» 
Arabic Bulgarian Chinese Croatian Czech Danish Dutch English Estonian Finnish French German Greek Hebrew Hindi Hungarian Icelandic Indonesian Italian Japanese Korean Latvian Lithuanian Malagasy Norwegian Persian Polish Portuguese Romanian Russian Serbian Slovak Slovenian Spanish Swedish Thai Turkish Vietnamese
Arabic Bulgarian Chinese Croatian Czech Danish Dutch English Estonian Finnish French German Greek Hebrew Hindi Hungarian Icelandic Indonesian Italian Japanese Korean Latvian Lithuanian Malagasy Norwegian Persian Polish Portuguese Romanian Russian Serbian Slovak Slovenian Spanish Swedish Thai Turkish Vietnamese

definition - Omotiska språk

definition of Wikipedia

   Advertizing ▼

Wikipedia

Omotiska språk

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
De omotiska språkens utbredning
Grönt: Sydomotiska
Rött: Nordomotiska
Violett: Mao

De omotiska språken är en genetiskt samhörig grupp språk som talas i nordöstra Afrika, nästan uteslutande i sydvästra Etiopien. De flesta forskare räknar omotiskan som en självständig huvudgren av de afroasiatiska språken. Den omfattar knappt 30 språk med ungefär 4 miljoner talare. Namnet är avlett från floden Omo, som flyter genom delar av de omotiskspråkiga områdena.

Ge'ezalfabetet används för att skriva några omotiska språk, och latinska alfabetet för andra.

Innehåll

Sociolingvistisk situation

De flesta omotiska språk talas i begränsade områden, där modersmålstalarna enligt egen åsikt samt efter etnologiska kriterier bildar en sluten etnisk grupp. Språken har oftast flera regionala varieteter, som dock är ömsesidigt förståeliga. I vissa fall upplever modersmålstalarna en viss varietet som särskilt "bra" och "ren".[1] Den sociolektala indelningen av yem utgör ett särfall inom de omotiska språken.[2] I vissa områden bildar omotiska språk ett regionalt avgränsat lingua franca. På marknader används ofta flera språk samtidigt, varför de flesta människor i dessa regioner behärskar två till tre regionala språk.[3] Som undervisnings, missions-[4] och förvaltningsspråk används amhariskan, som dock endast begränsat finner användning som lingua franca.[5] Inget omotiskt språk används i större skala för publicering av tryckta verk, fastän detta framför allt sedan 1990-talet i tilltagande grad önskas av befolkningen;[6] i gengäld har yem ett eget radioprogram.[7] Inställningen till det egna modersmålet är ofta positiv och mottagningen är eftertraktad. Ändå är flera omotiska språk hotade av utdöende, då mindre betydande språk förlorar talare genom giftermål mellan stammar.

Forskningshistoria och forskningstillstånd

Den skriftliga dokumentationen och vetenskapliga utforskningen av de omotiska språken började först på 1800-talet i kolonialismens och europeiska forskningsresors släptåg. Arnauld d'Abbadie fastställde 1868 släktskapen mellan två gonga-språk[8] och 1888 framlade Leo Simon Reinisch med sitt verk om kaffa[9] den första lingvistiska beskrivningen av ett omotiskt språk. Under första hälften av 1900-talet samlade så framför allt italienska vetenskapsmän som Martino Mario Moreno och Carlo Conti Rossini data om ytterligare språk. Detta fortsattes under de följande århundradena av andra europeiska, samt i tilltagande omfattning även etiopiska, forskare. Visserligen har forskningstillståndet förbättrats allt snabbare under de senaste årtiondena, men för många språk finns endast mycket korta och ofullständiga beskrivningar tillgängliga. Till detta kommer attt många eller alla omotiska språk har en mycket komplex morfologi, vars funktionssätt ofta blir förståeligt först vid en större mängd data, så att många frågor hittills inte har klarlagts, framför allt på nominalböjningens och verbsystemets områden.

Klassificering

Intern klassificering

Omotiskan uppdelas enligt den i stor utsträckning erkända klassificeringen i tre grenar: nordomotiska, det väsentligt mindre sydomotiska, och mao. Sydomotiskan (aaroid) består av endast tre språk: hamer-banna, aari (ari) och dime, som bildar ett sammanhängande område nordöst om Turkanasjön och öster om den undre Omo och sammanlagt talas av cirka 210 000 människor. Den största grenen av nordomotiskan är gonga-gimojan (ta-ne-gruppen), som består av ungefär 15 språk som är utspridda i västra Etiopien. Till nordomotiskan hör även dizi-sheko eller dizoid med tre språk väster om Omo. De dåligt utforskade mao-språken, till vilka fyra språk vid den etiopisk-sudanesiska gränsen hör, utgör enligt de yngre klassificeringarna en tredje gren av omotiskan. Enligt Hayward 2003 (liknande Fleming 1976 och Bender 2000[10]) har omotiskan därmed följande interna indelning:

GrenarSpråkTalare
nordgonga-gimojan/
Ta-Ne
gonga/kefoidnordboro/shinasa20 000
centralanfillo500
sydkaffa, mocha620 000
gimojanjanjeroyem/janjero85 000
gimirabench, she175 000
ometo-chara/
makro-ometo
charachara7 000
västbasketo60 000
centralwolaita, gamo, gofa, dawro, melo, dorze, oyda2,4 miljoner
sydmale55 000
östkore, zayse-zergulla, kachama-ganjule124 000
dizi-sheko/dizoiddizi, sheko, nayi49 000
maobambassi, hozo, seze, ganza11 000
sydhamer-bannahamer-banna, (kara)[11]45 000
aariaari160 000
dimedime7 000

Lionel Bender (2000) klassificerade språkgruppen som följer:

  • Sydomotiska/aroida (hamer, banna, aari, dime, karo)
  • Nordomotiska/icke-aroida
    • Maospråk (bambassi (bambeshi), hozo, sezo, ganza)
    • Dizoidspråk (dizi, dorsha, sheko (shako), nayi (nao))
    • Gonga-gimojan
      • Gonga/kefoida (boro, anfillo, kafa, shekkacho (mocha))
      • Gimojan
        • Yem/janjero (yemsa (janjero), fuga)
        • Ometo-gimira
          • Gimira (bench, she, mer)
          • Chara
          • Ometospråk (male, basketo, kachama, ganjule, koreete (koyra), gidichho, zayse, zergulla; welayta (ometo), oyta (oyda), dorze, melo, gamo, gofa, dawro)

Extern klassificering

Omotiska som gren av kushitiska

Det första försöket till en extern klassificering av de omotiska språken gjordes av Leo Reinisch, som ännu inte insåg att de omotiska språk som han kände till var en genetisk enhet, utan inordnade dem med andra språk i Nordafrika under namnet "högkushitiska" som kushitiska språk och därmed afroasiatiska språk. Mario Martino Moreno inordnade 1940 de omotiska språken då under namnet "västkushitiska" som självständig gren av kushitiska språk, som ställdes gentemot de övriga kushitiska språken som "ani-ati-språk". Detta grundades på Morenos upptäckt att de "västkushitiska språken" urskilde sig på ett grundläggande sätt från de övriga kushitiska språken. Det klassificeringsarbete som utfördes av andra forskare som Joseph Greenberg, som tillfogade sydkushitiskan till de kushitiska språken, behöll Morenos indelning oförändrad.

Omotiska som huvudgren av afroasiatiska språk

Omotiska (grönt) inom de afroasiatiska språken

På grund av de grundläggande skillnader som skiljer de omotiska från de (andra) kushitiska språken, avskilde Harold Fleming 1969 "västkushitiska" under namnet "aari-kafa" från de kushitiska språken och klassificerade gruppen som en självständig gren av afroasiatiska språk. I Fleming 1976 utvecklade han sin hypotes vidare och präglade med syftning på floden Omo namnet "omotiska". Som belägg för omotiskans status utanför kushitiskan nämnde han bland annat följande kännetecken:

  • resultat av lexikostatistiska undersökningar av omotiska och kushitiska språk, enligt vilka de kushitiska språken sinsemellan skulle ha ungefär 10 % av ordförrådet gemensamt, medan överensstämmelserna mellan kushitiska och omotiska ligger under 10 %
  • avsaknad av den för kushitiskan typiska genusmarkören k (maskulinum) och t (femininum) i omotiskan
  • ringa överensstämmelser bland personliga pronomen
  • avsaknad av faryngala ljud i omotiskan

Samtidigt nämnde Fleming isoglosser som skulle visa att omotiskan tillhör de afroasiatiska språken. Däribland fanns morfologiska överensstämmelser (exempelvis kausativsuffixet -s och *n "vi") och 21 lexikaliska överensstämmelser från grundordförrådet. Det stora flertalet afrikanister har anslutit sig till Flemings hypotes, och andra forskare har sedan dess understött den med ytterligare isoglosser från de lexikaliska och morfologiska områdena.

Ställningen inom de afroasiatiska språken är hittills inte slutgiltigt klarlagd. Inte minst på grund av de stora skillnaderna mellan omotiskan och resten av de afroasiatiska språken har vissa forskare yttrat förmodandet att omotiska skulle ha avskilt sig som den första underfamiljen från de afroasiatiska språken.[12] Andra företräder en nära släktskap mellan omotiska och kushitiska språk.[13]

Andra hypoteser

Vissa forskare klassificerar fortfarande omotiskan som en gren av kushitiskan. Exempelvis ger Marcello Lamberti i flera arbeten möjliga ytterligare isoglosser.[14] Andra har framfört tvivel om sydomotiskans tillhörighet till omotiskan och räknar den istället till de nilo-sahariska språken.[15] Detta stöds exempelvis på sydomotiskans personliga pronomen, som måste vara genetiskt besläktade med de nilo-sahariska pronomenen (se avsnittet om personliga pronomen). 1982 framförde Derek Elderkin förmodandet att omotiskan tillsammans med hadza skulle bilda en språkfamilj, som då vore underordnad de afroasiatiska språken.[16] Slutligen har även den åsikten framförts att likheter mellan omotiskan och afroasiatiskan i övrigt inte rättfärdigar antagandet av en genetisk släktskap, varför omotiskan borde anses som en självständig språkfamilj.[17]

Språklig karakteristik

Allmänt

De omotiska språken har en delvis agglutinerande, delvis flekterande nästan uteslutande suffigerande morfologi:

  • agglutinerande: yem am-se-f-∅-à gå+plural+presens+3. person+femininum "hon går"[18]
  • flekterande: aari ʔíts-eka äta+3. person pl. konverb "medan de äter"[19]

Flexion genom suprasegmentala morfem finns i vissa språk som dizi och bench; historiskt handlar det delvis om reflexer av affix:

  • bench sum˩ "namn", sum-s˦ "benämna"

Nominalmorfologin grundar sig på ett nominativ-ackusativ/absolutivsystem. Verbalmorfologin kännetecknas av en komplex flexion efter kategorier som tempus/aspekt, interrogativ – deklarativ och affirmativ – negativ samt kongruens av predikativa former med subjektet kännetecknande. I syntaxen är ordföljden subjekt-objekt-verb (SOV) allmänt giltig. Postpositioner används, vilket kan räknas som typiskt såväl för SOV-språk i allmänhet som för det etiopiska området.

Fonologi

Segmentala fonem

De omotiska språken har genomsnittligt något färre än tretto konsonantiska fonem, vilket utgör ett jämförelsevis högt antal, men som återfinns även i andra huvudgrenar av de afroasiatiska språken. Allmänt utbredda är bilabiala, alveolara, velara och glottala klusiler, olika frikativor, alveolara affrikator och /w/, /y/, /l/, /r/, /m/, /n/. Typiskt för de icke-glottala klusilerna är, att de representeras av vardera ett tonande, ett tonlöst och ett tonlöst ejektivt fonem. Även bland frikativor och affrikator finns delvis alla tre typer. De flesta språken uppvisar ytterligare konsonanter. Exempel på detta är implosivorna i sydomotiskan (/ɓ/, /ɗ/, /ɠ/) och retroflexerna i bench. Delvis kan konsonanter även uppträda geminerade. Företrädare för nordomotiskan och mao har fem till sex vokalfonem, och kvantiteten är delvis betydelseskiljande. För sydomotiskan är däremot betydligt mer omfångsrika vokalsystem typiska.

Suprasegmentala egenskaper

Alla omotiska språk för vilka tillräckliga data finns tillgängliga är tonspråk, som oftast endast urskiljer två toner (hög och låg). Vissa språk har fler toner: dizi urskiljer tre, bench sex. Vissa omotiska språk som aari och ganza (mao) har tonala accentsystem, i vilka varje självständigt ord har precis en högton, men i de flesta språken är tonerna däremot fritt fördelade.

Morfologi

Nominalmorfologi

De omotiska språken urskiljer de nominala kategorierna numerus, kasus[20], genus och bestämdhet. Dessa kategorier markeras med olika suffix, som efter respektive språk kan vara sammansmälta eller analytiska. De båda genusen är i alla omotiska språk för vilka tillräckliga data finns tillgängliga maskulinum och femininum; de korresponderar i det väsentliga med det naturliga könet. Kasussystemet utmärker de omotiska språken som ackusativspråk, vidare kasus bildar olika adverbiella bestämningar. En rad omotiska språk har ett kasus absolutiv, som markerar citatformen och det direkta objektet (exempel från wolaita)[21]:

  • absolutiv keett-a "huset"
  • nominativ keett-i "huset"

Några vitt utbredda kasussuffix är:

  • nominativ *-i (gonga-gimojan, dizi-sheko)
  • ackusativ *-m (sydomotiska)
  • genitiv *-kV (gonga-gimojan, dizi-sheko, mao, dime)
  • dativ *-s (gonga-gimojan, dizi-sheko, mao?[22])

En typologisk egenhet, som står isolerad även inom de omotiska språken, är nominativens avhängighet av person och genus i bench (allt efter person antingen -i˧ eller -a˧):

  • a˦tsin˦-a˧ "en kvinna" (3. person sg. femininum)[23]
  • nun˧-a˧ "vi" (1. person plural exklusiv)[24]
  • nas˦i˧ "en man" (3. person sg. maskulinum)[24]

I de flesta språken är singular omarkerat, medan plural har egna suffix. Det är möjligt att pluralsuffix i vissa språk har uppstått från en partitiv konstruktion. För detta talar längden på vissa pluralsuffix, formella förhållanden till genitiv singular och det faktum att determinationssuffix delvis står framför pluralsuffixet, vilket är typologiskt ovanligt:[25]

  • dizi kìan-à-kʾankàs hund+det.+plural "hundarna"[26]
  • yem ʔasú-nì-kitó människa+gen.+plural "människors"[27]

Pronomen

Personliga pronomen urskiljer i de flesta omotiska språk liknande kategorier som nomen. Genus markeras dock oftast endast i tredje person singular. Oftast uppvisar de personliga pronomenen en egen stam för varje numerus-person-genus-kombination. På denna stam hängs sedan kasussuffix, som är lika i alla personer. En del av pronomenen visar överensstämmelser med andra afroasiatiska språkfamiljer och kan därför föras tillbaka på proto-afroasiatiskan. Vissa sydomotiska personliga pronomen låter sig förklaras som lån från de angränsande nilo-sahariska språken:[28]

 singularplural
1.2.3. m.3. f.1.2.3.
nordomotiska
 proto-gonga-gimojan*ta*ne*isi ?*nu~*no*int-*ist-
 proto-dizi-sheko*yeta*iz-*iži*iti*iš-
proto-mao*ti-*hiya ? ? ?*nam ?
proto-sydomotiska*inta*yaa/*in*nuo*naa*wo-ta*ye-ta*ke-ta
afroasiatiska: akkadiskaīk-a/k-īš-uš-ak-unu/k-inaš-unu/š-ina
nilotiska: Teso[29]ɛɔŋɔɪjɔŋɛsɪɔnɪ/ɪs(y)ɔyɛsɪkɛsɪ

Kasusändelserna för personliga pronomen och nomen är oftast identiska:

  • aari: ackusativ -m: yé-m "er", fatir-in-ám "majsen"

Framför allt possessiva pronomen uppvisar däremot självständiga former:

  • aari: "er", ʔéed-te "en mans"

Verbmorfologi

De omotiska språken har syntetiska konjugationssystem, som huvudsakligen arbetar med affix. Oftast urskiljs antingen tempusen preteritum/perfekt, presens, futurum eller aspekterna perfekt och imperfekt, delvis även aktionsarter som durativ. Dessa kategorier sammanfattas i det följande med termen TAM (Tempus-Aspekt-Modus). I många omotiska språk hänger TAM-markeringen nära samman med oppositionen interrogativ – deklarativ och affirmativ – negativ. Dessutom har konjugerade verb morfem som framställer konkordansen med subjektet med avseende på person, numerus och (i vissa personer) genus. En rad omotiska språk uppvisar även egna bisatskonjugationer, som uteslutande bildas i bisatser och har en tydligt reducerad formbildning.

TAM-markörer

Som redan berättats kännetecknas TAM framför allt genom affix, som i många språk hänger nära samman med kategorierna negativ – affirmativ. Några syd- och nordomotiska språk markerar imperfektiv aktionsart genom reduplikation av verbstammen. Följande tabell listar TAM-markörer i olika omotiska språk:[30]

 perfekt/preteritumimperfekt/presens/futurum
affirmativnegativaffirmativnegativ
nordomotiska
 proto-gonga-gimojan*i~*e ?*n ?
  ometo[31]d, z, b...d, kb(ei)/b(eʔ)(...k(k))∅, d, z, nk(k)
  bench[32]-k'˨-arg˦-Ns˧[33]
  yem[34]i/ea(w), o(w), u(y)f, r, n 
  gonga: kaffa[35]t, ∅acm, hac
 proto-dizi-sheko*ki~*ke ?*am- ?
mao*an ?*m- ?
sydomotiska*a, *s[36]*k[37]*dV*y[38]
Personmarkörer

De flesta språken markerar subjektets person, numerus och genus i varje finit verbform genom ett enkelt sammansmält morfem. Detta är då antingen TAM-avhängigt eller identiskt i alla TAM. Följande tabell listar personmarkörer i olika omotiska språk:[39]

 singularplural
1.2.3. m.3.f.1.2.3.
nordomotiska
 proto-gonga-gimojan  *e*a*uni*eti*on-
  ometo*n/*t*a*e/*i ?*ni*ti*i
  gimira: bench[40]uu/enuuuendend
  yem[41]an, u, tatá/atè, èéànietisone
  proto-gonga*n, *e*i(n)*a*o/u(n)*ot, *no*et, *no
 dizi-sheko[42]ǹ(o)n(à), to(g)o, (n)á(g)e, n(í)ń(no)ít(o)íš(o)
mao[42]t~dhia m(u)nam, d/to 
sydomotiska[42](i)ta(y), ei(y) (o)(t)e(t) 

Ometo har dessutom två ytterligare rader av personmarkörer, som uteslutande består av vokaler och som har formella likheter med vissa ovan uppräknade personmorfem i gonga och yem:[43]

 singularplural
1.2.3. m.3. f.1.2.3.
första radenaaiaiii
andra radeniaeuoeo

Som utförs nedan, kan de tre grupperna av personaffix i verbformer i ometo kombineras med varandra.

Interrogativ – deklarativ och affirmativ – negativ

Omotiska språk har tre olika formella medel till förfogande för markering av dessa skillnader: egna TAM-markörer, egna personmarkörer och egna affix som inte anvisar några vidare kategorier:

  • dizi ā-sɛ̄-kŋ̀ 2. person sg.+"se"+interrogativt presens "ser du?"
  • bench ham˦-arg˦-u˨-e˧ "gå"+negativ+finit "han gick inte"
  • gamo ʔutt-a-d-ee "sitta"+3. person sg. f.+perfekt affirmativ+3. person sg. f. interrogativ "satt hon?"
Konjugationsmorfemens ordningsföljd

De morfem som nämns här följer förutom i vissa språk (mao, interrogativa former i dizi) på verbstammen. Ordningsföljden är då oftast verbstamm – TAM – person/numerus/genus:

SpråkStamTAM-markörPersonändelseÖversättning
Dimedéχin"han lagade mat"[44]
Aaribaʔáyek"de tar inte med sig"[45]
Dizikʾwutsʾiniti"ni har skurit"[46]
Kaffadubbu"ni har sjungit"[47]

Ofta finns ännu fler suffix. I bench avslutas finita verbformer med -e: han˧-k'-u˨-e˧ gå+perfekt+3. person sg.+finit "han gick"[48].

En mer komplicerad, typologiskt mycket anmärkningsvärd ordningsföljd har verbformerna i västliga, centrala och sydliga ometo, där ofta flera markörer för person/numerus/genus kan uppträda på en gång. I synnerhet är följande suffix möjliga:

  • Vokaliska suffix (se avsnittet "Personmarkörer")
  • Personändelse: Flekterande morfem för person, numerus, genus, interrogativ – deklarativ och affirmativ – negativ
  • TAM-markör, delvis avhängig av interrogativ – deklarativ och affirmativ – negativ

Vilka suffix som används och i vilken ordningsföljd de står är avhängigt av de tre kategorierna TAM, interrogativ – deklarativ och affirmativ – negativ, så att åtta möjliga kombinationer uppstår redan vid två TAM. De följande exemplen är hämtade från gofa (centralometo):[49]

TAMinterrogativ/deklarativaffirmativ/negativperson, numerus, genusform
presensdeklarativaffirmativ1. person sg.
vokaliskt suffix 1vokaliskt suffix 2personändelse
ais
presensinterrogativnegativ2. person pl.
vokaliskt suffix 2TAMpersonändelse
ekketi
presensdeklarativnegativ3. person sg. f.
vokaliskt suffix 2TAMpersonändelse
úkku
perfektdeklarativaffirmativ2. person sg.
vokaliskt suffix 1TAMvokaliskt suffix 2personändelse
ádasa
perfektinterrogativnegativ3. person pl.
vokaliskt suffix 1TAMvokaliskt suffix 2TAMpersonändelse
ibeʔókkona

Östometo har en avvikande konjugation[50], som historiskt låter sig föras tillbaka på en perifrastisk konjugation (exempel från zayse):

 stampost-tematisk vokal(t)t(e)konkordans med subjekti/(e)n
perfekt: "hon visste"ʔeráttisin
futurum: "du kommer att veta"ʔérattenen

Nämnvärt är verbsystemet i mao, som är dåligt känt på grund av brist på material, där konjugationsmorfemen står i olika ordningsföljder före och efter verbstammen:

  • ganza wa-nä-ma-ʔogwä perfekt + 2. person sg. + "äta" + interrogativ "har du ätit?"[51]
Andra finita former

Jussiven och imperativen som företräder denna i andra person avviker i sin konjugation tydligt från andra syntetiska verbformer. Imperativer bildas genom suffix, som endast urskiljer singular och plural. Suffixet för imperativ singular är oftast -∅ eller en vokal. Negerade och affirmativa imperativer använder ofta olika numerussuffix:

  • Dime yíz-í "spring!", yíz-kóy "spring inte!"[52]

Många omotiska språk förfogar över komplexa verbformer med hjälpverb, som tjänar till att uttrycka temporala och modala differentieringar. I vissa språk visar enskilda TAM former som inte varierar efter person och numerus. Ett ytterligare kännetecken för omotiskan är närvaron av bisatskonjugationer, bland vilka temporala bisatskonjugationer (av Bender 2000 betecknade som "konverb") förekommer särskilt ofta. Även deras konjugationssuffix uppvisar egenheter.

Verbalderivation

I alla undergrupper av omotiskan om vilka tillräckliga data föreligger finns suffix för avledning av verb från andra verb. *s (>s, š, c, nts, bland andra) används till att bilda transitiva (kausativa och faktitiva) verb; *t (>t, int, de, st, d, med flera) bildar däremot intransitiva verb:

  • Yem am- "gå" − am-s "låta gå"[53]
  • Gamo zar "besvara" – zar-ett "besvaras"[54]

Syntax

I omotischen är ordföljden subjektobjekt – verb (SOV) förhärskande:

Yem[55]
bármatsʾaafàánnaá-sì-kimí
hanbokdennapojken-dativgav
"Han gav denna pojke en bok."

Nominalfraser uppvisar såväl uppbyggnaden huvudord – modifierande element som modifierande element – huvudord. Kännetecknande för vissa omotiska språk är därvid att nominala kategorier inte markeras på huvudordet, utan avslutar nominalfrasen:

Dime[56]
ʔeftígiččó-b-im
fågelstor-maskulinum-ackusativ
"en stor fågel" (ackusativ)

Litteratur

Omotiska språk som familj

  • M. Lionel Bender: Comparative Morphology of the Omotic languages (LINCOM studies in African linguistics). LINCOM Europa 2000, ISBN 3-89586-251-7
  • M. Lionel Bender: Topics in Omotic Morphology. I: Alan S. Kaye (utg.): Morphologies of Asia and Africa. Volume 1. Eisenbrauns, Winona Lake, Indiana 2007, s. 729-751. ISBN 978-1-57506-110-8.
  • M. Lionel Bender: Omotic lexicon and phonology. Carbondale 2003.
  • Harold Fleming: Omotic Overview. In: Bender 1976, sid 299-323.
  • Richard Hayward (utg.): Omotic Language Studies. University of London, London 1990. ISBN 0-7286-0166-4.
  • Richard Hayward: Omotic: The Empty Quarter of Afroasiatic Linguistics. In: Jacqueline Lecarme (utg.): Research in Afroasiatic grammar. Papers from the Third Conference on Afroasiatic Languages, Sophia Antipolis, France, 1996. Amsterdam studies in the theory and history of linguistic science, 4, Volume 202 Benjamins, Amsterdam 2000, s. 241-261. ISBN 90-272-3709-3.

Urval av beskrivningar av enskilda språk

  • M. Lionel Bender (utg.): The Non-semitic languages of Ethiopia. African Studies Center, Michigan State University, East Lansing 1976 (innehåller beskrivningar av kullo, gonga, dizi och hamer)
  • Marcello Lamberti: Materialien zum Yemsa. Studi Linguarum Africae Orientalis, Band 5. Universitätsverlag Winter, Heidelberg 1993. ISBN 3-8253-0103-6
  • Marcello Lamberti: Die Shinassha-Sprache. Materialien zum Boro. Studi Linguarum Africae Orientalis, Band 4. Universitätsverlag Winter, Heidelberg 1993. ISBN 3-8253-4579-3.
  • Martino Mario Moreno: Introduzione alla Lingua Ometo. Mondadori, Rom 1938.
  • Mulugeta Seyoum: A Grammar of Dime. Netherlands Graduate School of Linguistics, Landelijke 2008. ISBN 978-90-78328-52-0 (http://www.lotpublications.nl/publish/issues/Seyoum/index.html)

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Fotnoter

  1. ^ SILESR 2002-029, 6
  2. ^ Lamberti 1993, 25 ff. med litteraturangivelser
  3. ^ SILESR 2002-029, 9; Seyoum 2008, 3; annorlunda exempelvis hos yemma: SILESR 2002-053, 15 f.
  4. ^ Seyoum 2008, 5
  5. ^ SILESR 2002-029, 9 ; SILESR 2002-053, 7, 14
  6. ^ SILESR 2002-034, 8
  7. ^ SILESR 2002-053, 16
  8. ^ Arnauld d'Abbadie: Douze ans dans la haute Ethiopie. Paris 1868, 94; citerat efter Lamberti 1993 (Boro), 18
  9. ^ Leo Reinisch: Die Kafa-Sprache in Nordost-Afrika. (Abhandlungen der philosophisch-historischen Klasse der kaiserlichen Akademie der Wissenschaft, band 116) Wien 1888
  10. ^ sid 2, ett avvikande, men hittills inte allmänt erkänt förslag på sidan 202
  11. ^ Ansett som självständigt språk av: Moges Yigezu: The Vowel System of Kara from a Historical-Comparative Perspective. I: Rainer Voigt (utg.): „From beyond the mediterranean“. Akten des 7. Internationalen Semitohamitistenkongresses. Shaker, Aachen 2007, sid 245-251. ISBN 978-3-8322-6340-9.
  12. ^ Harold Fleming: Chadic External Relations. I: Ekkehard Wolff, Elke Meyer-Bahlburg (utg.): Studies in Chadic and Afroasiatic Linguistics. Buske, Hamburg 1983. sid. 17-31; Christopher Ehret: Reconstructing Proto-Afroasiatic (Proto-Afrasian): Vowels, Tone, Consonants, and Vocabulary. University of California Publications in Linguistics 126, California, Berkeley 1995. ISBN 0-520-09799-8.
  13. ^ härtill: Bender 2000, sida 1, 245-246
  14. ^ se särskilt: Marcello Lamberti: Cushitic and its classifications. I: Anthropos 86, sid 552-561. 1991
  15. ^ A. Zaborski: West Cushitic – A Genetic Reality. I: Lingua Posnaniensis. Band XLVI, 2004. sid 173-186; Moges Yigezu: The Vowel System of Kara from a Historical-Comparative Perspective. I: Rainer Voigt (utg.): „From beyond the mediterranean“. Akten des 7. Internationalen Semitohamitistenkongresses. Shaker, Aachen 2007, sid 245-251. ISBN 978-3-8322-6340-9, särskilt sid 249; Harold Fleming: A grammatical sketch of Dime (Dim-Af) of the Lower Omo. I: Hayward 1990, sid 494-583, särskilt sid 500
  16. ^ Derek Elderkin: On the classification of Hadza. I: Sprache und Geschichte in Afrika. Band 4 (1982), sid 67-82.
  17. ^ Rolf Theil: Is Omotic Afroasiatic?
  18. ^ Mammo Girma: Yemsa Verb Morphology. Some Inflections and Derivations. 1986, citerat efter Bender 2000, 120; tonmarkering efter de avvikande formerna hos Lamberti 1993, 190
  19. ^ Hayward 1990, citerat efter Bender 2000, 171
  20. ^ jämför: R. Hayward, Y. Tsuge: Concerning case in Omotic. I: Afrika und Übersee. Band 81, sid 21-38. 1998
  21. ^ Bender 2000, 21
  22. ^ Så Bender 2000, 212
  23. ^ Bender 2000, 127
  24. ^ [a b] Mary J. Breeze: Personal Pronouns in Gimira (Benchnon). I: Ursula Wiesemann (utg.): Pronominal Systems. Narr, Tübingen 1986. Seite 47-70. ISBN 3-87808-335-1, sid 53
  25. ^ Hayward 2004, 246; Lamberti 1993, 70 f.
  26. ^ citerat efter Bender 2000
  27. ^ Lamberti 1993, 71
  28. ^ Rekonstruktioner efter Bender 2000, 196 ff.
  29. ^ Bender 2000, 163
  30. ^ rekonstruerade former efter Bender 2000, s. 215 f.
  31. ^ sammanställning av olika former från olika språk
  32. ^ M. Breeze i Hayward 1990, s. 1-67; citerat efter Bender 2000, 116 ff.
  33. ^ N betecknar en godtycklig nasal.
  34. ^ Lamberti 1993
  35. ^ Enrico Cerulli: Studi Etiopici IV. La Langua Caffina. Istituto per l'Oriente, Rom 1951, citerat efter Bender 2000
  36. ^ saknas i Benders tabell, men finns i aari och dime
  37. ^ Som TAM-markör endast i aari
  38. ^ som TAM-markör endast i aari
  39. ^ rekonstruerade former och i det väsentliga urvalet av belagda former från Bender 2000, 202
  40. ^ M. Breeze i Hayward 1990, S. 1-67; citerat efter Bender 2000
  41. ^ Lamberti 1993
  42. ^ [a b c] urval efter Bender 2000, 202
  43. ^ former från gamo och gofa, i andra språk obetydliga avvikelser
  44. ^ Seyoum 2007, 124
  45. ^ Hayward 1990, citerat efter Bender 2000
  46. ^ Bender 2000
  47. ^ Enrico Cerulli: Studi Etiopici IV. La Langua Caffina. Istituto per l'Oriente, Rom 1951, citerat efter Bender 2000, 122
  48. ^ M. Breeze i Hayward 1990, s. 1-67; citerat efter Bender 2000, 116
  49. ^ Martino Mario Moreno: Introduzione alla lingua Ometo. Mondadori, Rom 1938; citerat efter Bender 2000, 29
  50. ^ Richard Hayward: Notes on the Zayse Language. I: Hayward 1990, sid 210-355; Richard Hayward: East Ometo Verb Paradigms: the grammaticalization of a syntactic pattern. I: SOAS Working Papers in Linguistics. Volym 9, sid 301-316. 1999; Azeb Amha: Questioning Forms in Zargulla. I: Rainer Voigt (utg.): „From beyond the mediterranean“. Akten des 7. Internationalen Semitohamitistenkongresses. Shaker, Aachen 2007. ISBN 978-3-8322-6340-9.
  51. ^ Paris W. Reidhead: Note on the Ganza Language: A Preliminary Descriptive Analysis. Sudan Interior Mision, Melut 1947., citerat efter Bender 2000
  52. ^ Seyoum 2008, 122
  53. ^ Lamberti 1993, 167
  54. ^ Bender 2000, 44
  55. ^ Lamberti 1993, 257
  56. ^ Seyoum 2008, 109

Externa länkar

 

All translations of Omotiska språk


sensagent's content

  • definitions
  • synonyms
  • antonyms
  • encyclopedia

  • synonym

Dictionary and translator for handheld

⇨ New : sensagent is now available on your handheld

   Advertising ▼

sensagent's office

Shortkey or widget. Free.

Windows Shortkey: sensagent. Free.

Vista Widget : sensagent. Free.

Webmaster Solution

Alexandria

A windows (pop-into) of information (full-content of Sensagent) triggered by double-clicking any word on your webpage. Give contextual explanation and translation from your sites !

Try here  or   get the code

SensagentBox

With a SensagentBox, visitors to your site can access reliable information on over 5 million pages provided by Sensagent.com. Choose the design that fits your site.

Business solution

Improve your site content

Add new content to your site from Sensagent by XML.

Crawl products or adds

Get XML access to reach the best products.

Index images and define metadata

Get XML access to fix the meaning of your metadata.


Please, email us to describe your idea.

WordGame

The English word games are:
○   Anagrams
○   Wildcard, crossword
○   Lettris
○   Boggle.

Lettris

Lettris is a curious tetris-clone game where all the bricks have the same square shape but different content. Each square carries a letter. To make squares disappear and save space for other squares you have to assemble English words (left, right, up, down) from the falling squares.

boggle

Boggle gives you 3 minutes to find as many words (3 letters or more) as you can in a grid of 16 letters. You can also try the grid of 16 letters. Letters must be adjacent and longer words score better. See if you can get into the grid Hall of Fame !

English dictionary
Main references

Most English definitions are provided by WordNet .
English thesaurus is mainly derived from The Integral Dictionary (TID).
English Encyclopedia is licensed by Wikipedia (GNU).

Copyrights

The wordgames anagrams, crossword, Lettris and Boggle are provided by Memodata.
The web service Alexandria is granted from Memodata for the Ebay search.
The SensagentBox are offered by sensAgent.

Translation

Change the target language to find translations.
Tips: browse the semantic fields (see From ideas to words) in two languages to learn more.

last searches on the dictionary :

4878 online visitors

computed in 0.047s

I would like to report:
section :
a spelling or a grammatical mistake
an offensive content(racist, pornographic, injurious, etc.)
a copyright violation
an error
a missing statement
other
please precise:

Advertize

Partnership

Company informations

My account

login

registration

   Advertising ▼