Från Wikipedia

Peter von Möller, född 20 maj 1809 i Helsingborg, död 28 november 1883 i Stockholm, godsägare och politiker.

von Möller föddes som son till Jöns Lorentz Beén, ur den anrika helsingborgsfamiljen Beén, och Helena Maria Zoll, men adopterades tidigt av sin faster Elisabet Maria Beén och dennes make, kommerserådet Peter Möller, en av Helsingborgs rikaste män. Han tog också sin adoptivfaders efternamn. Han utbildades som ung vid den herrnhutiska skolan i Christiansfeld och senare som kadett vid Karlberg. Adoptivfadern dog 1831 och efterlämnade en ansenlig förmögenhet, ett flertal egendomar i Helsingborg, samt godsen Skottorp och Dömestorp i Halland. Under perioden 1835–36 genomförde Möller omfattande studieresor till bland annat Tyskland, England och Skottland. Han kom att bli en framgångsrik lantbrukare och importerade balnd annat en ny ras nötboskap till Sverige, samt förespråkade en god hushållning med djuren där de skulle födas väl. Han började tidigt importera guano för konstgödsel och verkade för en reformation av jordbruket. Förutom lantbruk var von Möller även intresserad av politik, musik, språk och kulturhistoria. Hans efterforskningar inom etnologi, dialektik och kulturhistoria i Halland publicerades delvid i Hallands herrgårdar 1869–71, liksom i Hallands historia 1874.

Han var löjtnant och ryttmästare vid Skånska husarregementet och adlades 1860 i samband med Karl XV:s kröning. Han introducerades i riddarhuset två år senare, 1862. Han valdes in som riksdagsman av Hallands läns valkrets och var han ledamot av Ridderskapet och adeln 1862–1866 och tillhörde första kammaren från dess bildande 1867, fram till sin död 1883. Under sin tid i riksdagen engagerade sig von Möller främst om frågor angående jordbrukets utveckling och beskattning.

Möller invaldes 1866 som ledamot nummer 565 av Kungliga Vetenskapskademien.

Med sin andra fru, Sofia Silfverschiöld, fick han sonen Adolf Peter von Möller.

Källor

• Svenskt biografiskt lexikon. Band 26