» 
Arabic Bulgarian Chinese Croatian Czech Danish Dutch English Estonian Finnish French German Greek Hebrew Hindi Hungarian Icelandic Indonesian Italian Japanese Korean Latvian Lithuanian Malagasy Norwegian Persian Polish Portuguese Romanian Russian Serbian Slovak Slovenian Spanish Swedish Thai Turkish Vietnamese
Arabic Bulgarian Chinese Croatian Czech Danish Dutch English Estonian Finnish French German Greek Hebrew Hindi Hungarian Icelandic Indonesian Italian Japanese Korean Latvian Lithuanian Malagasy Norwegian Persian Polish Portuguese Romanian Russian Serbian Slovak Slovenian Spanish Swedish Thai Turkish Vietnamese

definition - Göteborg

definition of Wikipedia

   Advertizing ▼

analogical dictionary


Wikipedia

Göteborg

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om staden Göteborg. För andra betydelser, se Göteborg (olika betydelser).
Göteborg
Tätort
Lilla Bommen i Göteborg.
Stadsvapen
Etymologi: Götarnas (folkgrupp) borg
Smeknamn: Sveriges framsida, Götet, Lilla London
LandSverige
LänVästra Götalands län
LandskapVästergötland,
Bohuslän
KommunGöteborgs kommun, Härryda kommun, Partille kommun, Mölndals kommun
FlodGöta älv
Koordinater57°42′N 11°56′O / 57.7, 11.933
Area450 km²
 - vatten14,5 km²
 - tätort198,16 km²
 - storstadsområde3 717 km²
Folkmängd507 330 (2009-12-31) [1]
 - tätort510 491 (2005-12-31) [2]
 - storstadsområde917 984 (2009-12-31) [3]
Befolkningstäthet1 127 invånare/km²
 - tätort2 576 invånare/km²
 - storstadsområde247 invånare/km²
Grundad1621
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
Riktnummer031
Göteborgs läge i Sverige
Webbplats: http://www.goteborg.se

Göteborg är Sveriges näst största, och Nordens femte största stad med över 500 000 invånare i tätorten, och över 910 000 i Storgöteborg, se faktaruta. Staden ligger på västkusten vid Göta älvs mynning. Göteborg anlades på initiativ av kung Gustav II Adolf och fick sina stadsprivilegier 1621. Med anledning av sin stadsplanering, kallades Göteborg av holländarna under många år för Nya Amsterdam.[4] På 1800-talet industrialiserades Göteborg till stor del av inflyttade engelsmän och under denna tid fick Göteborg smeknamnet "Lilla London" som staden kallas än idag.

Göteborgs bebyggelse har växt ihop med omgivande förorter och bildar enligt Statistiska centralbyråns definition tätorten Göteborg. Tätorten ligger till största delen i Göteborgs kommun men även centralorterna i Härryda, Mölndals och Partille kommun ingår. Göteborgs kommun är efterföljaren till den gamla administrativa staden Göteborg och omfattar även områden utanför tätorten. Stadens areal är 721,64 kvadratkilometer, varav 271,41 kvadratkilometer är vatten.[5]

Några av Skandinaviens större industrikoncerner som AB Volvo, SKF och andra välkända teknikföretag som ESAB och Hasselblad AB har sitt ursprung och sina huvudkontor i Göteborg. En stor del av den svenska exporten och importen sker via Göteborgs hamn som är Nordens största. Göteborg är residensstad för Västra Götalands län, centralort för Göteborgs kommun och stiftsstad i Göteborgs stift.

Innehåll

Historia

Huvudartikel: Göteborgs historia
Kopparstick från ca. 1705 av staden Göteborg med söder uppåt

Det har bott människor i flera tusen år på den plats där Göteborg nu ligger. Under stenåldern fanns redan en bosättning vid Göta älvs utlopp, vid nuvarande Sandarna. Exempelvis finns det elva hällristningslokaler i Göteborg. Se Lista över hällristningslokaler i Göteborg.

Från 1200-talets första hälft var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt, medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän i norr var norskt, vilket skapade en korridor på cirka 15 kilometer ut mot havet. Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fem mil uppströms vid Ljudaåns mynning. På 1300-talet byggdes fästningen Älvsborg vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk. År 1473 beslöt det svenska riksrådet att anlägga Götaholm på Säveholmen, där Säveån mynnar i Göta älv. Platsen visade sig dock vara olämplig, så därför ändrades läget till området vid det nuvarande Gamlestaden. Där byggdes staden Nya Lödöse en halvmil från havet, som en mer havsnära ersättare till Lödöse. Namnet Götaholm ersattes först efter hårda påtryckningar från Lödöses handelsmän, som ville behålla det redan etablerade namnet.[6] Redan 1493 omtalades Nya Lödöse som den fjärde köpstaden i riket. En tredje kortvarig föregångare till staden Göteborg var Älvsborgs stad.

Platsen för det nuvarande Göteborgs grundläggning, historiskt kallad "Gullbergs ängar" efter klippan Gullberg, figurerar redan när Birger Jarl här slog läger med sin armé, då han 1253 kom ned hit för att bland annat underhandla med konung Haakon i Norge om ett gemensamt krig mot Danmark. Då Gustav Vasa i början på 1540-talet försökte få invånarna i Nylöse att flytta till Älvsborg, bad dom att istället få flytta till Gullberg.

Den 17 augusti 1572 gav kung Johan III sin byggmästare Ludvig von Hoffwen i uppdrag att genast göra utkast till en plan ("skamplun") för en fyrkantig, befäst stad vid Gullberg, som skulle göras ungefär så stor som Kalmar. På våren 1573 gav kungen befallning, att stadsbyggandet skulle sättas i verket, men inget tycks ha blivit påbörjat. Detta kan ha berott på att han inte uttryckligen förbjudit bosättningarna på Älvsborgs och Nylöse gamla stadsgrunder. Även villkoret för den nya stadens privilegier, att den endast fick bebyggas med stenhus, har troligen verkat avskräckande, eftersom det fanns så få svenskar som kunde mura. Ytterligare en bidragande orsak till att uppförandet av staden inte kom igång, var att Charles de Mornay, ståthållare på Älvsborg, uppdagades med en sammansvärjning mot Johan III. Mornay avsattes från sitt ståthållarskap och blev avrättad i Stockholm 1 september 1574. Därmed blev det ingen stad med namnet "Gullberg" (eller "Gullborg"?).[7]

Göteborgs grundare Gustav II Adolf

Den första staden vid Göta älvs mynning som officiellt fick namnet Göteborg anlades av Karl IX på Hisingen mitt emot gamla Älvsborg. Tillfälliga privilegier utfärdades 1603 och regelrätta privilegier undertecknades 1607. Staden brändes dock så effektivt av danskarna 1611, att man först under 1900-talet funnit byggnadsrester. Se Karl IX:s Göteborg Den nuvarande staden Göteborg, skulle redan från början anses vara en fortsättning på det Hisingska Göteborg. I Privilegiebrevets (i 37 punkter, skrivet på både svenska och tyska) inledning, heter det "At efter det Wår Herr --- Fader Carolus IX --- före satt sig att fundera och uppbygga en Ny Stad --- den samma Götheborg kallad, --- Altså hafwe Wi --- warit allena derpå betänkt, huru Wi --- måtte åter samma Stad å nyo upbygga, och därstädes til en Köp-, Sjö- och Handels-Stad förfärdiga låta".[8]

I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning, vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande på uppdrag av stadens grundare Gustav II Adolf. Kunskap om byggteknik hämtades från Nederländerna, där stor erfarenhet fanns av projektering av sankmark. Se Göteborgs befästningar och Göteborgs kanaler. Då Göteborg grundlades 1621 tillhörde staden Älvsborgs län, och först 1680 bildades Göteborgs och Bohus län.[9] I mitten av 1600-talet revs Älvsborgs fästning och man byggde Nya Älvsborg i hamninloppet, som ett led i försvaret av staden.

Göteborg blomstrade från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat på grund av Ostindiska kompaniet och det gynnsamma läget under Napoleonkrigen. Göteborg växte som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklades under 1900-talet till en stor varvsstad.

Fotografi av emigranter i Göteborgs hamn år 1905

Under den stora emigrationsperioden under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet från Sverige var en av de vanligaste rutterna för att ta sig till Amerika via Göteborg. Postgatan, dåvarande Sillgatan, var den stora samlingsplatsen för alla emigranter som kom till Göteborg. Många fortsatte sedan sin resa med Wilsonlinjens ångare från Göteborg till Hull. Därifrån tog de tåg genom England till Liverpool där de kunde fortsätta resan till New York. En del av hamnområdet heter i dag Amerikakajen men det är efter Amerikalinjen under en senare period.

Under 1800-talets andra hälft tog textilindustrin över som viktig ekonomisk kraft i Göteborg, för att senare övertas av verkstadsindustrin med kommande världsföretag som exempelvis SKF och Volvo.

Efter att varven hade lagts ner och den tunga industrin kraftigt minskat har Göteborg i stället blivit allt viktigare ur evenemangssynpunkt, som utbildningstad och som plats för handel. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg på grund av det gynnsamma läget och för att kostnaderna är betydligt lägre än i Mälardalen.

Stadsplanering

När Gustaf II Adolf valde platsen för det nya Göteborg, som han långt innan Sverige återfick Älvsborgs fästning hade bestämt sig för att grunda, föll hans ögon på den fuktiga, sanka strandängen mellan bergsknallarna vid Göta Älvs mynning. Han såg hur en av hans drabanter klafsade omkring i gyttjan mellan grästuvorna, och frågade därför sina följeslagare, om där inte var alldeles för blött. En av dessa, Johan Pedersson Schult (efter adlandet Johan Adler Salvius), som hade studerat stadsbyggnadskonsten i Holland, lär då ha svarat: "Det tror jag inte alls, Eders Majestät. Man kan påla, och man kan dränera. Jag föreslår, att man avstår från att gräva någon utvidgad hamnbassäng här nere mellan bergen och i stället lägger en bred kanal rakt in över gräset och kanske en tvärkanal, som går ut på andra sidan det lilla berget. Det suger upp vattnet och båtarna ligger minst lika bra. Så kan man bomma för kanalmynningarna också, nattetid och i krig."[10] Planen för Göteborg gjordes av Salvius, efter holländskt mönster med snörräta gator och kanaler.[11][12]

Befolkningsutveckling och demografi

Göteborg är en förhållandevis ung stad, grundad på tidigt 1600-tal, och var länge bara Sveriges tredje stad. Efter erövringen av Skåne och Blekinge ansågs Karlskrona som rikets viktigaste sjöfartsstad. Men med Svenska Ostindiska kompaniet och annan sjöfart utanför Östersjöområdet växte staden fort under senare delen av 1700-talet. Göteborg är numera sedan länge Sveriges näst största stad, endast kungliga huvudstaden är större. Staden är förvisso avsevärt mindre än Köpenhamn, men i förhållande till våra finska och norska grannarnas huvudstäder Helsingfors och Oslo är Göteborg inte långt efter. Oslo, Helsingfors och Göteborg är alla städer av samma magnitud.

Årsskiftet 2006/2007 hade Göteborg 133 876 invånare med utländsk bakgrund, som själva eller vars föräldrar var födda utomlands.[13]Fyra år tidigare var motsvarande siffra 121 458. Under den tredje veckan i november 2008 passerade Göteborgs invånarantal 500 000. Ökningen beror bland annat på att befolkningen ökade med 3 400 personer under det tredje kvartalet, mer än under hela 2007.[14]

Den 30 december 2008 hade Göteborg 500 154 invånare, av dem är 252 537 kvinnor och 247 617 män. Av göteborgarna är 105 000 födda utomlands, och de kommer främst från Iran, Irak och Finland. Man räknar med att staden kommer att fortsätta växa med 4 500-5 000 personer per år.[15]

Från 2008 till 2009 ökade invånarantalet i Storgöteborg med 11 300 personer, och beräknas passera 1 miljon invånare 2017.[16]

Invånarantalen nedan avser Göteborgs kommun eller dess föregångare staden Göteborg.

<timeline>ImageSize = width:700 height:200PlotArea = left:50 right:20 top:25 bottom:30TimeAxis = orientation:vertical AlignBars = lateColors =

 id:linegrey2 value:gray(0.9) id:linegrey value:gray(0.7) id:cobar value:rgb(0.2,0.7,0.8) id:cobar2 value:rgb(0.6,0.9,0.6)

DateFormat = yyyyPeriod = from:0 till:510000ScaleMajor = unit:year increment:50000 start:0 gridcolor:linegreyScaleMinor = unit:year increment:10000 start:0 gridcolor:linegrey2PlotData =

 color:cobar width:19 align:left bar:1635 from:0 till:1150 bar:1670 from:0 till:4000 bar:1700 from:0 till:10000 bar:1800 from:0 till:13000 bar:1850 from:0 till:20000 bar:1900 from:0 till:126849 bar:1950 from:0 till:370832 bar:1980 from:0 till:431273 bar:1990 from:0 till:433042 bar:2002 from:0 till:474900 bar:2006 from:0 till:489757 bar:2007 from:0 till:493498 bar:2008 from:0 till:500157  bar:2009 from:0 till:507330

PlotData=

 textcolor:black fontsize:S bar:1635 at: 1150 text: 1 150 shift:(-11,5)  bar:1670 at: 4000 text: 4 000 shift:(-8,5) bar:1700 at: 10000 text: 10 000 shift:(-11,5) bar:1800 at: 13000 text: 13 000 shift:(-14,5) bar:1850 at: 20000 text: 20 000 shift:(-14,5) bar:1900 at: 126849 text: 126 849 shift:(-14,5) bar:1950 at: 370832 text: 370 832 shift:(-14,5) bar:1980 at: 431273 text: 431 273 shift:(-17,5) bar:1990 at: 433042 text: 433 042 shift:(-17,5) bar:2002 at: 474900 text: 474 900 shift:(-14,5) bar:2006 at: 489757 text: 489 757 shift:(-17,5) bar:2007 at: 493498 text: 493 498 shift:(-17,5) bar:2008 at: 500157 text: 500 157 shift:(-17,5)   bar:2009 at: 507330 text: 507 330 shift:(-17,5)

</timeline>

(Källor: 1635[17], 1850[18], 1900[19], övriga årtal från SCB.)

Invånarantalen nedan avser Storgöteborg, det vill säga Göteborgs kommun samt 12 andra närliggande och samväxta kommuner.

<timeline>ImageSize = width:700 height:200PlotArea = left:50 right:20 top:25 bottom:30TimeAxis = orientation:vertical AlignBars = lateColors =

 id:linegrey2 value:gray(0.9) id:linegrey value:gray(0.7) id:cobar value:rgb(0.2,0.7,0.8) id:cobar2 value:rgb(0.6,0.9,0.6)

DateFormat = yyyyPeriod = from:0 till:1000000ScaleMajor = unit:year increment:200000 start:0 gridcolor:linegreyScaleMinor = unit:year increment:50000 start:0 gridcolor:linegrey2PlotData =

 color:cobar width:19 align:left bar:1950 from:0 till:528000 bar:1970 from:0 till:712174 bar:1980 from:0 till:734956 bar:1990 from:0 till:777432 bar:2000 from:0 till:844802 bar:2001 from:0 till:852110 bar:2002 from:0 till:858709 bar:2003 from:0 till:865444 bar:2004 from:0 till:872155 bar:2005 from:0 till:879298 bar:2006 from:0 till:888229 bar:2007 from:0 till:896157  bar:2009 from:0 till:917984

PlotData=

 textcolor:black fontsize:S bar:1950 at: 528000 text: 528 000 shift:(-11,5)  bar:1970 at: 712174 text: 712 174 shift:(-8,5) bar:1980 at: 734956 text: 734 956 shift:(-11,5) bar:1990 at: 777432 text: 777 432 shift:(-14,5) bar:2000 at: 844802 text: 844 802 shift:(-14,5) bar:2001 at: 852110 text: 852 110 shift:(-14,5) bar:2002 at: 858709 text: 858 709 shift:(-14,5) bar:2003 at: 865444 text: 865 444 shift:(-17,5) bar:2004 at: 872155 text: 872 155 shift:(-17,5) bar:2005 at: 879298 text: 879 298 shift:(-14,5) bar:2006 at: 888229 text: 888 229 shift:(-17,5) bar:2007 at: 896157 text: 896 157 shift:(-17,5) bar:2009 at: 917984 text: 917 984 shift:(-17,5)

</timeline>

Källa: Göteborgs stads befolkningsstatistik 1970-2007[20]

Tätorten Göteborg

<timeline>ImageSize = width:300 height:200PlotArea = left:50 right:20 top:25 bottom:30TimeAxis = orientation:vertical AlignBars = lateColors =

 id:linegrey2 value:gray(0.9) id:linegrey value:gray(0.7) id:cobar value:rgb(0.2,0.7,0.8) id:cobar2 value:rgb(0.6,0.9,0.6)

DateFormat = yyyyPeriod = from:0 till:600000ScaleMajor = unit:year increment:200000 start:0 gridcolor:linegreyScaleMinor = unit:year increment:50000 start:0 gridcolor:linegrey2PlotData =

 color:cobar width:19 align:left bar:1990 from:0 till:465474 bar:1995 from:0 till:480839 bar:2000 from:0 till:495849 bar:2005 from:0 till:510491

PlotData=

 textcolor:black fontsize:S bar:1990 at: 465474 text: 465 474 shift:(-11,5)  bar:1995 at: 480839 text: 480 839 shift:(-8,5) bar:2000 at: 495849 text: 495 849 shift:(-11,5) bar:2005 at: 510491 text: 510 491 shift:(-14,5)

</timeline>

Källa: SCB – Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990–2005 samt Statistisk Årsbok

Geografi och natur

Göteborgs utbredning och placering

Satellitbild av Göteborg, färglagd i efterhand baserat på information från den ursprungliga satellitbilden. De lila områdena är kala områden såsom berghällar, asfalt och byggnader.

Göteborg ligger vid Sveriges västkust, belägen på båda sidorna om Göta älvs mynning i Kattegatt, varifrån bebyggelsen sprider sig längs dalarna inåt landet. Stadens geografiska centrum är beläget i terrängen 700 meter nordväst om Brunnsbotorget på Hisingen, 57°44'N, 11°58'Ö och dess största längd är 47 kilometer, räknat mellan kommungränsen NO Mollsjön i Vättlefjäll till Yttre Tistlarna.[21]

Göteborg norr- och nordväst om Göta älv ligger på Hisingen, vilken är Sveriges fjärde största ö. Större delen av Hisingen ligger i landskapet Bohuslän medan övriga Göteborg ligger i Västergötland. Utanför Göteborg i Kattegatt ligger skärgården med ett stort antal småöar, där den södra delen ingår i Göteborgs kommun medan den norra skärgården utgör Öckerö kommun.

Göteborgs utbredning kan definieras på flera sätt; där en definition anger att större delen av Göteborgs kommun ingår i tätorten Göteborg. Tätorten enligt SCB:s definition omfattar även centralorterna i Mölndals kommun och Partille kommun. Inom Göteborgs kommun finns flera småorter och tätorter som inte ingår i tätorten Göteborg, framför allt i de nordöstra delarna av kommunen och på Hisingen.

Göteborgs position är 57°42'N, 11°56'O. Staden kallas ibland för "Lilla London", medan ett mer slangbetonat namn är "Götet". Även uttrycket "Sveriges framsida" förknippas ibland med Göteborg.Anledningen till att att kalla Göteborg för framsidan är västkustens geografiska läge som medger direktförbindelser till dom internationella sjöfartslederna via hamnen. Vilket medger transport av stora volymer av gods. Men även som en pik mot det som uppfattas som ett egennyttigt centralstyre.

År 1746 besökte Carl von Linné Göteborg under sin Västgötaresa, som företogs på uppdrag av Rikets ständer, och han beskrev då sitt möte med staden:

Götheborg war den täckaste (skönaste) stad ibland alla i Riket... nästan rund, omgifwen och befästad af Wallar och Grafwar; afdeld med regulaira, räta och jemna Gator; genomskuren med åtskilliga Grakter eller grafwer, som på ömse sidor hafwa gator. Sjelfwa grafwerne äro på sidorna perpendiculairt murade med gråsten, så at gatan til en mans högd står öfwer vatnet; Broarne eller Bryggorne äro hwälfde; Löfträn äro planterade på ömse sidor om grafwerna, så at denne Stad mycket liknar de Holländska städer. Husen äro til största delen store och swåra Träbyggningar, af twå wåningar, och nära intil hwarandra stälde, utanpå beslagne med bräder, samt målade med röd eller gul färg, men knutar och fönsterkarmar med hwit eller blå; så at de på någon distance mycket likna stenhus ...[22]

Landskapet

Kustlandskap på Hisingen.

Geografin i hela området runt Göteborg domineras av stora bergsåsar med lerslätter i dalgångarna, ett så kallat sprickdalslandskap. Bergen är kala eller med endast ett tunt jordlager. I dalarna flyter älvar och åar från det västgötska inlandet. Sprickdalarna skapades under istiderna och löper antingen i sydväst-nordöstlig riktning eller väst-östlig riktning. Under istiderna grusades berggrunden till morän som utgör den huvudsakliga jordarten i Göteborgsområdet.[23] Efter istiderna stod havet högt (90-100 meter över dagens havsyta [23]) och i dalarna avlagrades de finare fraktionerna av moränen som lera och finjord. I dalgångarnas mynningar närmare kusten är landskapet flackare med avlagringar från vattendragen och det tillbakadragna havet. Vid kusten är bergen lägre och fortsätter ut i havet som skärgård.

Göteborgsmoränen syns i landskapet som en 100-600 meter bred ryggbildning. Den sträcker sig från Lindome mot Stretered föratt sluta på östra Hisingen.

Göteborgs högsta punkt, 161,2 m.ö.h., ligger i terrängen cirka 1 kilometer söder om Holmesjön i NO och 20 kilometer från Göteborgs centrum.[21][24]

Den omgivande terrängen domineras av de sju dalgångar som stöter samman i Göteborg: Säveåns och Göta älvs dalgångar, Göteborg–Kungsbackadalen, dalen öster om Mölndal, Lärjeåns dalgång, Slottskogen–Askimsdalen samt Kvillebäcksdalen. Det finns i dag tolv naturreservat i Göteborgsregionen.

De skogar som finns skiljer sig mellan de högt liggande inlandet med barrskog och det lågt liggande kustlandet med lövskog.[23] Växtgeografiskt är inlandet en del av ek-barrskogsregionen[23], en naturgeografisk beteckning är kuperat skogsland eller boronemoral zon.[23] Inlandet domineras av barrbestår av blandskog. Skansberget, även kallat Risåsen, och Ramberget är två kända och centralt belägna berg i staden.

Klimat

Göteborgs läge vid havet ger ett milt klimat året om. Göteborg har ett typiskt kustklimat. Sommaren har en behaglig temperatur, vanligtvis runt 18–25 °C på dagarna. Dagarna är långa, runt 18 timmar, och nätterna är mestadels ljusa. Göteborg har Sveriges längsta sommar – 144 dagar – från 13 maj till 4 oktober.[25]

Hösten innebär både klara friska dagar, och dagar med regn och blåst.

Vintern är oftast mild med temperaturer kring noll grader, men kan också bjuda på klara soliga dagar med snö och minusgrader. Dagarna är korta, bara runt 6-7 timmar i december och januari.

Tidigt under våren blir dagarna snabbt längre och temperaturen stiger.

Dygnstemperatur medelvärde:Vintern: -1–1 °C. Våren 3–12 °C. Sommaren 18–25 °C. Hösten 4–13 °C.

Luftföroreningar

Göteborg är den stad i Sverige som har störst problem med luftföroreningar. Enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv får dygnsvärdet för kvävedioxidnivåerna (NO2), 60 milligram per kubikmeter, endast överskridas sju gånger per år. I Göteborgs kommun överskreds dessa nivåer fler än sju gånger bara i januari 2006.

År 2005 överskreds även de föreskrivna halterna för partiklar PM10 på vissa platser i Göteborgs kommun.

Störst problem är det vid inversion som Göteborgsområdet är extra känsligt för, då det går stora trafikleder nere i dalgångarna, vilket minskar möjligheterna till luftutbyte i sidled. Luftföroreningarna blir då fast som i en gryta med lock, vilket kan ge mycket höga föroreningshalter.

Genomsnittstemperatur

Medeltemperatur (°C)JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDecÅm
1931–1960-1,8-2,00,75,411,014,817,016,312,58,03,91,17,2
1961–1990-0,9-0,92,06,011,615,516,616,212,89,14,41,07,8
1996-2,5-4,10,56,88,914,415,518,711,09,94,8-1,76,8
20002,32,93,47,914,014,416,115,912,611,37,63,59,4
2003-1,0-1,82,56,711,316,218,817,714,16,15,73,68,3

Fotnoter: 1. Årsmedeltemperatur förkortas Åm. 2. Data för 1931-1960 uppmätt vid Säve flygplats, senare data uppmätt i Centrum.

Nederbörd

Genomsnittsnederbörd (mm)JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
1931-1960573529403557788578696663
1961-1990624150425161776881848475
200382403577918010186321128489

Extremtemperaturer

Temperaturer (°C)JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
Högsta9,89,918,928,329,833,633,034,128,521,013,410,6
Lägsta-25,9-26,4-19,0-10,0-4,31,35,92,3-2,7-7,2-15,7-21,9
Medel-1,0-1,82,56,711,316,218,817,714,16,15,73,6

Källa: Statistisk Årsbok 2005. Medeltemperatur 1961-1990: SMHI Meteorologi nr. 99, 2001.

Näringsliv

Göteborgs första industriprivilegie utfärdades 20 maj 1646, och gällde uppförandet av ett vantmakeri och ett repslageri. Det var ställt på handelsmannen Hans Mackler och majoren Adrian Anckarhielm. Repslageriets "reparbana", var förlagd i sträckningen av den nuvarande Vallgatan, ungefär från Engelska kyrkan till den dåvarande saluhallen på Gustaf Adolfs torg. Detta räknas som den första industriella anläggningen i Göteborg. Reparbanan stod kvar på samma plats ända in på 1790-talet.[26]

Göteborg är känt för sina många storindustrier, och många olika branscher finns i staden och regionen. Dock var det inte industrierna som står för Göteborgs tillväxt i samma takt som förut, under 2007 ökade sysselsättningen som mest inom tjänstesektorn och 3 100 nya arbetsställen registrerades i Göteborg. Det är branscherna finansiell verksamhet och företagstjänster som ökar mest.[27] En annan snabbt ökande bransch är turismnäringen, som år 2007 omsatte ca. 22 miljoner kronor, vilket var en ökning med 2 procent från föregående år, och hade 16 900 anställda.[27]

Hasselblad AB, en stor kameratillverkare som sedan 1841 har sitt huvudkontor i Göteborg

En av de snabbast expanderade branscherna i Göteborg är den medicinska industrin. I regionen finns över 300 företag som sysselsätter cirka 6 000 människor. Bland företagen finns AstraZeneca och Nobel Biocare. En annan stor arbetsgivare är Sahlgrenska universitetssjukhuset som är norra Europas största sjukhus. SU har cirka 2 100 vårdplatser och har över 17 000 anställda.Västsverige är världsledande inom flera områden, exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, metabola sjukdomar och cellterapi. Den medicinska sektorn expanderar kraftigt och Göteborg och Stockholm har tillsammans mer än 30 procent av världens samlade stamcellslinjer.[28]

Fordonsindustrin domineras av Volvo, en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marina och industriella drivsystem samt komponenter och tjänster till flygindustrin. Volvo har mer än 83 000 anställda med produktion i 25 länder och försäljning på mer än 185 marknader. Huvudkontoret ligger i Torslanda och där ligger även en fabrik. Tillsammans med Saab sysselsätter Volvo cirka 50 000 personer i Göteborg.[28][29]

SKF, Svenska kullagerfabriken grundades i Göteborg 1907 och deras huvudkontor ligger fortfarande kvar i Gamlestaden.SKF är världens ledande leverantör av produkter, kundanpassade lösningar och tjänster inom området lager och tätningar. Koncernens kompetens omfattar också tekniskt stöd, underhållsservice, tillståndsövervakning och utbildning. Företaget har 3 000 anställda i Sverige, varav merparten i Göteborg.

Stena Line grundades av Sten A Olsson i Göteborg 1962 och firade tidiga framgångar med linjen Göteborg-Fredrikshamn. Efterhand utökade man trafiken till att även omfatta Kiel i Tyskland. 1982 köpte man upp Sessanlinjen i Göteborg och Tysklandsterminalen anlades på Sessans gamla plats. Senare linjer har man förvärvat genom företagsuppköp. Stena Line är nu verksamma i hela Europa; Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Polen, Storbritannien, Irland och Nederländerna. I Stenakoncernen ingår även andra företag, som till exempel Stena Metall, Stena RoRo, Stena Cargo, Stena Bulk, Stena Fastigheter, HH-Ferries och NMM. Rederiet har sin bas i Göteborg och hade 2006 en omsättning på 9,5 miljarder SEK och hade 5,700 anställda.

Det finns många stora klädföretag i Göteborgsområdet. Den Halländska klädkedjan JC hade länge sitt huvudkontor i Mölnlycke utanför Göteborg, innan de år 2007 flyttade till Stockholm. Under 2007/2008 flyttar Intersport[30] och MQ[31] sina huvudkontor till Göteborg från Jönköping respektive Borås. Även Lindex och Kappahl har sina huvudkontor i Göteborg.

Ytterligare göteborgska klädmärken är Nudie Jeans, Velour, Rickard Lindqvist, Stylein och Permanent Vacation för att nämna några.

Ekonomi

Göteborgarens medelinkomst år 2006 var 197  800 kronor.[32] År 2005: 16–19-åringar hade en medelinkomst på 15 500 kronor, 20–64-åringar en medelinkomst på 229 000 kronor och 65+ 177 200 kronor.[33]

Staden Göteborg hade år 2006 en inkomst på 19 299 000 000 kronor (19,3 miljarder)[34], varav inkomsterna från de kommunala bolagen låg på 14,7 miljarder kronor och skatteintäkterna på 6,6 miljarder. Man gjorde ett rörelseresultat på 1,4 miljarder kronor, vilket var en försämring från 2005 då man gjorde en "vinst" på 2,2 miljarder. Kommunens tillgångar hade ett sammanlagt värde på över 64 miljarder kronor. År 2007 gjordes ett resultat på 1,6 miljarder kronor.[27]

Göteborgs stad bedriver verksamhet i 35 helägda kommunala bolag och är indelade i två koncerner; GKF-koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen (Förvaltnings AB Framtiden).[35] Inom GKF finner man bland andra bolagen Göteborg Energi AB, Göteborgs Hamn AB, Liseberg AB, Higab, Göteborgs Gatu AB och Göteborgs Stadsteater AB.[35] Framtidskoncernen ansvarar i huvudsak för byggnation & förvaltning av bostäder och ägande av kommersiella lokaler. Det finns sammanlagt 15 bolag inom koncernen.[35]

Business Region Göteborg

Business Region Göteborg (BRG) är ett helägt, icke vinstinriktat dotterbolag till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB, vilket i sin tur är helägt av Göteborgs Stad. BRG arbetar för ökad tillväxt och sysselsättning i Göteborgsregionen.

Politik och administration

Panoramabild över Gustav Adolfs torg
Huvudartikel: Göteborgs kommun

Administrationen sköts till övervägande del av kommunerna, Västra Götalandsregionen och länsstyrelsen i Västra Götalands län. Den största kommunen är Göteborgs kommun, även kallad Göteborgs stad, vilket är efterföljaren av den historiska staden Göteborg. Kommunen har växt för att ge plats åt stadsbebyggelsen, och stora områden i sydväst, nordost och på Hisingen har inkorporerats. Mölndal och Partille har dock förblivit egna kommuner. Historiskt har det område som direkt administrerats av stadens styrelse varierat i betydelse i förhållande till de områden som legat utanför stadens direkta styrelse. I mitten av 1800-talet låg till exempel inte de expansiva hamnarna i Majorna under Göteborgs styrelse men kan nog ändå anses ha varit en del av Göteborg.

Göteborgs stad ingår i den så kallade Göteborgsregionen som är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige med 890 956 invånare (20 juni 2007). Göteborgs stad är en organisation där verksamheten bedrivs både i förvaltnings- och bolagsform. Mycket av verksamheten är uppdelad i 21 stadsdelsnämnder (SDN), eller stadsdelsförvaltningar som de också kallas, där cirka 30 000 av de totalt 45 000 personer arbetar som är anställda av Göteborgs stad. Koncernen Göteborg omsätter årligen 34 miljarder kronor. Organisationen styrs av kommunstyrelsen med sina 13 ledamöter och fem ersättare. Kommunen har sedan 2007 en majoritet bestående av representanter från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Hösten 2008 valdes Anneli Hulthén till ny kommunstyrelseordförande efter den mångårige Göran Johansson.

Kommunstyrelsen lyder under kommunfullmäktige med 81 ledamöter som sammanträder tio gånger om året. Dessa sammanträden är offentliga och där utses leadmöter till stadens nämnder och bolagsstyrelser och de skriver budgeten med dess mål och riktlinjer. Under kommunfullmäktige lyder stadsdelsnämnderna, ett trettiotal facknämnder/förvaltningar och cirka 25 bolag. Dessa bolag, med cirka 8 000 antällda och en samlad omsättning på 29 miljarder kronor, har alla en politisk styrelse och de två största är Göteborgs Kommunala Förvaltning AB och Framtidenkoncernen. Andra bolag är Göteborgs spårvägar AB, Älvstranden utveckling AB, samt det delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.

De olika förvaltningarna är uppdelade i åtta olika områden: Fastigheter och bostäder, Fritid, Kultur, Miljö, Teknisk försörjning, Trafik, Utbildning och Övriga förvaltningar.

Administrativ indelning

Göteborgsvy över Vasastaden med Haga och Skanstorget i förgrunden

Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt församlingar som administrativ indelning. Göteborgs kommun har även använt en indelning i 83 administrativa stadsdelar för att hålla ordning på fastighetsindelningen. Stadsdelsnämndsområdena har från tillblivelsen på 1990-talet varit den mest betydelsefulla indelningen inom Göteborgs kommun och har börjat användas allmänt. Stadsdelsnämndsområdena är i sin tur indelade i primärområden.

Stadens administrativa indelning

  • Stadsdelsnämndsområden, 21 stycken. En politisk- och administrativ indelning, som består av 1–9 primärområden.
  • Primärområden, 94 stycken. Detta är en funktionell indelning, bestående av 2–20 basområden.
  • Basområden, 929 stycken. En rent statistisk indelning, som innehåller en eller flera fastigheter.
  • Trakter, 226 stycken. Stadsplane- och fastighetsindelning, som består av 1–330 block/kvarter.
  • Block/kvarter, cirka 6 000 stycken. Dessa infördes 1984 och består av en till flera hundra fastigheter.
  • Kvarter, cirka 5 000 stycken. Främst ett kartbegrepp.
  • Fastigheter, cirka 70 000 stycken. Den minsta indelningsenheten.
  • Församlingar, 36 stycken. En historiskt betingad, kyrklig indelning.
  • Valkretsar, 4 stycken. Innehåller valdelområden.
  • Delområde (val), 53 stycken. Består av valdistrikt.
  • Valdelområden, 279 stycken. Kopplade till basområden.

[36]

Stadsdelsnämnder och primärområden

Göteborgs kommun har 21 stadsdelsnämnder, som ansvarar för förskola, grundskola, särskola, lokal fritidsverksamhet, lokal biblioteksverksamhet, handikapp- och äldreomsorg, barnomsorg och individ- och familjeomsorg inom det egna stadsdelsnämndsområdet. Några av de största stadsdelsnämnderna är Göteborgs Stad Centrum med 52 000 invånare och Göteborgs stad Tynnered med 27 000 invånare.

Arkitektur och byggnadsverk

Oscar Fredriks kyrka

Göteborg är en stad som ända från sin tillblivelse till största delen planerats efter stadsplaner. Den första upprättades 1620–1621 och var av nederländsk modell och omfattade stadens centrum som byggdes med befästningsverk och kanaler, se Göteborgs kanaler.

Staden indelades från början i fem kvarter:

  • Det första låg i väster och hade sin utfart genom Karls port innanför Holmgårds- eller Hålegårdsbastionen. I detta kvarteret låg Lilla Torget precis som nu, och var från början hamnplats och fisktorg.
  • I andra kvarteret byggdes den första kyrkan, den så kalladeBrädekyrkan, därefter Svenska kyrkan, sedermera Domkyrkan.
  • Tredje kvarteret låg öster om nuvarande Östra Hamngatan och söder om Stora Hamnkanalen.
  • I det fjärde kvarteret låg Drottningporten mot öster.
  • Det femte kvarteret innehöll Stora Torget, stadshus, högvakt, Kronhuset och Tyska kyrkan.

Inte förrän i början av 1800-talet utvecklades stadsplanen och vallar och försvarsanordningar revs. Bränder har ödelagt stadens byggnader i olika omgångar, och av stadens första byggnader finns i dag bara Kronhuset kvar. Efter den sista stora branden byggdes bara stenhus inom Vallgraven, och de kvarter som uppfördes var av måttlig höjd, vilket fortfarande avspeglar sig i Göteborgs stadskärna. En annan effekt av dessa bränder och de lagar som omgärdat byggandet i Göteborg är de i dag så typiska landshövdingehusen som främst finns i de västra delarna av Göteborg, Bagaregården, på Lindholmen och i LundbyHisingen.

Utöver dessa typiska landshövdingehus är Göteborg ur ett arkitektonisk pespektiv känt bland annat för Fiskekyrkan, ritad av stadsarkitekten Victor von Gegerfelt, och Gunnar Asplunds funktionalistiska tillbyggnad av Göteborgs rådhus.

Flera bostadsbolag har genom åren velat bygga högre hus i staden. Trots att Göteborg inte är känt för sina höga hus så utnämndes Otterhall till stadens första skyskrapa 1938 då den 17 våningar höga byggnaden stod klar på Otterhällan i centrala Göteborg. Göteborgs högsta byggnad år 2010 är Lisebergstornet som är 116 meter högt.

Karaktäristiska byggnader i Göteborg

Göteborgs Centralstation

Centralstationen ligger i hjärtat av Göteborg, bredvid Nordstan och Drottningtorget. Byggnaden har byggts om ett antal gånger sedan invigningen den 4 oktober 1858. I den ursprungliga stationen, ritad av arkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd, fanns en banhall som tågen stannade i. På 1920-talet byggdes den om till en vänthall. Tidigare fanns det även ett lokstall vid stationen, detta är numera borta och lokstationen ligger istället i Sävenäs. I samband med ombyggnaden 2003 uppfördes Centralhuset. Dessa två tillsammans med Nils Ericsonterminalen kallas detta Resecentrum Göteborg. Inte långtifrån Centralen, vid Lilla Bommen ligger Skanskaskrapan eller i folkmun kallad läppstiftet. Huset är en 22 våningar (86 meter) högt och röd- och vitrandig skyskrapa vid Göta älv. Det officiella namnet är egentligen Lilla Bommen. Huset ritades av Ralph Erskine och byggdes av Skanska under ledning av Gösta Backmark. Den invigdes officiellt 1989 och innehöll då Skanskas huvudkontor i Göteborg.

Göteborgsoperan

Vid Göta Älvs strand ligger Göteborgsoperan. Byggnaden invigdes i oktober 1994. Arkitekten Jan Izikowitz inspirerades av landskapet och beskrev sin vision som

Någonting som får ens sinne att sväva över det snirklande landskapet som vingarna på en fiskmås. Dess form ska vara inspirerat av dess placering det imponerande med svårfångade landskapet med sina ljus och öppenhet, till hamnens konkreta tekniska konstruktioner; broarna elegant svävande över vattnet; den uppenbara inramningen av hamnkranarna, styrkan, mjukheten och elegansen av ett skepps fartygskropp, fiskmåsarnas vingar och det felfria strömlinjeformade skepnaden av ett segel.

Göteborgs Konserthus är en byggnad som stod färdig 1935 vid Götaplatsen. I maj år 1916 hade Caroline Wijk donerat 700 000 kronor till ett nytt konserthus i Göteborg. Donationen gjordes till minne av hennes son Olof Olofson Wijk som gick bort 1896 i Uppsala, vid 22 års ålder. Stadsfullmäktige beslutade den 15 juni 1916 att tacksamt mottaga donationen, och att uppföra ett konserthuset med "enkel och flärdfri karaktär". 1931 utlyste man en arkitekttävling och uppdraget att rita konsertserthuset gick till Nils Einar Eriksson som skolats i funktionalismen men han valde att ge konserthusets yttre en mer traditionell, nyklassicistisk, fasad för att bättre smälta in bland de andra monumentala husen på Götaplatsen. Interiört är huset rikt dekorerat med konstverk och mycket välbevarat och själva konsertsalen med plats för 1 247 personer är klädd med faner av sykomorlönn som ger ett varmt intryck.

Feskekôrka

Feskekôrka, ursprungligen Fiskhallen,[37] är en fisk- och skaldjursmarknad vid Rosenlundskanalen i centrala Göteborg, och är byggd på numera utfylld befästningsmark. Feskekôrkan invigdes den 1 november 1874 och det göteborgska namnet har den fått för sitt utseendes skull som mycket riktigt liknar en kyrka. Byggnaden är starkt förknippad med Göteborg.

"Nya" Pedagogen är ett byggnadskomplex i vilken verksamheten vid den utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet huvudsakligen är placerad. De nuvarande byggnaderna är belägna i centrala Göteborg. Från mitten av 1970-talet till och med våren 2006 var Pedagogen placerad i Mölndal. Det nuvarande byggnadskomplexet omfattar tre byggnader. Sociala Huset som uppfördes under åren 1849–1855 som Allmänna och Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. Tomten låg då i utkanten av Göteborg, på de frilagda området vid Vallgraven som tidigare upptagits av befästningsverken. Sociala Huset är byggt på det högverk som stod i mitten av bastionen Carolus Dux vid Grönsakstorget. Gegerfeltska villan som ritades av Göteborgs stadsarkitekt 1872–1896, Victor von Gegerfelt. Byggnaden uppfördes 1874–1875. Det tredje huset är Gamla Latin som uppfördes 1862 på Hvitfeldtsplatsen och ritades av Hans Jacob Strömberg. Byggnaden var Göteborgs första läroverk.

Interiören i Oscar Fredriks Kyrka

Oscar Fredriks kyrka är en kyrkobyggnad som ligger i ena änden av Värmlandsgatan i stadsdelen Olivedal, Oscar Fredriks församling, Västergötland och tillhör Göteborgs stift. Kyrkan är rest på det så kallade Dahlinska berget.[38] Kyrkan invigdes 1893 och ritades av Helgo Zetterwall. Den är ett praktexempel på nordeuropeisk tegelgotik (nygotik). Det är en stor kyrka, som ursprungligen hade 1 685 sittplatser. Kyrkan har sedan dess restaurerats tre gånger: 1915, 1940 och 1974.

Masthuggskyrkan

En annan karakteristisk kyrka i Göteborg är Masthuggskyrkan som med sin höga position på Masthuggsberget syns från stora delar av Göteborg. Den ritades av Sigfrid Ericson i nationalromantisk stil, och byggmästare var Ivar Burman. År 1910 fastställdes ritningarna till kyrkan, byggstart var 1911 och invigningen skedde den 11 oktober 1914 av biskopen Edvard Herman Rodhe. Men redan den 2 augusti hade kyrkan fått träda i tjänst, när dess klockor, liksom stadens övriga kyrkklockor, klämtade för den allmänna mobiliseringen.

Göteborgs rådhus är beläget vid Stora Hamnkanalen och Gustaf Adolfs torg. Det stod klart 1672 och är ritat av Nicodemus Tessin d.ä. Huset uppfördes i nederländskt tegel. Här satt tidigare stadsstyrelsen för Göteborg men idag finns här delar av Göteborgs tingsrätt. Omfattande ombyggnader skedde 1814–1817, bland annat genom att det gamla huset byggdes in i ett skal av tegel, så att murarna skulle kunna bära en tredje våning. Fasaden mot torget fick dessutom ett mäktigt mittparti med kolonner, balkong och breda entrétrappor.

Huset ansågs med tiden för litet och efter 27 års utredningar, utlystes 1912 en tävling där första priset gick till Gunnar Asplunds förslag "Andante". Efter ytterligare diskussioner och tveksamheter, invigdes den funktionalistiska tillbyggnaden på hösten 1936, ritad av professorn och arkitekten Gunnar Asplund. Den kallas ibland för Asplundska tillbyggnaden och präglas invändigt av den ljusa rådhushallen med sin glasvägg mot rådhusgården.

Sveahuset byggdes 1888–1890 av F O Peterson & Söner efter ritningar av Adolf Emil Melander som huvudkontor åt Brand- & Lifförsäkringsbolaget Svea. Försäkringsbolaget köpte tomten 1867 och använde den befintliga byggnaden som kontor, men på grund av platsbrist utlystes den arkitekttävling som vanns av Adolf Emil Melander med bidraget "Hör oss Svea". Bidraget karaktiserades av en staty av Moder Svea flankerad av två lejon placerad på taket ovanför huvudentrén. Statyn av Moder Svea användes även på andra av företags byggnader och kan bland annat ses på fastigheten Karl Johans gate 6 i Oslo.[39] Numera huserar hotellet Elite Plaza Hotel i huset.

Skansen Kronan

Skansen Westgötha Leijon, i dagligt tal Skansen Lejonet eller äldsta benämning Gullberg Skantz, ligger på Gullberget vid Gullbergsvass. Den är en av två gamla försvarsskansar som uppfördes i slutet av 1600-talet av Erik Dahlbergh, den andra är Skansen Kronan som grundlades två veckor före "Lejonet". I Erik Dahlberghs bokverk Suecia antiqua et hodierna från 1690–1710 finns en gravyr av Göteborg, där man ser den nyuppförda skansen i förgrunden. På denna gravyr kallas Skansen Lejonet för Leo Gothicus. Skansen Kronan är en försvarsanläggning på Risåsberget, Ryssåsen och tidigt även Utterberget, i stadsdelen Haga. Skansen byggdes 16871689 under ledning av Olof Örnehufvud och kapten Carl Magnus Stuart,[40] samt efter ritningar av Erik Dahlbergh.

Åren 1639–1641 anlades en förskansning med jordvallar på platsen, Ryssåsens skans eller Juteskrämman, och på 1650-talet tillkom också en del murverk, samt ett batteri som lades på bergets högsta topp. Det var Johan Wärnschiöld som några år före sin död hade hand om detta arbete. Men skansen förföll och ersattes av den nuvarande vars grundsten lades den 9 juni 1687 sedan ritningarna godkänts av kung Karl XI.

Älvsborg, Älvsborgs fästning eller Älvsborgs slott, var från 1300-talet till 1600-talet en betydelsefull befästningsanläggning vid Göta älvs utlopp. Fästet låg på den södra sidan av älven, strax väster om det senare byggda Göteborg på den plats där Klippan (som är en del av primärområdet Kungsladugård) ligger idag. Numera är det en ruin och de ännu synliga lämningarna härrör från renässansslottet. Alla lämningar efter den medeltida borgen är försvunna. Den första borgen i Älvsborg, byggdes före 1366, då ett "hus" (medeltida beteckning på borg) omnämns i den så kallade Ålholmstraktaten.

Nya Älvsborgs fästning
Borgen, byggd i trä, var tillsammans med dess slottslänförlänat som pantlän av kung Håkan Magnusson. Han löste lånet och återfick Älvsborg senast 1370. Drottning Margareta pantsatte dock borgen ånyo år 1377.

För att försvara Göteborg byggdes 1645 ett provisoriskt batteri på en holme vid hamninloppet. Året därefter påbörjade Johan Wärnschiöldh att formge en permanent befästning med en främre och större oregelbunden skans och ett bakre fyrhörnigt avskiljt (detacherat) verk. Detta började byggas 1647 men 1651 hade han utarbetat ett nytt förslag som efter omarbetning innebar en främre bastionerad femhörning med bakomliggande hornverk, Nya Älvsborg. Vid krigsutbrottet 1657 sattes den ofullbordade befästningen i provisoriskt försvarsstånd.

Efter krigets slut fortsattes fästningsarbetet, men först i slutet av 1670-talet fullbordades den egentliga fästningen. 1661, då Älvsborg raserades, erhöll befästningen namnet Nya Älvsborg. 1686 uppfördes ett starkt torn. Under 1690-talet fick Nya Älvsborg emellertid förfalla, fram tills 1697 då de avbrutna arbetena på hornverket återupptogs. 1701 var Nya Älvsborg "i tämlig defension".

Fil:Konstmuseet.JPG
Konstmuséet

Längst upp på Avenyn ligger Göteborgs konstmuseum bakom den karaktäristiska skulpturen Poseidon ritad av Carl Milles. Byggnaden ritades av arkitekterna Arvid Bjerke och Sigfrid Ericson och uppfördes 1919 - 1923 inför 300-årsfirandet av staden. Invigningen skedde 1925 och under 60-talet byggdes museet på med en ljus tillbyggnad. Museet har samlingar från 1400-talet fram till nutid.[41]

Världskulturmuseet är en byggnad med spännande minimalistisk arkitektur. Arkitekterna Cécile Brisac och Edgar Gonzalez kallade sitt bidrag i arkitekttävlingen för Ice Cube. Detta beroende på att formerna sas efterlikna de naturliga variationerna hos en iskub. Världskulturmuséets ingång ligger på den norra delen av byggnaden. I navet ligger en trappa som utgör navet i byggnaden. Trappan har inspirerats av den så kallade spanska trappan i Rom med målet att fungera som en naturlig mötesplats.

Byggnadsminnen

  • Tidigare Sjöräddningssällskapets hus, Skräddaregatan 1–3, tomt nr 97 på Otterhällan – byggt under 1780-talet, byggnadsminne den 19 april 1982. Bostadshus om två våningar på berget Otterhällan kring en gård med berg i dagen, troligen uppfört 1783. Byggnaden har hög sockel och en fritrappa av gråsten, samt fasader av gult tegel. Arkitekt Carl Wilhelm Carlberg.[42]

Göteborgs högsta byggnadsverk

De två masterna vid Brudaremossen.

I likhet med andra svenska storstäder, exempelvis Stockholm och Malmö, så saknar Göteborg skyskapor i centrum av staden. Ett flertal höga byggnader finns dock. Se också Lista över Göteborgs högsta byggnader

RankByggnadAnvändningsområdeHöjdVåningarÅr
1BrudaremossenmastenTV-mast331 m-1980
2Skorstenen, SävenäsSkorsten126 m-
3Containerkranarna, SkandiahamnenKranar118 m-2006
4LisebergstornetNöjesattraktion116,1 m-1990
5Älvsborgsbrons pylonerHängbro107 m-1966
6GasklockanGasklocka86 m-1889
7Bockkranen, EriksbergKran84 m-
8SkanskaskrapanKontor81,3 m231989
9Gothia West TowerHotell72 m232001
10Otterhallkontor66 m171929

Media

I Göteborg finns flera större mediabolag.

Dags- och kvällstidningar

Fil:GP-huset i Göteborg, den 11 oktober 2005..JPG
Huvudredaktionen för Göteborgs-Posten, belägen vid Polhemsplatsen i Göteborg

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, som gavs ut mellan 1832 till 1973, dominerade Göteborgs tidningsmarknad fram till 1930-talet men förlorade efterhand mark mot Göteborgs-Posten, som regelbundet har givits ut sedan 1850. År 1892 startade socialdemokraterna tidningen Ny Tid som gavs ut i Göteborg. Från 1966 ersattes Ny Tid av tidningen Arbetets västsvenska edition, först kallad Arbetet Väst men som under årens lopp haft en rad olika namn. År 1902 grundades Göteborgs-Tidningen, som 1967 bytte namn till GT och i dag är uppköpt av Bonnierägda Expressen och i praktiken fungerar som denna tidnings lokalupplaga. På 1990-talet drabbades tidningsmedierna av en kris och flera av Göteborgs tidningar försvann, vilket resulterade i att GP under en period kom att fungera som enda aktör på Göteborgsmarknaden. År 1998 etablerade sig den globala gratistidningen Metro i Göteborg, och 2004 lanserades annonsfria och kritiska Göteborgs Fria Tidning. I september 2006 gavs gratistidningen City Göteborg ut för första gången, en tidning som funnits i Stockholm sedan 2002. En månad därefter lanserade Schibsted en gratistidning i det mindre formatet 170×250 – Punkt se. I oktober 2006 blev det offentligt att tidningskoncernen Stampen, som äger GP (och redan tidigare tryckte Göteborgsupplagan av Metro), köpt 10 procent av Metro. Därigenom skapades en form av annonsallians.

Den 21 december 2007 meddelade ägaren Schibsted att även tidningen Punkt.se skulle läggas ner på grund av dålig ekonomi.

TV

Både TV 4 och SVT sänder från Göteborg. SVT sänder det lokala nyhetsprogrammet Västnytt och flera andra produktioner såsom olika dramaserier, lekprogram och liknande. SVT:s lokaler ligger på Norra Älvstranden i Hasselblad ABs gamla byggnad.

TV4 sänder lokala nyheter sex gånger per dag, och fram till våren 2008 nyhetsprogrammet "Nyhetsmorgon Göteborg Väst" från TV4 Göteborg. TV4:s lokaler finns vid Kungstorget där också TV4 Text-TV har personal. Bland annat så spelas också Bingolotto och Postkodmiljonären in i Göteborg, det sker dock i Gamlestaden och i TV-produktionsbolagets Eyeworks lokaler. Kanal Lokal var en lokal TV-kanal som fanns i Göteborg mellan 2006-2009. De sände inslag kallade Göteborgspatrullen där reportrar tog pulsen på stan och besökte aktuella evenemang. Kanalen gick i konkurs i början av 2009. Även Göteborgs-Posten sänder numera TV på internet. Deras webbtv-satsning heter GP TV.

Kultur och nöjen

Konstmuseet i Göteborg

Göteborg har ett brett utbud av kultur och nöje. Här finns några av landets mest välbesökta museer, ett flertal större kulturevenemang, konsertscener, många teatergrupper och scener, och ett aktivt konst- film- och musikliv.

Konst

På konstsidan kan nämnas Göteborgs konstmuseum som bland annat är Sveriges främsta museum för nordisk 1880- och 1890-talskonst, främst genom att Pontus Fürstenbergs konstsamling donerades till museet, men de har även exempelvis en målning av Rembrandt och en av Picasso.

Den samtida konstscenen har under 2000-talet stärkts. Bland annat genom de båda institutioner Göteborgs konsthall och Röda sten tillsammans med en växande skara konstnärsdrivna gallerier. Ett viktigt tillskott var när Göteborgs Internationella Konstbiennal drog igång 2001.

Konsthögskolan Valand (ursprungligen "Göteborgs Musei Rit- och Målarskola"), invigd den 4 oktober 1865, utbildar unga konstnärer. Skolan ligger på Vasagatan 50 i centrala Göteborg och är sedan 1977 en del av Göteborgs universitet. Se Lista över konstgallerier i Göteborg

Offentlig konst

Göteborgs två kanske mest kända offentliga konstverk är nog Poseidonbrunnen och Kopparmärra. Utöver dessa klassicistiska verk finns även modernisktiska verk som exempelvis Vilande figur i två delar III av Henry Moore och De tre vingarna av Alexander Calder. Typiskt göteborgsk är Torsten Billmans fresk Till sjömännen – Havets arbetare (fd. Sjömanshemmet).

Teater och dans

Göteborgsoperan

De första teatersällskapen kom till Göteborg mot slutet av 1600-talet och spelade i exempelvis olika lador och magasin. Göteborgs första offentliga teater Comediehuset byggdes 1779. År 1816 byggdes den första Stora TeaternSödra Hamngatan. År 1856 hade denna byggnad tjänat ut och man lät bygga Göteborgs Nya Theater, som på 1880-talet bytte namn till Stora Teatern, eller Storan som den numera kallas. Andra viktiga teatrar i Göteborgs historia och samtid är exempelvis Lorensbergsteatern, Stadsteatern och Göteborgsoperan. Göteborg Dans & Teater Festival arrangerades första gången 1994 och har sedan dess återkommit sista veckan i augusti vartannat år. Under denna festival presenterar man samtida scenkonst från hela världen och tillsammans med den fria scenen Atalante som sedan 1980-talet arbetat med experimentell dans och scenuttryck har Göteborg vid ett flertal tillfällen uppmärksammats intenationellt.

Under sommarmånaderna (Maj-Okt) anordnas dans på Lisebergs dansbana Polketten i foxtrot och bugg.

Musik

Göteborgs musikliv har under lång tid satt sitt avtryck både nationellt och internationellt. Under punk- och postpunkvågen, under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet, var den så kallade Garageligan tongivande, genom att skapa en tradition av samarbete och att skapa spelningar för mindre band. Denna tradition har länge levt kvar och hade även stor betydelse när indiepopen gjorde sitt intåg i musiklivet i staden i slutet av 1980-talet med band som Easy och Broder Daniel. Band som The Soundtrack of Our Lives och Håkan Hellström, som blivit något av göteborgska ikoner kan ses som en fortsättning på denna musikkultur.

Även internationellt stora svenska stoltheter inom hårdrocken som Black Ingvars, In Flames, Hammerfall, Dead By April och Hardcore Superstar kommer från Göteborg.

På 2000-talet finns det många aktiva musikgenrer i Göteborg. På Göteborgs konserthus finns till exempel Göteborgs symfoniker, vilka 1997 utnämndes till Sveriges nationalorkester. Skivbolagen Kning Disk och Ideal Recordings är två av Sveriges mest omtalade skivbolag för experimentell musik och ljudkonst. På den klassiska nattklubben Nefertiti möter i dag denna nya experimentella musikscen jazzen som har haft Nefertiti som ett självklart centrum sedan 1978. När det gäller "tyngre" musik talas det internationellt sett ibland om The Gothenburg sound, vilket syftar på musikstilen Melodisk death metal som växte fram i Skandinavien under 1990-talet, med viss koncentration i Göteborg. Band som brukar nämnas i sammanhanget är exempelvis At the Gates, Dark Tranquillity, och In Flames.

I Göteborgsområdet hör också dansband som Arvingarna, Flamingokvintetten och Streaplers hemma.

I Slottsskogen arrangeras varje år festivalen Way Out West. Med start 2007 har festivalen nu växt och blivit en av Sveriges största och populäraste festivaler. Artister som uppträtt på festivalen är bland andra Neil Young, Kanye West, Manu Chao, Regina Spektor, N*E*R*D, Broder Daniel, Håkan Hellström, Grinderman, Kelis, Sigur Rós och under 2009 finns Arctic Monkeys, Lily Allen, Antony & the Johnsons med Göteborgs Symfoniker och My Bloody Valentine bland de bekräftade artisterna.

Sport

Ullevi år 2006
Huvudartikel: Sport i Göteborg

Sport i Göteborg har genom åren främst förknippats med fotboll, bland annat IFK Göteborg som är Sveriges mesta mästare med 18 SM-guld, och staden har för fyra lag på elitnivå, GAIS, IFK Göteborg samt BK Häcken och Örgryte IS.Göteborg är en stor sportstad och anordnar flera stora återkommande evenemang såsom Gothia Cup, världens största fotbollscup, för ungdomar i åldrarna 11 till 19 år, Göteborg Horse Show är en internationell hästtävling som årligen hålls i Scandinavium. Göteborgsvarvet är en halvmara som hålls varje år i maj. Inför varvet 2009 är över 53 000 löpare anmälda, vilket gör tävlingen till världens största i sitt slag. Andra evenemang som återkommer i Göteborg är Göteborg Basketball Festival, Nordstadssvängen, Partille Cup och Volvo Ocean Race.

Liseberg

Lisebergsentrén med Lisebergstornet i bakgrunden

Liseberg är Nordens största nöjespark, belägen i vid Korsvägen i Göteborg. Parken drivs som ett aktiebolag, helt ägt av Göteborgs kommun. Den invigdes inför Jubileumsutställningen i Göteborg 8 maj 1923. Sommarsäsongen sträcker sig från slutet av april till mitten av oktober och Jul på Liseberg är öppet från mitten av november fram till jul. Liseberg är Göteborg och Sveriges största turistmål.

Film

På annandag jul 1896 skedde, i Valandhuset, den första filmförevisningen i Göteborgs historia.[43] 1902 öppnades Kinematografen i Göteborgs arkader vilket var Sveriges första fasta biograf. I maj 1916 stod Hasselblad Film AB:s filmateljé färdig, som låg högst upp på Otterhällans krön och på sin tid var en av Sveriges största och modernaste filmateljéer. Under åren 1916-1919 spelade man in ett trettiotal filmer, med bland andra Gösta Ekman. Stjärnregissören hette Georg af Klercker.

Filmens ställning i staden har sedan mitten av 1990-talet stärkts bland annat på grund av utbildningarna vid Filmhögskolan och självklart också Göteborg Film Festival som startade redan 1979. Göteborgs största biograf är i dag Filmstaden Bergakungen, som öppnade i november 2006. Utöver denna finns ett tiotal biografer runt om i staden.

Design och konsthantverk

Röhsska museet med Valandhuset i bakgrunden

Sveriges enda statliga museum utanför Stockholm ligger i Göteborg, Världskulturmuseet. Sveriges enda större design- och konsthantverksmuseum, det internationellt erkända Röhsska museet ligger i Göteborg. Byggnaden som är ritad av arkitekten Carl Westman stod klar 1914 och innehåller i dag Sveriges förnämsta samling av ikonografiska form- och designprodukter men även en stor samling asiatisk konst och konsthantverk. Granne med museet ligger Högskolan för design och konsthantverk, HDK, som varje år examinerar ett antal unga designers och konsthantverkare.

Kulturtidskrifter

Den kulturella debatten är stark, inte minst på grund av den för stadens storlek så stora produktionen av kulturtidskrifter. Några exempel är Ord & Bild, Glänta och Sveriges äldsta konsttidskrift, Paletten.

Bibliotek

Det finns 27 stadsdelsbibliotek i Göteborg. Huvudbiblioteket är Göteborgs stadsbibliotek och ligger vid Götaplatsen. Utöver dessa finns en mängd bibliotek kopplade till stadens olika utbildningsinstitutioner.

Sevärdheter, kulturinstitutioner och museer i urval

Världskulturmuseet sett från Södra Vägen

Evenemang

Svenska Mässan

Göteborg har under det senaste decenniet satsat på att öka antalet besökare till Göteborg genom att bli en så kallad evenemangsstad. De stora evenemangen ordnas av kommun och näringsliv tillsammans genom samarbetesorganisationen Göteborg & Co. Några nyligen gjorda satsningar är: Göteborg som julstad (med bland annat Jul på Liseberg) och Göteborg som hamn för de stora kryssningsfartygen. I Svenska Mässan anordnas många stora mässor, konvent och konferenser.

Kommunen försöker att få ordna så många stora idrottsevenemang som möjligt. En satsning som haft stor utdelning var när VM i friidrott anordnades 1995. I samband med detta började man även på allvar med den stora folkliga festen Göteborgskalaset.

På egen hand har de stora årliga, internationella ungdomscuperna växt upp och blivit något av ett kännemärke för Göteborg. Den mest kända är fotbollscupen Gothia Cup, men här finns även en stor handbollscup, Partille Cup, och en stor basketcup.

Återkommande evenemang

Kultur

Göteborg har många återkommande kulturevenemang. Ett av de största är Bok- och biblioteksmässan. Mässan arrangeras årligen i Göteborg av Bok & Bibliotek i Norden AB. Mässan är Nordens största mötesplats för bok- och biblioteksbranschen. Bokmässan startade 1985 och hade då 5 000 besökare. Sedan dess har den vuxit för varje år och 2003 registrerades drygt 110 000 besök under fyra dagar. Andra stora saker som händer är Göteborg Dans & Teater Festival och Göteborgs filmfestival. Filmfestivalen är i dag Nordens största och går av stapeln sista veckan i januari och varar i tio dagar. Filmer från hela världen visas nästan oavbrutet på åtskilliga biografer och teatrar runt om i staden. Samtidigt har festivalen blivit en av de viktigare mötesplatserna för den nordiska filmbranschen med ett femtiotal seminarier.

Festivalens centrum är biografen Draken vid Järntorget. Andra biografer som deltar i GFF varierar över åren, några som förekommit flera år är exempelvis Bio Capitol och Hagabion och teatrar som Storan, Pusterviksteatern och Folkteatern.

Festivalen drivs som en ideell förening och verksamheten stöds bland andra av Göteborgs stad, Svenska Filminstitutet, Västra Götalandsregionen, Nordiska Film- och TV-Fonden och Scandinavian Films.

Andra kulturella inslag under året är Göteborgs Internationella Konstbiennal, Kulturnatta, Vetenskapsfestivalen och Göteborgs Jazzfestival.

Mässor och Övrigt

Vetenskapsfestivalen är en årligt förekommande festival i Göteborg med vetenskapliga aktiviteter. Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola bidrar med kunskapen. Vetenskapsfestivalen hålls i maj

Göteborgskalaset är Sveriges största stadsfestival, en gatufest som pågår i stora delar av centrala Göteborg. Det arrangeras varje år under andra veckan i augusti, då festplatser iordningsställs på flera platser i staden med scener och tillfälliga serveringslokaler. På flera av ställena spelar musiker upp till dans, och det är visuppträdanden eller pop- och rockkonserter. Vissa år har det dukats upp bord för "räkfrossa" på Avenyn.

Göteborg Aero Show är Sveriges största årliga flygshow, och arrangeras vid upplevelsecentret Aeroseum i Säve.

Andra aktiviteter är Båtmässan, Gymnasiemässan och TUR Rese- och turistmässan.

Turism

Fil:Hotel Gothia Towers.JPG
Hotel Gothia Towers sett från Eklandagatan

Hotell

Från och med mitten av 1990-talet har turistnäringen ökat stort i Göteborg, och 2006 var tre hotell på gång att etableras. Det är det gamla Posthuset som ska byggas om till lyxhotell; Clarion Hotel Post, Hotell Avalon vid Kopparmärra och Hotel Gothia Towers tredje torn. År 2006 räknade man med att det fanns 6 690 hotellrum i staden.[32]

Göteborgs, och Nordens, största hotell är Hotel Gothia Towers med hela 704 rum, varav 11 femstjärniga sviter. Själva hotellet är fyrstjärnigt. Det nya tornet som ska byggas placeras öster om de två nuvarande, mittemot Lisebergs huvudentré och kommer att byggas ihop med en utbyggd lobby. Tornet blir minst 28 våningar högt och med 500 rum. Mittentornet byggs på med fem våningar innehållande spaavdelning, 75 nya rum och rekreationsområde på taket. Detta gör att Gothia Towers blir Europas nästa största hotell efter ett i Ryssland. Gothia Towers ska då ha sammanlagt 1 200 rum.

Andra lite mindre, men desto lyxigare hotell är Elite Plaza Hotel och Elite Park Avenue Hotel. Park Avenues historia började redan 1944. På den tiden fanns det många stora industrier i Göteborg som behövde hotellrum till sina utländska kontakter, så när kriget äntligen var slut kunde man återigen börja resa och bjuda in sina utländska kunder till Göteborg. Den kände arkitekten Nils Einar Eriksson anlitades och bygget kom igång 1948 och den 8 juni 1950 var det klart för invigning.[44] Elite Plaza Hotel invigdes i det ombyggda Sveahuset år 2000.[45] Hotellet är det enda femstjärniga i Göteborg.

Andra lite större hotell är First Hotel G som ligger i Centralhuset i anslutning till Göteborgs Centralstation, Quality Hotel 11 på Norra Älvstranden och Hotell Liseberg Heden.

Turistbyrå

I Göteborg finns två turistbyråer, på Kungsportsplatsen och i Nordstans Shoppingcenter.Där kan man boka logi, köpa GöteborgsPasset, souvenirer, böcker och kartor samt boka och köpa biljett till båtutflykter. Göteborgs turistbyrå blev "Årets turistbyrå 2005", enligt Förturs turistbyråundersökning.Varje år drar staden in mer än 21 miljarder kronor till staten som direkt kommer ifrån turister som besöker Göteborg.[46]

Handel

Som i många andra städer koncentreras handeln alltmer utanför stadskärnan i stora handelsområden. I Göteborg med omnejd är det Kållered, Bäckebol och Högsbo-Sisjön som räknas till dessa områden. Men helt ute är inte innerstaden. Nordstans affärscentrum i Göteborg är det köpcentrum som toppar listan över de tio största köpcentrum i landet. Med en årlig omsättning på över 3,5 miljarder kronor och med över 34 miljoner besökare årligen är det en drivande motor inom handeln i Göteborgsregionen.[47] Dessutom är både Kungsgatan och Avenyn stora shoppingstråk med många kafeér och butiker. Ett nytillskott i shopping-Göteborg är Södra Larmgatan som under senare år fått allt fler konceptbutiker, såsom Tiger of Sweden, Filippa K, Whyred, Monki och nordens första Henri Lloyd butik.

Köpcentra och gallerior

Fil:Nordstan Öst.JPG
Nordstan

Göteborgs största köpcenter är Nordstan i stadsdelen Östra Nordstaden i centrala staden. Nordstan är åtta stadskvarter som är sammanbyggda med gågator till ett inomhusköpcentrum. Nordstan upptar en tomtarea på 60 000 kvadratmeter och lastgatorna sträcker sig flera kilometer under jord. Totalarea för Nordstans alla våningsplan är 320 000 kvadratmeter. Nordstan innehåller omkring 180 butiker och restauranger samt omkring 150 kontor som ligger i samma komplex. Butikerna finns i tre plan. Inne i Nordstan ligger ytterligare en galleria, Femmanhuset, som innehåller en mängd butiker. Nordstan är största inomhusköpcentrat i Norden till ytan, till antalet besökare och årlig omsättning. I november 2003 var rusningen till Nordstan så stor att parkeringshuset, som vanligtvis tar 2700 bilar, besöktes av 8000 bilar under en dag[48]. Flera bilister satt över 1,5 timmar i kö för att få komma ut. Köpcentrumet fick hyra in securitasvakter som fick trafiken att röra sig. Samma dag besöktes varuhuset av över 140,000 kunder.[48] Nordstan har ungefär 34 miljoner kunder årligen.[49]

Andra centrala köpcentrum och gallerior är Kompassen som ligger mellan Nordstan och Kungsportsplatsen, Centralhuset som är en galleria sammanväxt med Centralstationen och Nils Ericssonterminalen. Huset invigdes 2003 och innehåller både butiker och ett hotell. Arkadens köpcenter är beläget bredvid NK. Vid Liseberg ligger även Focushuset, med ICA Focus som största hyresgäst.

Ett annat, lite mer pittoreskt, köpstråk är Haga. Haga Nygata och intilliggande tvärgator är ett välfrekventerat stråk mellan Vasastaden i öster till Linnégatan i väster, med små affärer, kaféer och andra verksamheter. Bland kaféerna kan nämnas Café Husaren och Nöllers espressobar i modern stil. De flesta av husen på Haga Nygata är renoverade men bevarade i sin 1800-talsstil, vilket bidrar till gatans popularitet och gör att den framhävs som en idyllisk turistattraktion i stadens marknadsföring.

Utanför själva centrum finns flera stora handelsområden. På Hisingen ligger både Backaplan, Eriksbergs köpcentrum och Bäckebol Homecenter. Bäckebol Homecenter är det första handelsområdet i Sverige som samlar butiker med profilen "hus och hem" på ett och samma ställe.[källa behövs] Sydväst om Göteborg, i grannkommunen Mölndal, ligger Kållered. Här finns både K-Center och EkenCenter och det var här som Ikea öppnade sitt första varuhus i Göteborgstrakten.

Lite längre bort ligger Högsbo industriområde och Sisjöns affärsområde. Området har gått från att vara ett industriområde till att bli ett handelsområdena i Göteborg. Här öppnade Högsbo 421 i oktober 2006 och det är inte långt till Frölunda torg, som var Europas största köpcentrum när det öppnade år 1966.[50]

Utanför Göteborg ligger flera andra köpcentrum, till exempel Allum i Partille, Freeport och Kungsmässan, båda i Kungsbacka.

Varuhus

Fil:Saluhallen.JPG
Saluhallen Kungstorget

Det kanske mest exklusiva varuhuset i Göteborg är NK, Nordiska Kompaniet på Östra Hamngatan. Detta varuhus hette förut Ferd. Lundquist & Co och grundades år 1864. Varuhuset köptes upp av Nordiska Kompaniet 1971 och namnändrades till NK. År 1938 sysselsattes 325 personer i de fem fastigheter som verksamheten omfattade.[51] Numera ägs NK av bolaget Hufvudstaden AB. NK:s verksamhet bedrivs som en galleria, med butiker i egen regi.

Åhléns City är ett varuhus i flera plan i köpcentrat Nordstan. I slutet av 2008 öppnade Åhlens ytterligare ett cityvaruhus på Kungsgatan i Filmstaden Downtowns gamla lokaler på över 4000 m².[52]Kungstorget i centrala Göteborg ligger Saluhallen, även kallad "stora saluhallen". Den uppfördes 1889 efter ritningar av arkitekt Hans Hedlund.

Kungstorget har varit stadens marknadsplats för kött, smör, ost, mjöl och annat sedan 1848. Redan 1850 uppfördes en halvcirkelformad basarlänga runt kanalsidan av Kungstorget. Denna kompletterades med Stora Saluhallen på Kungstorgets norra sida i början av 1889. Basarlängan revs i slutet på 1960-talet men försäljningen i Saluhallen och på Kungstorget fortsätter än i dag.Innan dess var det Stora Torget, som numera heter Gustav Adolfs torg, som fungerade som marknadsplats.

Strax väster om Kungstorget ligger Grönsakstorget, som 1876 blev stadens centrum för frukt, grönsaker och blommor. Detta torg består numera främst av parkeringsplatser.

Stormarknader

Flera nya stormarknader har öppnat i Göteborgsregionen de senaste åren. Coop Forum öppnade ett nytt varuhus i Sisjöns industriområde 2005 och ICA Maxi öppnade i Högsbo 2006 och i Partille 2005.

Mat i Göteborg

Kafékultur

Huvudartikel: Göteborgs kaféer

Under 1990-talet uppkom en kaféboom, med en stor tillväxt av antalet kaféer i centrala staden och år 2006 fanns det 193 kaféer i staden[32]. Detta har inneburit en stor överkapacitet och medfört att Göteborg är Sveriges kafétätaste stad. Kaféerna är främst centrerade kring Vasagatan, Haga-Nygatan, Linnégatan och inom vallgraven.

Restauranger

Restaurang Sjömagasinet vid Klippan

Göteborg har gjort sig känt på den internationella restaurangscenen genom flera stjärnkrogar. Göteborg har fem restauranger med stjärna från Guide Michelin Rouge: Sjömagasinet, Restaurang 28+, Fond, Basement och nytillskottet från 2008, Kock & Vin.[53] Inte mindre än sju kockar från Göteborg har utsetts till Årets kock de senaste tio åren. I Göteborg finns även gamla klassiska restauranger som Valand/Lilla London, Gamle Port och Trädgårn. År 2006 räknade man med att det fanns 671 restauranger i staden.[32].

Göteborgska specialiteter

Den göteborgska matkulturen är specialiserad på mat från havets skafferi, och det kulinariska erbjudandet består bland annat av hummer, ostron, havskräftor, räkor, musslor, krabbor, torsk, makrill och sill i världsklass.

En riktig göteborgsk specialitet är ätandet av Gustav AdolfsbakelseGustav Adolfsdagen den 6 november, vilket är vanligt i och omkring Göteborg.

Halv- och Hel Special

En Halv- respektive Hel Special är en för Göteborg och Västra Sverige lokal snabbmatsrätt som finns hos de flesta gatukök. En Halv Special är ett ett korvbröd med kokt eller grillad korv i. Ovanpå detta läggs sedan potatismos som därefter garneras med lämpligt tillbehör, vanligen ketchup i valfri mängd eller bostongurka, rostad lök, gurkmajonnäs, räk- eller västkustsallad. En Hel Special innebär två korvar i korvbrödet, för övrigt samma som en Halv dito. Anrättningen avnjuts lämpligen med en kall Pucko för att bli klassisk.

"Varm korf" för 10 öre per styck, började säljas för första gången i Göteborg vid Kopparmärra den 10 februari 1905.[54]

Infrastruktur

Broar och tunnlar

Lilla Bommen med Götaälvbron i bakgrunden

I och omkring Göteborg finns fyra broar. Den som förknippas mest med staden är kanske Älvsborgsbron. Det är en 933 meter lång hängbro med 418 meters spännvidd och med sex filer som går över Göta älv i hamninloppet. Bron byggdes på entreprenad av AB Armerad Betong och Fried. Krupp, Rheinhausen till den sammanlagda summan av 40,5 miljoner kronor. Arbetet med bron startade på hösten 1963 och var fullt avslutat i december 1967, efter fem månaders försening. Det passerar cirka 65 000 bilar per dygn på bron. Även Göta älvbron går över älven, dock längre in i hamnen öster om Lilla Bommen. Vid invigningen 1939 var bron endast fyrfilig men har senare breddats med ett körfält på vardera sidan. Angeredsbron invigdes 1978 och går över E6, Göta älv, E45 och Norge-/Vänernbanan. Arbetsnamnet på bron var Agnesbergsbron, men då den ingår i den stora Norrleden och är en huvudförbindelse till Angered fick den i stället sitt nuvarande namn. Marieholmsbron är en järnvägsbro som går från Gamlestaden över Säveån, Marieholm, Göta älv till Tingstad på Hisingen. En numera borttagen bro är Hisingsbron som gick mellan Hisingen och Göteborgs centrum. Den invigdes 1874 och revs 1969.

Tingstadstunneln är en motorvägstunnel under Göta älv som via E6 förbinder Hisingen med övriga Göteborg och fastlandet. Tunneln, som egentligen är två "rör" med tre filer i varje, är placerad mellan Göta älvbron och Marieholmsbron och går från Marieholm på fastlandssidan till Tingstad på Hisingssidan. Tunneln innehåller även Sveriges lägst belägna motorväg, cirka 15 meter under havsytan. Götatunneln är en vägtunnel under centrala Göteborg. Tunneln byggdes mellan 2000 och 2006 och invigdes 16–18 juni 2006, År 1995 beräknade man att den skulle stå färdig 1999 och kosta 1,8 miljarder kronor, men notan slutade på 3,2 miljarder. Tunneln ersätter den tidigare sträckningen av Götaleden (E45) genom centrala Göteborg, mellan Järntorget och Lilla Bommen längs Göta älv. Sträckan är hårt trafikerad – cirka 65 000 bilar per dygn – med vissa köer som följd, särskilt före tunnelns öppning. Den tidigare sträckningen ovan mark har haft flera nackdelar – vägen går "slalom" mellan husen och trafikflödet har blockerats av flera trafikljus. Hög bullernivå och stora avgasutsläpp har varit ett annat problem. Dessutom har leden blockerat tillgången till södra älvstranden och upptagit attraktiv mark. Det har varit svårt för cyklister och gångtrafikanter att korsa vägen och varje år har ett 50-tal människor skadats.

Andra tunnlar är Gnistängstunneln som ligger i västra Göteborg, Gårdstenstunneln i Angered och Lundbytunneln på Norra Älvstranden.

Infrastrukturprojekt

Västlänken

Västlänken är en planerad tågtunnel under centrala Göteborg vars syfte är att förenkla kommunikationerna inom Göteborg, Västra Götalandsregionen och nationellt. Utan Västlänken går det inte att få full effekt av bland annat järnvägsutbyggnaden till Landvetter flygplats. Den blir juridiskt sett inte en tunnelbana, eftersom den är avsedd för tåg på det vanliga järnvägsnätet.

Västsvenskt "jättepaket"

Byggstart för Västlänken är för närvarande osäker, men det kan bli redan om fyra år. Detta förutsatt att det västsvenska "jättepaket" som nyligen presenterades blir förverkligat. Projektet lär uppgå till ett värde av 29,5 miljarder kronor där bland annat Marieholmstunneln, Västlänken och en ny Göta älvbro ingår. Det talas dessutom om "en rad kollektivtrafikprojekt". I samband med detta vill man införa trängselskatter i kärnan av regionen för att bekosta ungefär hälften av satsningarna, medan staten skall stå för resterande halva.

- En central fråga är att få med projekten i den kommande infrastrukturplanen (till 2021) och det får vi om vi fattar beslutet före den 1 september, säger regionrådet Kent Johansson (C).[55] I samand med detta lär det komma mer ingående information.

Nordlänken

Ett annat projekt är Nordlänken. Nordlänken är namnet på järnvägen mellan Göteborg och Kornsjö över Öxnered. Mellan Göteborg och Öxnered, sju kilometer norr om Trollhättan, byggs nu dubbelspår som ska kunna hantera hastigheter på 250 km/tim. Det nya dubbelspåret byggs helt utan plankorsningar och med kurvradier på normalt minst 5 200 meter. Kostnaden för det nya dubbelspåret är beräknad till cirka sju miljarder kronor, och hela sträckan mellan Göteborg och Öxnered ska vara färdig 2012. I projektet ingår även en utbyggnad av väg E45 till motorväg på samma sträcka.

Götalandsbanan

Ytterligare ett projekt som skulle betyda mycket för Göteborgsregionen och hela Västsverige är den tänkta Götalandsbanan, en höghastighetsbana mot Stockholm som i ett första skede byggs ut till Borås. På sträckan till Borås går idag Kust-till-Kustbanan vilken genom en etappvis dubbelspårsutbyggnad i sin helhet skulle utgöra den framtida banan mot Borås och Stockholm. Göteborg och Borås är regionens två största städer och stärkta kommunikationerna mellan dessa skulle betyda mycket. Byggstart lär inte bli förrän om minst tio år (2020??) på första etappen.

Hamnbanan

Man vill även bygga ut den strategiskt viktiga HamnbananHisingen till dubbelspår inklusive ytterligare ett spår över älven (ny Marieholmsbro). Två etapper (tunnel Eriksbergsmotet-Pölsebobangården samt den redan nämnda älvöverfarten) finns med i Banverkets senaste framtidsplan gällande fram till 2021. Göteborgs hamn är Nordens största hamn och utan bra kommunikatoner kan den inte växa.

Partihallsförbindelsen

Partihallsförbindelsen är en kort bit motorväg eller korsningsfri fyrfältsväg, mellan E45 och E20 i Göteborg, knappt en kilometer lång. Den skall korsa Västra stambanan som är en trång sektor i Göteborgstrafiken. Denna järnväg korsas inom Göteborgs kommun endast av E6 och Gamlestadsvägen. Båda dessa vägar besäras av långa köer i rusningstrafik. En annan körmöjlighet i dag är att runda centralstationen, rakt genom centrum. Denna väg är också överbelastad, med avgaser i centrum som följd. Bygget av viadukten påbörjades hösten 2008.[56], och vara slutfört efter ungefär tre år.[57]

Regeringens närtidssatsning

I anslutning till Partihallsförbindelsen kommer Marieholmstunneln att byggas vilket ökar kapaciteten över älven. Den 11 september 2008 träffades de fyra allianspartiledarna Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Jan Björklund och Göran Hägglund i Göteborg för att redogöra för kommande infrastruktursatsningar.[58] Det har inte funnits några konkreta planer gällande byggstart, därför kom Göteborgspolitikerna med ett utspel om vägavgifter för att kunna påskynda bygget.[59] Men, efter presskonferensen visade det sig att byggstart av Marieholmstunneln skulle ske redan 2010 efter en extra infrastruktursatsning från regeringen på 7,6 miljarder kronor.[60] Beräknad byggkostnad är 3,5 miljarder SEK.[61]

Bild på Marieholmstunneln och Partihallsviadukten

Förutom Marieholmstunneln kommer även Riksväg 40 att byggas ut till motorväg, och hamnens kommunikationer kommer att förbättras.[58] Maud Olofsson sa att "Göteborg har varit styvmoderligt behandlat och det är en hel del som måste göras.".[58]

Göta älvbron

Göta älvbron är Hisingens enda spårvägsförbindelse med fastlandet och den är dessutom en pulsåder för huvuddelen av all kollektivtrafik över älven. Bron har passerat sitt "bäst före"-datum sedan länge och måste ersättas av en ny bro senast 2020. Till denna ansluts Bangårdsviadukten vilken fullbordar vägen Nya Allén i en ring runt city, och dessutom avlastar den den något hektiska trafiksituationen på vägen som rundar centralstationen.

Kringen

För att öka kapaciteten på stadens spårvagnsnät pågår ett utbyggnadsprojekt kallat Kringen. Det består i att bygga nya sträckor för att förbinda nätets olika länkar så att inte alla spårvagnar skall behöva passera de centrala delarna av stan. År 2009 återstod endast sträckan mellan Lilla Torget och Järntorget vilken beräknas invigas vintern 2013 samtidigt som omvandlingen av området Skeppsbron vid älven lär pågå. Pengar finns reserverade.

K2020

För att utveckla kollektivtrafiken vidare, både lokalt och i regionen, har man startat projektet K2020 vilket förordar nya utbyggnader av järnväg, busskörfält och spårväg. Planen är att fram till 2025 nästan fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel mellan Göteborg och kranskommuner.[62]

Trängselavgifter

250px

I februari 2008 blossade debatten om vägtullar, trängselavgifter, upp hos politikerna. Göteborgs-Posten skrev att "Alla partier i Göteborg är just nu beredda att diskutera någon form av vägavgifter i Göteborgstrafiken."[63] På tio år har trafiken in till Göteborg mer än fördubblats. År 2007 färdas nästan 500,000 bilar in till innerstan varje dag.[64] Göteborg har på grund av den allt mer tilltagande trafiksituationen svårt att klara kraven på luftkvalité och bullernivåer i innerstan. Siffror från trafikkontoret visar att det i snitt är 1,1 personer i varje bil. Huvudsyftet med trängselavgifterna är dock inte att minska trafiken utan att finansiera vissa infrastrukturprojekt och en utbyggnad av lokaltrafiken. På grund av detta har nu frågan om folkomröstning tagits upp, något som flera av Göteborgs kranskommuner kräver.[65] En av kraven om trängselavgifter skulle införas är att pengarna går direkt till att infrastrukturen i och omkring Göteborg. De kommuner som vill ha folkomröstning är Ale, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille.

Under vintern 2010 klubbade ett enigt kommunfullmäktige igenom beslutet att införa trängselavgifter så snart som möjligt, detta trots att man tidigare lovat en folkomröstning i frågan och att låta närliggande kommuner komma till tals. Beslutetsprocessen skillde sig från Stockholm där det tog flera år att komma fram till ett beslut, efter att Vägverket fått klartecken från Finansdepartementet att genomföra en utredning gick det bara 6 månader till beslutet tagits.[66]

Man hade från början två modeller till var vägtullarna skulle placeras, en liten ring i centrala Göteborg eller en ännu mindre ring i centrum samt avgift på alla Älv-överfarter. Efter att Västra Götalandsregionen, Halland, Göteborgsregionens kommunalförbund och kommunstyrelsen i Göteborg beslämt sig för det senare förslaget beslutade även Göteborgs kommunfullmäktige om att införa det förslaget. Den enda instansen som måste uttala sig i frågan är nu Regeringen, om de godkänner förslaget införs trängselavgifter 2013.[67] Från politiskt håll har det framhållits att trängselavgifterna är tillfälliga och kommer att tas bort då de projekt de ska finansiera är slutbetalda. Internationella erfarenheter tyder dock på att när vägavgifter väl införts så tas de mycket sällan bort igen, oavsett vad det ursprungliga löftet var.

Vägar

E20-Olskroksmotet

Göteborg fungerar som nav i det västsvenska vägnätet. Från söder och öster kommer E20 från Köpenhamn respektive Stockholm. Norrifrån E6 från Oslo och vidare söderut till Malmö. Andra större vägar som går till/genom Göteborg är E45 och Riksväg 27/40.

De vägar med mest trafik:

  • E6 (Lackarebäck)/88 300
  • Söderleden/61 900
  • Götaleden/58 000
  • E6 (Klarebergsmotet)/56 900
  • Rv 27/40 (Kallebäck)/55 400
  • E20 (Partillemotet)/50 400
  • Säröleden/31 900
  • E45/21 100
  • Mölndalsvägen/15 500
  • Otto Elanders gata/15 200
  • Utbyvägen/13 500
  • Ehrenströmsgatan/11 800

Källa: Punkt SE[68]

Kollektivtrafik

För kollektivtrafiken i Göteborg svarar Västtrafik. Trafiken bedrivs med spårvagn, buss, båt och tåg och utförs av olika entreprenörer. Kommunägda Göteborgs Spårvägar AB är sedan senaste upphandlingen största entreprenören och kör merparten av bussarna, samtliga spårvagnar samt svarar för ombordpersonal på pendeltågen till Alingsås och Kungsbacka.

Göteborgs kommun har utarbetat en vision, K2020, som bland annat innebär att år 2020 ska kollektivtrafiken stå för 40 procent av alla resor i Göteborg. För att klara detta har trafiken bland annat utökats med 10 procent från 2006 till 2008. Under januari till juli har 86 miljoner resor gjorts med Göteborgs stadstrafik och nära 5 miljoner med pendeltågen.[69]

Så här här många har rest med Västtrafik de senaste åren, pendeltågstrafik ej inräknat.[69]

ÅrAntal resor (miljoner)Ökning i procent
från föregående år
2004134,4-
2005137,3+2,2 %
2006138,8+1 %
2007145,7+5 %
2008171,9[70]+18 %

Spårvagn

Spårvagnar vid Drottningtorget

Göteborg är idag en av få städer i Sverige som har kvar sina spårvagnar. Idag trafikeras Göteborg av 12 (1-13 bortsett från linjenummer 12, som används av Spårvägssällskapet Ringlinien) spårvagnslinjer. Den senaste linjeutbygnaden, kallad Kringen, invigdes 2003 och var spårutbyggnaden på Skånegatan, som går mellan Stampgatan via Ullevi och Scandinavium till Korsvägen. Hela kringen är dock inte färdigbyggd ännu. Göteborgs första spårvagnslinje var hästspårvägen mellan Brunnsparken och Stigbergsliden som invigdes 1879. Året efter förlängdes linjen till Drottningtorget. Ytterligare förlängningar skedde och kring år 1900 fanns 4 hästspårvagnslinjer. 1902 invigdes de två första elspårvagnslinjerna och samma år försvann hästspårvagnarna.

Siriospårvagnen i Göteborg

I början av 2000-talet beställde Västtrafik 40 nya spårvagnar från den italienska tillverkaren Ansaldobreda. Sirio, som spårvagnen kallas, är den första utländska spårvagnen som beställs till Göteborg, om man bortser från de engelska hästspårvagnarna som fanns i staden vid förra sekelskiftet. De första vagnarna kunde tas i bruk under 2005/2006 efter några års förseningar, år 2008 hade drygt 30 vagnar levererats. En option på ytterligare 25 vagnar finns som kan skrivas under, Trafikkontoret och Trafiknämnden har återremitterat frågan om optionsutlösningen till kommunstyrelsen, dels på grund av kritiken mot vagnen och dels därför att optionsvagnarna blir dyrare som en tilläggsorder, samt att euron gått upp mot kronan. Under 2008 gjordes över 100 miljoner resor med spårvagnar i Göteborg, så många har inte rest sedan 1948 då 101 519 834 resor gjordes.[71]

Pendeltåg

Huvudartikel: Göteborgs pendeltåg

Göteborgsregionen har idag två pendeltågslinjer mot Alingsås och Kungsbacka, men en tredje linje är under uppbyggnad mot Älvängen. Några av Göteborgs pendeltågs-stationer är Göteborgs centralstation, Liseberg station samt Sävenäs där det även finns en rangerbangård för godstrafiken.

LinjeSträckaÖppnadStationerStationer i urval
AlingsåspendelnGöteborg C – Alingsås1960-talet, ombyggnad av stationerna på 1980-talet12Partille, Lerum, Floda
KungsbackapendelnGöteborg C – Kungsbacka19928Liseberg, Mölndal, Lindome
ÄlvängenpendelnGöteborg C – ÄlvängenUnder byggnad7Gamlestaden, Bohus
Totalt27

Regionaltåg

Flygplatser

I Göteborgsområdet finns två stora flygplatser; Göteborg-Landvetter flygplats, några mil öster om staden, på riksväg 27/40 mot Borås och Göteborg City AirportHisingen (före detta Säve flygfält).

Göteborg-Landvetter flygplats är Sveriges näst största flygplats, belägen i Härryda utanför Göteborg. Flygplatsen är Nordens sjätte största.[72] Flygplatsen invigdes 3 oktober 1977. Anledningen till att flygplatsen fick namnet Landvetter trots att den ligger i Härryda socken var att grannsocknen Landvetters namn ansågs vara mera lättuttalat för utlänningar. 2007 hade flygplatsen 4 355 455 passagerare, mot 4 181 043 passagerare året innan vilket motsvarar en ökning med 4,2 procent. Sammanlagt gjordes det 31 615 landningar.[72]

Göteborg City Airport (GSE), eller Gothenburg City Airport, tidigare känd som Säve flygplats. Göteborgs andra internationella flygplats, ligger 14 kilometer nord-väst från Göteborg på ön Hisingen. Flygplatsen tillhörde tidigare F 9 Säve.

Innan Ryanair startade sina flygningar från GSE hade flygplatsen ca. 9000 passagerare per år. År 2005 flög cirka 500 000 passagerare därifrån, och 2007 flög 744 000 resenärer från flygplatsen.[73] Dessutom väntas antalet öka eftersom flera andra bolag vill etablera sig där. GSE kan hantera plan upp till storleken av en Boeing 767 och liknande.

Torslanda flygfält (också kallad gamla flygfältet eller Torslanda flygplats) anlades 1923 och var Göteborgs flygplats fram till 1977 då den lades ner för att ersättas av Landvetter flygplats. Den låg vid Torslanda, beläget på Hisingens västra sida, 15 km från centrala Göteborg.

Sjöfart

250px

Hamnen

Huvudartikel: Göteborgs hamn

Göteborgs hamn är Nordens största hamn och är en kombinerad flod- och kusthamn. Hamnen ligger längs norra stranden av Göta Älvs mynning och längs båda stränderna av flodens lopp genom Göteborg.

Göteborgs hamn är cirka 22 km. Den administrativa hamngränsen går i öster tvärs över Göta Älv vid Lärjeåns utlopp i Göta älv och i väster från Torslandavikens sydvästra hörn via Gula Bockskär till Västerberget på fastlandssidan av älvmynningen.

Göteborgs Hamn saknar i princip tidvatten. Skillnaden mellan högsta högvatten och lägsta lågvatten är bara 20 cm. Vattendjupet i farlederna varierar mellan 20,5 meter längst i väster och 6,4 meter i öster. De vintrar då hamnen inte är isfri så bryts isen för att sjöfarten ska ha tillgång till hamnen.

Mycket av godset till Göteborgs hamn går med järnvägstransport, godsvagnarna rangeras på Sävenäs rangerbangård och förs vidare på Hamnbanan till hamnarna på Hisingen. På Kvillepiren i Frihamnen finns anslutning till en tågfärja till Fredrikshamn.

Färjor

M/S Stena Germanica vid kaj i Göteborg

Fram till 2006 fanns färjeförbindelser från Göteborg till Frederikshavn, Kiel, Kristiansand och Newcastle. Men efter att DFDS Seaways avvecklat sina färjeturer från Göteborg efter låg lönsamhet återstår nu bara två linjer med Stena Line som enda aktör.

Stena Line kör dagligen till både Kiel och Fredrikshavn med åtta olika färjor; HSS Stena Carisma, M/S Stena Danica, M/S Stena Jutlandica, M/S Stena Scanrail, M/S Stena Germanica, M/S Stena Scandinavica, M/S Stena Carrier och M/S Stena Freighter.

Utbildning

I Göteborg, som är etablerad som en av Sveriges största studentstäder, finns två universitet, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Chalmers har två campus, i Johanneberg samt på Lindholmen, och utbildar doktorer, licentiater, civilingenjörer, arkitekter, högskoleingenjörer, teknologie kandidater och nautiker. 2001 startades IT-universitetet i Göteborg som ett samarbete mellan mellan Chalmers och Göteborgs universitet. År 2006 räknade man med att det fanns cirka 61 000 studenter i staden.[32]

Första läroanstalten

År 1630 inrättades stadens trivialskola under namnet "Allmän skola till ungdomens undervisning i bokliga konster". Från år 1634 hade den sin lokal i ett trähus på domkyrkoplanen i hörnet av Västra Hamngatan och Kungsgatan (gavel mot Västra Hamngatan). Denna byggnad ersattes av en ny av tegel i två plan, som invigdes den 1 september 1663.[74] Genom ett fundationsbrev av drottning Kristina den 27 mars 1647 utökades denna skola till att även omfatta ett gymnasium och gavs namnet "Götheborgs Kongl. Gymnasium". Vid den stora branden 1721 förstördes både domkyrkan och gymnasiehuset. Båda kunde dock återuppbyggas genom att använda de gamla murarna. Gymnasiet återställdes under medverkan av arkitekten Johan Eberhard Carlberg, biskop Johannes Carlbergs son. Arbetet slutfördes 1727. I flygeln åt Västra Hamngatan hade gymnasiet sina lokaler och Trivialskolan disponerade flygeln åt Kungsgatan.[75][76]

Gymnasiebyggnaden förföll efterhand, men 10 november 1826 invigdes istället en ny två våningsbyggnad, vid hörnet Västra Hamngatan 15/Vallgatan 10. Arkitekt var J. Hagberg och byggmästare J. L. Dymling. År 1862 flyttades gymnasieverksamheten till Hvitfeldtsplatsen 6, "Gamla Latin". Arkitekt denna gången var H. J. Strömberg. Skolverksamheten, som bytte namn till Latinläroverket 1882, flyttades 1919 till en nyuppförd byggnad, det nuvarande Hvitfeldtska läroverket.[77]

Högskolor och universitet

Gymnasieskolor

Folkhögskolor

  • Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg
  • Folkhögskolan i Angered
  • Färnebo Folkhögskolas Filial
  • Göteborgs Folkhögskola
  • Kvinnofolkhögskolan

Dialekt och humor

Gôtebosskan

Huvudartikel: Göteborgska

Den göteborgska dialekten och slangen är en väl integrerad del av det många anser vara den klassiska göteborgaren. I dag håller dock mycket av dessa uttryck och den göteborgska intonationen på att förändras och försvinna. Det som man i vanliga fall tänker på som den göteborgska dialekten är i dag snarast en sociolekt.

Traditionellt har man delat in dialekterna i Göteborg i en västlig form, mera lik bohuslänska dialekter, och en östlig form, mer lik västgötska dialekter. Skillnaderna mellan de göteborgska dialekterna har blivit mindre märkbara under modern tid. Tidigare uttalades till exempel "pump" som [pomp] i östra Göteborg, och [påmp] i västra Göteborg. Frågan är om det längre går att dra så distinkta gränser mellan områden i Göteborg. Vissa skillnader kan dock kvarstå mer distinkt, som att tendensen till bakre, närmast uvulart [r] finns i västra Göteborg, dock ej i östra, där man snarare dras mot det västgötska [r]:et, i den mån man inte använder det rikssvenska främre [r]:et.

Gemensamt för de allra flesta göteborgare är den västsvenska satsmelodin där betoningen går upp lite på slutet, även om inte alla använder markerade "d", "r", "u", och "i". Den största skillnaden mellan göteborgskan och de övriga västsvenska dialekterna är att göteborgarna inte använder sig av tjocka "l" och runda vokaler (till exempel "u" och "ö" som hörs i värmländska och västgötska).

Humor

Huvudartikel: Göteborgshumor

Göteborgshumor är en form av humor som många förknippar med göteborgare och som främst uppskattas av göteborgare. Denna typ av humor bygger ofta på ordvitseri. Till göteborgshumorn räknas också de så kallade "Göteborgarhistorierna" med Kal å Ada i huvudrollerna. I folkmun namnges också mer eller mindre kända byggnader eller företeelser i Göteborg med nya och oftast vitsiga namn. I andra städer hör det till ovanligheterna att man på detta sätt namnger byggnader, men det förekommer.

Några exempel på göteborgare som utstrålar göteborgshumor är komikergruppen Galenskaparna och After Shave, och Ingvar Oldsberg.

Förtätning

Götatunneln

Efter Götatunnelns färdigställande 2006 har stora ytor mark frilagts på Göteborgs Södra älvstrand. Denna mark har man ännu inte bestämt hur den ska bebyggas, men den ska ingå i Göteborgs "nya" citykärna. Detta innebär bland annat att Göteborg ska växa med minst 8 000 invånare årligen, och år 2020 ska Storgöteborg omfatta 1,5 miljoner invånare. För att lyckas med detta krävs minst 15 000 nya bostäder och 40 000 nya arbetsplatser inne i centrum. För att få plats med alla dessa bostäder krävs att citykärnan utökas med områdena Gullbergsvass, Södra Älvstranden, Frihamnen, Ringön, Östra Kville och Backaplan. Detta kan dock inte bli verklighet förrän "Vision K2020" är uppfylld. Visionen innebär att år 2020 ska hälften av alla resor i Göteborg göras med kollektivtrafiken. För att detta ska fungera krävs bland annat en ny älvförbindelse, att spårvagnsringleden Kringen slutförs samt att Västlänken byggs. Andra områden utanför city som ska exploateras och renoveras är Frölunda torg, Kärra och Gamlestaden.[78][79]

Bostad

  • Boplats
  • SGS Studentbostäder

Galleri

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Statistik Göteborg
  2. ^ Statistik från Statistiska Centralbyrån
  3. ^ SCB: Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2009 och befolkningsförändringar 2009
  4. ^ Historiam Urbis Gothoburgi: Staden Göteborgs historia, Haqvin E Setthelius 1715, översättning av Simon Aberstén, Thulin & Ohlson, Göteborg 1927 s. 19
  5. ^ Göteborg, statistik
  6. ^ Sven Schånberg, Göteborg, 1981
  7. ^ Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde: Från äldsta tider till omkring adertonhundra, Göteborgs Jubileumspublikationer, del VII, Albert Lilienberg, Göteborgs Litografiska AB 1928 s. 77–81
  8. ^ Svenska stadsmonografier – Göteborg, amanuens Otto Thulin & stadsbiblotikarie Paul Harnesk, Förlags AB Religion & Kultur, Göteborg 1948 s.40
  9. ^ Göteborg – 777 frågor & svar, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1997 ISBN 91-7029-335-X s.236
  10. ^ "Det äldsta Göteborgs roteindelning"
  11. ^ Illustrerad vägvisare för Göteborg i Projekt Runeberg
  12. ^ Johan Adler-Savius i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (2:a upplagan, 1906)
  13. ^ SCB – Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund efter region, civilstånd, ålder och kön
  14. ^ Anna-Maria Carnhede (2008-11-19). "Göteborgs befolkning över en halv miljon". GT. http://www.gt.se/nyheter/1.1375215/goteborgs-befolkning-over-en-halv-miljon. Läst 2008-11-21. 
  15. ^ Snezana Bozinovska (2008-12-31). "Befolkningsboom i Göteborg". Göteborgsposten. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=467439. Läst 2008-12-31. 
  16. ^ Ulf Nyström (2010-02-19). "Storgöteborg växer rekordfort". Göteborgsposten. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.315685-storgoteborg-vaxer-rekordfort. Läst 2010-02-19. 
  17. ^ Ur Göteborgs Häfder – om de styrande och de styrde 1621–1748, Sigfrid Wieselgren, P A Norstedt & Söner, Stockholm 1878 s.10
  18. ^ [http://runeberg.org/warburyd/0068.html Folkmängden i Gbg, Majornaoräknat] Viktor Rydberg, hans levnad och diktning, 1913, Karl Warburg
  19. ^ Millennium – årtusendets bok, red. Jan Hansson, utgiven av Göteborgs-Posten 1999 s.104
  20. ^ Befolkningsstatistik 1970-2006
  21. ^ [a b] Göteborgs turistkarta 1985: Med gatunamnsförteckning, turistinformation och parkeringskarta, utgiven av stadsbyggnadskontoret, Göteborg 1985 s. 72
  22. ^ Göteborg – uppkomst och äldre historia, red. Stig Roth, utgiven av Göteborgs Historiska Museum 1960 s.17-18
  23. ^ [a b c d e] Aronsson, N. (red): fågelatlas över Göteborg med kranskommuner. Fåglar på Västkusten, supplement 34, Göteborgs ornitologiska förening, Göteborg 2009. ISBN 9789163336966. 
  24. ^ eniro.se: Holmesjön, Göteborg
  25. ^ Göteborgs turistkarta (1985), s. 73
  26. ^ Göteborgs äldre industri, Göteborgs Jubileumspublikationer, del IX, Gösta Bodman, Göteborgs Litografiska AB 1923 s. 6
  27. ^ [a b c] Årsredovisning Göteborgs stad 2007
  28. ^ [a b] [1]
  29. ^ Volvo.se
  30. ^ Intersport flyttar till Göteborg
  31. ^ NCC hyr ut till MQ
  32. ^ [a b c d e] Engelsk medieguide för EM i friidrott 2006(pdf)
  33. ^ http://www.goteborg.se/prod/sk/statistik/statistikr5.nsf/f9212385962bced1c1256c61004d5b40/81becc08573f2fe0c1257145003dff82!OpenDocument Medelinkomst Göteborg 2005
  34. ^ Skatteintäkter 2006
  35. ^ [a b c] goteborg.se, kommunala bolag
  36. ^ Statistisk Årsbok Göteborg 2009, s. 19
  37. ^ 100 utmärkta hus i Göteborg, Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB, Sundbyberg 2007 ISBN 978-91-85488-78-0 s.78
  38. ^ Sekelskiftets Göteborg i färg, Gösta Carlson/Hans Falklind 1987 ISBN 91-970916-1-8 s.51
  39. ^ Svea-gården, Karl Johans gate 6
  40. ^ Där! sa unge kungen, red. Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs Byggnadsnämnd 1975 s.31
  41. ^ http://www.konstmuseum.goteborg.se/
  42. ^ Hus med hiskliga historier, Ingrid Wirsin 1998
  43. ^ Manne Ekman & Margareta Rydbo (2007) 100 utmärkta hus i Göteborg, Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB, Sundbyberg, sid:128, ISBN 978-91-85488-78-0
  44. ^ Om Elite Park Avenue Hotel (Elite Hotels.se)
  45. ^ Om Elite Plaza Hotel (Elite Hotels.se)
  46. ^ Göteborgsposten. 2007-10-16. http://www.gp.se Göteborg drar in pengar. 
  47. ^ Dagens Handel. 2006-11-27. http://www.dagenshandel.se/dh/DagensH.nsf/0/AD7D27910DA1157AC1257233002F1805?open Göteborg toppar listan. 
  48. ^ [a b] Dagens Nyheter
  49. ^ Pressrealese Nordstan.se (PDF)
  50. ^ På tidsresa med Frölunda Torg (nyafrolundatorg.se)
  51. ^ Glimtar ur Göteborgslivet 1878–1938, utgiven av Göteborgs Adress- och Industrikalender, Göteborg 1938 s.31
  52. ^ Åhlens planerar våldsam tempoökning (E24.com)
  53. ^ Göteborgsposten – Kock & Vin får stjärna
  54. ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s.370
  55. ^ http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=139&a=512134)
  56. ^ Tunneln står klar om fem år
  57. ^ http://www.vv.se/templates/Pressrelease____24987.aspx
  58. ^ [a b c] Åke Lundgren (2008-09-11). "Nu satsar de på vägarna i Västsverige". GT. http://www.gt.se/nyheter/1.1296583/nu-satsar-de-pa-vagarna-i-vastsverige. Läst 2008-09-11. 
  59. ^ Bra utreda betaltunnel (Gp.se)
  60. ^ Åke Lundgren (2008-09-11). "Klart för ny tunnel". GT. http://www.gt.se/nyheter/1.1295482/klart-for-ny-tunnel. Läst 2008-09-11. 
  61. ^ Utredning Marieholmstunneln (Vägverket)
  62. ^ k2020's webbplats
  63. ^ Inget svar om biltullar från PolitikernaGöteborgsposten
  64. ^ Politiker öppnar för biltullar (PunkSE)
  65. ^ Kranskommunerna kräver rösträtt, Göteborgsposten
  66. ^ Gunilla Grahn-Hinnfors (29 januari 2010). "Trängselskatterna klubbade utan votering". Göteborgsposten. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.299239-trangselskatterna-klubbade-utan-votering. Läst 29-01-2010. 
  67. ^ Åke Lundgren (29 januari 2010). "Här är platserna i Göteborg som får trängselavgift". Expressen. http://www.gt.se/nyheter/1.1862039/har-ar-platserna-i-goteborg-som-far-trangselavgift. Läst 29-01-2010. 
  68. ^ "Politiker öppnar för biltullar i Göteborg". Punkt SE. http://www.aftonbladet.se/punktse/article1884448.ab. Läst 2008-09-10. 
  69. ^ [a b] Martina Liljedahl (2008-09-07). "Allt fler Göteborgare tar pendeln till jobbet". Metro. http://www.metro.se/se/article/2008/09/07/23/5638-57/index.xml. Läst 2008-09-10. 
  70. ^ "Kollektivtrafikens samhällsnytta". Västtrafik. http://www.vasttrafik.se/upload/VT%20samh%C3%A4llsnytta%202008.pdf. Läst 2010-01-07. 
  71. ^ Eva Heyman (2009-02-12). "100 miljoner spårvagnsresenärer". Göteborgsposten. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=476015. Läst 2009-02-12. 
  72. ^ [a b] Passagerarstatistik 2007
  73. ^ Goteborgcityairport.se
  74. ^ Antologia Gothoburgensis: det är en bok i ord och bilder om Göteborg genom tiderna skildrad av samtida författare och konstnärer jämte kronologska anteckningar om viktigare händelser i staden från dess grundläggning, Folke Persson, Agne Rundqvist, Arvid Flygare, Maja Kjellin, Stig Roth, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1953 s. 423
  75. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s.3
  76. ^ Göteborg förr och nu, Gymnasiehusens historia i Göteborg före 1862, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1962 s.49–51
  77. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 273 och s. 300
  78. ^ "1,5 miljoner invånare 2020". Göteborgsposten. 2007-01-29. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=322616. 
  79. ^ Vision K2020

Externa länkar


   Advertizing ▼

 

All translations of Göteborg


sensagent's content

  • definitions
  • synonyms
  • antonyms
  • encyclopedia

  • synonym

Dictionary and translator for handheld

⇨ New : sensagent is now available on your handheld

   Advertising ▼

sensagent's office

Shortkey or widget. Free.

Windows Shortkey: sensagent. Free.

Vista Widget : sensagent. Free.

Webmaster Solution

Alexandria

A windows (pop-into) of information (full-content of Sensagent) triggered by double-clicking any word on your webpage. Give contextual explanation and translation from your sites !

Try here  or   get the code

SensagentBox

With a SensagentBox, visitors to your site can access reliable information on over 5 million pages provided by Sensagent.com. Choose the design that fits your site.

Business solution

Improve your site content

Add new content to your site from Sensagent by XML.

Crawl products or adds

Get XML access to reach the best products.

Index images and define metadata

Get XML access to fix the meaning of your metadata.


Please, email us to describe your idea.

WordGame

The English word games are:
○   Anagrams
○   Wildcard, crossword
○   Lettris
○   Boggle.

Lettris

Lettris is a curious tetris-clone game where all the bricks have the same square shape but different content. Each square carries a letter. To make squares disappear and save space for other squares you have to assemble English words (left, right, up, down) from the falling squares.

boggle

Boggle gives you 3 minutes to find as many words (3 letters or more) as you can in a grid of 16 letters. You can also try the grid of 16 letters. Letters must be adjacent and longer words score better. See if you can get into the grid Hall of Fame !

English dictionary
Main references

Most English definitions are provided by WordNet .
English thesaurus is mainly derived from The Integral Dictionary (TID).
English Encyclopedia is licensed by Wikipedia (GNU).

Copyrights

The wordgames anagrams, crossword, Lettris and Boggle are provided by Memodata.
The web service Alexandria is granted from Memodata for the Ebay search.
The SensagentBox are offered by sensAgent.

Translation

Change the target language to find translations.
Tips: browse the semantic fields (see From ideas to words) in two languages to learn more.

last searches on the dictionary :

4511 online visitors

computed in 0.078s

   Advertising ▼

I would like to report:
section :
a spelling or a grammatical mistake
an offensive content(racist, pornographic, injurious, etc.)
a copyright violation
an error
a missing statement
other
please precise:

Advertize

Partnership

Company informations

My account

login

registration

   Advertising ▼