» 
Arabic Bulgarian Chinese Croatian Czech Danish Dutch English Estonian Finnish French German Greek Hebrew Hindi Hungarian Icelandic Indonesian Italian Japanese Korean Latvian Lithuanian Malagasy Norwegian Persian Polish Portuguese Romanian Russian Serbian Slovak Slovenian Spanish Swedish Thai Turkish Vietnamese
Arabic Bulgarian Chinese Croatian Czech Danish Dutch English Estonian Finnish French German Greek Hebrew Hindi Hungarian Icelandic Indonesian Italian Japanese Korean Latvian Lithuanian Malagasy Norwegian Persian Polish Portuguese Romanian Russian Serbian Slovak Slovenian Spanish Swedish Thai Turkish Vietnamese

definition - Stockholm

definition of Wikipedia

   Advertizing ▼

analogical dictionary

Wikipedia

Stockholm

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Stockholm (olika betydelser).
Stockholm
Överst: Vy över Riddarholmen och Stockholms innerstad. Vänster: af Chapman och Skeppsbron. Höger: Globen. Nederst: Stockholms slott.
Slogan: The Capital of Scandinavia[1]
Land Sverige
LandskapSödermanland och Uppland
LänStockholms län
KommunStockholms kommun
LägeKoordinater: 59°19′30″N 18°4′15″O / 59.325, 18.07083
Högsta punktTornberget
 - höjdläge111 m ö.h.
Area
 - tätort377 km²
 - kommun188 km²
 - storstadsområde6 519 km²
Folkmängd
 - tätort1 252 020 (2005[2])
 - kommun829 417 (2009[3])
 - storstadsområde2 019 182 (2009[3])
Befolkningstäthet
 - tätort3 321 invånare/km²
Grundad1200-talet
Portal:Stockholm

Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum.

Huvudstaden är säte för 45% av alla svenska företag med över 200 anställda och svarar för 35% av landets BNP.[4]

Stockholms kommun (Stockholms stad) har drygt 800 000 invånare[3], tätorten Stockholm runt 1,25 miljoner[2] och drygt 2 miljoner bor i länet eller Storstockholm.[3] Stockholm är residensstad i Stockholms län och stiftsstad i Stockholms stift.

Stockholm är Sveriges av internationella gäster mest besökta stad, med över 1 miljon utländska besökare varje år.[5]

Staden grundades på tidigt 1200-tal. Placeringen på öarna där Mälaren har sitt utlopp i Östersjön, på gränsen mellan landskapen Uppland och Södermanland var strategisk både ur försvars- och handelssynpunkt, vilket starkt bidrog till att Stockholm snabbt utvecklades till att få en ledande roll i Sveriges försvar och bli landets största och viktigaste handelsplats.

Stockholm nämns i skrift första gången år 1252 i Skyddsbrevet för Fogdö kloster och fick stadsprivilegier den 1 maj 1436 vilket anses vara den dag då Stockholm kom att fungera som Sveriges huvudstad. Rollen som Sveriges förvaltningscentrum och officiell huvudstad[6] befästes genom 1634 års regeringsform, då kungahus, regering, riksdag och centralförvaltning samlades till staden.

I den ostligaste delen av Stockholm börjar det vidsträckta område med över 30 000 öar som kallas Stockholms skärgård, en av världens mest örika sammanhängande skärgårdar.

År 2010 är Stockholms kommun Europas miljöhuvudstad. Stockholm är den första staden i Europa som har tilldelats denna årliga status.

Historia

Huvudartikel: Stockholms historia
Vädersolstavlan från 1535, en av de äldsta kända bilderna av Stockholm (bilden är beskuren).

De äldsta dokument man har funnit, med en säker datering, där namnet Stockholm förekommer, är två diplom, det ena från juli 1252 och det andra, ett skyddsbrev från 19 augusti 1252. Stockholm fick stadsprivilegier den 1 maj 1436. Privilegiebrevet anses markera början på Stockholms rikspolitiska storhetstid och brukar användas som referens för starten av Stockholms roll som huvudstaden i riket.[7]

Enligt traditionen ska Stockholm ha grundats av Birger jarl (c.1210-1266) i mitten på 1200-talet med utgångspunkt från den bebyggelse som hade börjat etableras på Stadsholmen (med Helgeandsholmen och Riddarholmen) och lät uppföra en borg runt holmen för att skydda Stockholm och andra betydande städer längre in i Mälaren som Sigtuna mot angrepp från fientliga krigsflottor. Staden blev ett svårforcerat hinder sjövägen för fiender in till Mälaren och Sveriges centrala delar. Genom landhöjningen blev det fram mot 1500-talet omöjligt att ta sig förbi Stockholms centrala delar sjövägen vilket ytterligare stärkte möjligheten att försvara Stockholm och Mälarregionen.

Stockholm var tidigt en viktig handelsstad för järnhandeln från gruvorna i Bergslagen där de tunga transporterna gick med båt via Mälaren ut till kusten. Stockholm som ett handelscentrum för alla slags varor utvecklades starkt genom de många inflyttade köpmännen från Tyskland som hade sina egna handelscentra vid Östersjökusten i norra Tyskland. Redan på 1300-talet fanns en spridd bebyggelse på malmarna. I mitten på 1400-talet hade befolkningen växt till mellan fem- och sextusen invånare. Slaget vid Brunkeberg den 10 oktober 1471 och Stockholms blodbad den 8 november 1520 är två händelser som hade en stor inverkan på Stockholms utveckling och landet som helhet.

Staden expanderade starkt efter Gustav Vasas trontillträde och omkring år 1600 uppgick antalet invånare till cirka 10 000. Det var under 1600-talet som Sverige utvecklades till en europeisk stormakt, vilket även kom att märkas i Stockholms utveckling. Mellan åren 1610 och 1680 sexdubblades befolkningen. Under Gustav Vasas tid förstärktes inte stockholms försvar i det inre vattenområdet utan flyttades ut till Vaxholm där man redan 1548 uppförde en mindre befästning i trä som senare under 1600-talet kom att utgöra grunden för Vaxholms fästning.

Etymologi

Vy genom Stockholms stadshus arkader ut mot Riddarfjärden.
Fil:Sankt Örjanslåten, Stadshuset, 2009.ogg

Förledet ’stock’ i namnet Stockholm antas härröra från de försvarsanordningar – pålspärrar – i form av trästockar förankrade i sjöbotten (jämför ordet stäk), som fanns i sundet mellan Mälaren och Saltsjön. Vid pålspärren hade man etablerat de första fasta bosättningarna. Spärrens syfte var att göra det svårare för fientliga fartyg att ta sig in i Mälaren och de tidiga städer man anlagt i Mälaren där Sigtuna tidigt blev den mest betydelsefulla staden innan Stockholm hade etablerat sig som större stad.

Efterledet ’holm’ avser den ö som idag kallas Stadsholmen, och som under flera århundraden i huvudsak utgjorde staden Stockholm. En annan teori är att ordet stock på gammalsvenska har betydelsen "en samling av" – (Nordisk Familjebok konversationslexikon och realencyklopedi 1891). Stockholm skulle därför kunna ha betydelsen; 'en samling av holmar'. Ytterligare en tolkning är att namnet skulle avse fasta fiskeanläggningar i form av fiskestockar.[8]

Stockholm på andra språk

Redan vid tillkomsten av de "stadsgrundande" dokumenten, inflyttade många från den östra sidan av Bottenviken, och det finskspråkiga namnet kom att bli Tukholma. De talrika tyska invandrarna behöll däremot namnet Stockholm. Namnet har ofta en anpassad stavning efter aktuellt språk, som exempelvis på två av Sveriges officiella minoritetsspråk Stokholmi (meänkieli) och Stockholbma (samiska). Den idag mest avvikande formen torde vara det nedkortade latinska namnet, Holmia. I flera länder utanför Sverige finns ortnamnet Stockholm med samma stavning, exempelvis på USA:s ostkust, där det förts in av emigranter från Sverige under 1800-talet.

Stockholms ansikte utåt

Genom åren har flera olika namn och begrepp används om Stockholm för att locka utländska turister som exempelvis "Nordens Venedig" och "Mälardrottningen"[9]. Den senaste officiella slogan The Capital of Scandinavia som ska fungera som ett samlat begrepp riktat till både turister, affärsfolk och organisationer utanför Sverige. "Nordens Venedig" tillhör den sen många år tillbaka mest använda slogan av speciellt utländska turistagenter genom likheten med staden Venedig, uppbyggd på öar i havet.

Stockholms stadshus, arkitekt Ragnar Östbergs byggnadsverk, är påverkat av italienska palats, som Dogepalatset (Palazzo Ducale) och Markuskyrkans kampanil i Venedig. Stockholm som "Nordens Venedig" får här en real innebörd. I stadshustornets topp finns nio slagklockor som spelar den medeltida Sankt Örjanslåten kl 12:00 och kl 18:00 varje dag under sommarhalvåret. Örjanslåten blev något av Stockholms signaturmelodi och spelades dagligen i Sveriges Radio vid tolvslaget under perioden 1937 – 1970.[10]

Administrativ indelning

Fil:Stockholm City Hall by sunset.JPG
Karta över Storstockholm. Stockholm i orange, övriga kommuner tillhörande Storstockholm i gult.

Stockholms city och innerstad

Stockholms innerstad är ett informellt begrepp som avser Stockholms kommuns centrala delar och brukar avse de bebyggda områdena innanför de gamla tullarna, det vill säga Gamla stan och malmarna. Stockholms stad använder även formellt begreppet Inre staden, och dit räknas även bland annat västra Kungsholmen, Gärdet, Södra Hammarbyhamnen och Djurgården. Den centrala delen av innerstaden kallas även Stockholms city eller Nedre Norrmalm.

Stockholms kommun

Genom systemet med stadsprivilegier hade Stockholm redan från grundandet ett visst självstyre. Kommuner i modern mening inrättades då 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft den 1 januari 1863. Stockholm blev då en av 89 städer (av totalt ca 2 500 kommuner) i Sverige. Till skillnad från övriga kommuner i landet ingick inte Stockholms stad i något län utan utgjorde en separat administrativ enhet under Överståthållarämbetet.

Genom Stockholms förvaltningsreform 1920 fick staden sitt nuvarande styrelseskick med borgarråd och stadskollegium (nuvarande kommunstyrelsen) vid sidan av stadsfullmäktige.

Vid kommunreformen 1971, då Sverige fick en enhetlig kommuntyp, hade det totala antalet kommuner reducerats högst väsentligt och den tidigare uppdelningen i städer, köpingar och landskommuner avskaffades. Överståthållarämbetet hade då också avskaffats och Stockholm blev en kommun i Stockholms län. Sedan mitten av 1980-talet använder kommunen återigen namnet Stockholms stad, men i vissa sammanhang används fortfarande det formella begreppet Stockholms kommun. Kommunen är indelad i 14 stadsdelsområden, i vilka det finns en lokal stadsdelsnämnd och stadsdelsförvaltning som bland annat ansvarar för barn- och äldreomsorg samt lokalt stadsmiljöarbete. Stockholm är även indelad i 117 stadsdelar, som dock numera saknar administrativ betydelse.

Tätorten Stockholm

Tätorten Stockholm är Sveriges största med ett invånarantal med över 1 250 000 invånare. Tätorten täcker hela Stockholms, Solna och Sundbybergs kommuner samt delar av ytterligare åtta kommuner. Tätorten Stockholm är ett geografiskt och statistiskt begrepp, och avser den sammanhängande tätbebyggelsen utan hänsyn till administrativa gränser.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i tätorten Stockholm
ÅrInvånare
1960
  
957 655
1965
  
962 306
1970
  
973 392
1975
  
995 296
1980
  
989 424
1990
  
1 040 907
1995
  
1 148 953
2000
  
1 212 196
2005
  
1 252 020
Källa: SCB - Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2005.

Stockholms län och Storstockholm

Storstadsregionen Storstockholm omfattar samtliga kommuner i Stockholms län inklusive Norrtälje, Nykvarn, Södertälje och Nynäshamns kommuner, som tidigare var undantagna. Begreppet används bland annat i företagsnamnet Storstockholms Lokaltrafik. I Storstockholm bor det cirka två miljoner invånare.

Klimat

Temperaturer och nederbörd

Trots att Stockholm ligger på ungefär samma breddgrad som Grönlands södra spets har staden ett tempererat klimat med fyra tydliga årstider. Huvudorsaken är uppvärmningen genom Golfströmmen samt att den Skandinaviska halvön tillhör Europas västkust. P.g.a. jordens rotation från öster till väster blir vindarna oftast västliga. Sommartid (från midsommar till början av augusti) är Stockholm bland Sveriges varmaste platser[11][12][13] Somrarna i Stockholm är oftast varma med medeltemperaturer på 20–23 °C och 11–13 °C på natten. Vintrarna kan vara molniga (även vid högtryck) och kalla med en medeltemperatur på -3 °C. Dagstemperaturer på över 25 °C (s.k. högsommardagar) inträffar i genomsnitt 16 gånger per år. Årsnederbörden i Stockholm är omkring 539 mm med 173 nederbördsdagar varav 16 snödagar. Dessutom har Stockholm över 1 800 soltimmar varje år.[14] Den högsta uppmätta rekordtemperaturen i Stockholm var 36 °C år 1811, på senare tid 35,4 grader under värmeböljan, första veckan i augusti 1975. Den lägsta -32 °C år 1814.[15] Regelbundna temperaturmätningar med anteckningar i journaler utfördes i Stockholm sedan 1756 på Observatoriekullen, tre år efter Lund, som var först med sådana observationer.[16]

Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Stockholm:[17]

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
 Högsta medeltemp.-1-13916212220151051
 Lägsta medeltemp.-5-5-316111313951-3
 Nederbörd392726303045726655505346

Tabellen visar genomsnittliga värden för åren 1961-1990. För mätserien 1991-2008 har temperaturen stigit med en dryg grad jämfört med den tidigare mätserien.[18]

Solhöjd

Ett exempel på Stockholms ljusa sommarnätter: Kulturhuset fotograferat den 12 juli kl. 23:14. Observera dock att en kamera kan avbilda kvällshimlen något ljusare än vad ögat uppfattar.

Stockholm ligger på den geografiska positionen latitud 59 grader och 22 (grad-)minuter nord samt longitud nästan exakt 18 grader öst (om Greenwich). Detta innebär dels att huvudstaden ligger mycket nära vår tidslinje för CET (central europeisk tid) som ligger på 15 grader öst, det tar därför bara solen 12 minuter (i tid, och virtuellt, det är jorden som roterar) att flytta sig från Stockholm västerut till CET-longituden.

Vid sommarsolståndet står solen (som högst) 54.1 grader över horisonten. Om natten vid samma årstid når solen endast 7.2 grader under horisonten, vilket inte definieras som "natt" utan som gryning/skymning. Detta gäller förvisso hela landet utom norr om polcirkeln, men nätterna är ljusa och avsevärt ljusare än i sydligaste delen av landet. Det engelska uttrycket "A bright Scandinavian night" kommer från de ljusa sommarnätterna.

Vid vintersolståndet blir dessa siffror ombytta, mitt på dagen når solen som högst 7.2 grader över horisonten och en en meter hög stolpe kastar då en skugga på 7.9 meter (som jämförelse blir samma skugga 4.8 meter lång i Smygehuk). Vid vintersolståndet når solen istället 54.1 grader under horisonten mitt i natten. Genom sitt nordliga läge har Stockholm omkring 18,5 timmar[19] långa dagar vid sommarsolståndet men bara knappt 6 timmar långa dagar vid vintersolståndet. Till dagen kommer relativt långa skymningar och gryningar, som tidigare omtalats.

Stadslandskap

Stockholms stadslandskap och stadsbild som vi uppfattar dem idag har formats under många hundratals år. Genom människans påverkan i form av bebyggelse, anläggandet av gator, torg och parker samt genom förändringar i Stockholms kvarvarande natur förändras stadsbilden ständigt. Det gamla och det nya ligger nära varann; bara drygt två kilometer från Karlaplan finns bevarade gravfält från järnåldern som KaknäsGärdet och WalmundsöSödra Djurgården. Stockholm är en grön stad och drygt 40 procent av marken består av parker och grönområden. Här finns såväl stora strövområden och naturreservat, finparker och strandpromenader samt små stadsdelsparker.

Stadsplanering

Lindhagenplanen för Norrmalm och Kungsholmen

När Stockholm 1436 får rollen som Sveriges huvudstad hade staden redan vuxit under 200 år. Stockholm hade utvecklats till en viktig handelsplats inom Hansan och den ursprungliga trähusbebyggelsen ersattes mer och mer av stenhus i Stockholms centrum, som var Gamla stan. Med 1600-talets stormaktstiden utvecklades även Stockholm som en huvudstad av europeisk betydelse med stor befolkningsökning. Omfattande stadsplaneringar påbörjades under 1620-talet och utvecklades under överståthållaren Clas Larsson Fleming på 1630- till 1640-talen med Flemings rutnät som lades över Norr- och Södermalm samt över delar av Gamla stan. Idéerna kom från renässansen, det skulle vara regelmässiga och rätvinkliga rutnät av gator och kvarter. På 1700-talet växte Stockholm i långsammare takt och man följde i stort, att bebygga Flemings rutnät.

Stockholm bygger: Projekt Lindhagen år 2008

Nästa viktiga expansionsfas i Stockholms urbana utveckling kom med den industriella revolutionen. Ett intensivt byggande präglade 1800-talets senare hälft. Under juristen Albert Lindhagen skapades en första generalplan, Lindhagenplanen, för Stockholms malmar och Kungsholmen för att ge staden ljus, luft och grönska. Han ville att staden skulle genomkorsas av breda, trädplanterade esplanader och boulevarder. På Norrmalm dominerade en 70 meter bred Sveaväg i nord-sydlig riktning (senare Sveavägen), på Kungsholmen en bred Drottningholmsvägen i ost-västriktning och på Södermalm en halvcirkelformad Södra Esplanaden (senare Ringvägen). Lindhagens stadsplan genomfördes bara delvis.

Under Yngve Larsson som borgarråd samt stadsbyggnadsdirektörerna Albert Lilienberg och Sven Markelius skulle staden och speciellt Nedre Norrmalm anpassas till bilen och tunnelbanan. Hur det skulle gå till beskrevs i olika cityplaner mellan 1923 och 1967. I 1946 års cityplan fastställdes den stora ombyggnaden av Nedre Norrmalm, Norrmalmsregleringen, och i och med cityplan 1977 avslutades saneringen av Stockholms innerstad i förtid.

Efter andra världskriget skedde expansionen av Stockholm längs den nybyggda tunnelbanan. Tanken om en ABC-stad föddes. A stod för arbete, B för bostad och C för centrum. Årsta (1952), Vällingby (1954), Högdalen (1957), Farsta (1960), Bredäng (1962) och Skärholmen (1968), blev delvis sovstäder men alla ansågs inte lika lyckade som Vällingby. Bredäng, Skärholmen samt Tensta hörde redan till enformiga bostadsområden, som uppstod i miljonprogrammets ram. På 1980- och 90-talen skulle det byggas lågt och tätt och helst bilfritt, som i Kista, Skarpnäcks gård, Södra Stationsområdet och Hammarby sjöstad.

Efter år 2000 startades ett antal stadsutvecklingsprogram för att tillgodose den ökande befolkningen med bostäder. Översiktsplan 99 pekar ut ett stort antal utvecklingsområden, där 60 000 nya bostäder skulle kunna skapas. Dessa utgörs huvudsakligen av gamla industri- och hamnområden som kan blir till attraktiva bostäder, som projekt Lindhagen på Kungsholmen och projekt Norra Djurgårdsstaden i stadsdelen Hjorthagen. Ytterligare 20 000 nya bostäder skall kunna skapas genom förtätning inom redan befintliga bostadsområden.[20]

Arkitektur

En av de äldsta bevarade byggnaden i Stockholms innerstad är Riddarholmskyrkan från slutet av 1200-talet.[21]. Den äldsta byggnaden i Stockholms kommun är Bromma kyrka som uppfördes på 1160-talet. Det medeltida slottet Tre Kronor förstördes i en brand 1697. Det nuvarande Stockholms slott uppfördes i en blandning av romerskt palatsbarock och franskt renässans, det stod färdigt omkring 1750.[22]. Storkyrkan, som är domkyrka i Stockholms stift, ligger bredvid slottet och uppfördes ursprungligen på 1200-talet men har en barockexteriör från 1700-talet.

Redan på 1400-talet började staden växa utanför sina ursprungliga gränser, d.v.s. Gamla stan. Under stormaktstiden utvecklades Stockholm som en huvudstad av europeisk betydelse och 1600-talet var en period av enorm befolkningsexpansion och byggverksamhet. Vid 1600-talets mitt efterträddes renässansens stilriktning av franskt och italienskt smak. Under Gustav III:s regenttid fick Stockholm en tid av kulturell inriktat byggverksamhet. Gustav III lät bygga bland annat Gustavianska operahuset (Gustav III:s opera) vid Gustav Adolfs torg.

Under 1800-talet och industrialiseringen växte staden snabbt, med planering och arkitektur inspirerad av städer som Sankt Petersburg, Berlin och Wien. En intensiv byggboom präglade 1800-talets senare hälft. Under denna period fram till 1910 uppstod även många monumentala offentliga byggnader, så som Stockholms centralstation (1871), Kungliga Biblioteket (1878), och Dramaten (1908). Den troligtvis mest kända byggnaden i staden, Stockholms stadshus skapades 1911-1923 av arkitekten Ragnar Östberg. Andra välkända arkitektoniska verk från denna tid är Stockholms stadsbibliotek och Skogskyrkogården, båda med Gunnar Asplund som arkitekt (för Skogskyrkogården även Sigurd Lewerentz).

Under 1930-talets funktionalistiska utveckling, som hade fått sitt genombrott i Sverige i samband med Stockholmsutställningen 1930, växte staden och stadsdelar som Hammarbyhöjden, Traneberg och Gärdet fram och modern infrastruktur skapades.

Efter andra världskriget stod utvecklandet av förorterna inför en ny fas i samband med införandet av Stockholms tunnelbana. Moderna projekt som Årsta, Vällingby med Vällingby centrum och Farsta uppstod, speciellt Vällingby uppmärksammades internationellt. Även innerstaden (Nedre Norrmalm) omformades, Sergels Torg och Hötorgscity skapades under 1950- och 1960-talen efter långa och engagerade diskussioner. Omdaningen blev bekant under namnet Norrmalmsregleringen.

Under 1960-talet fortsatte utbyggnaden i förorterna med massproducerade bostäder i stor skala i samband med det så kallade miljonprogrammet, som innebar att det skulle byggas en miljon bostäder på tio år i landet, de flesta i Stockholm. Nya bostadsområden som Tensta, Rinkeby och Skärholmen byggdes i snabb takt och på på industriellt.

Med 1970-talets nya bostadsområden blev "tätt och lågt" och helst bilfri en förhärskande idé. Första kvartersstaden efter denna princip blev Kista (1975-1980) i norra Stockholm, följd av Skarpnäcks gård i södra Stockholm samt Dalen och Södra Stationsområdet. 2000-talet inleddes med många nya stadsutvecklingsprojekt. Man räknar med ett behov av 80 000 nya bostäder fram till 2030. Bland dessa kan nämnas Lindhagen på Kungsholmen, LiljeholmskajenLiljeholmen, Norra Djurgårdsstaden i Hjorthagen och Norra stationsområdet.

Gatu- och kvartersnamn

Olof Palmes gata, före detta Tunnelgatan, 1986
Äldre och nyare gatuskylt vid Tegnérgatan, förut skrevs kvartersnamnet överst.

Gatunamn i Stockholm har kommit till dels genom en spontan, av allmänheten skapad namngivning, dels genom en från officiellt håll (överståthållarämbetet respektive stadsfullmäktige) beslutad namngivning. Stockholms äldsta bevarade gatunamn går tillbaka till medeltiden och finns i Gamla stan, nämligen Köpmangatan (på latin: in medio vici dicti köpmangatu / på Köpmännens gata) från 1323 och Skomakargatan (på latin: in vico sutorum / på skomakarens gata) från 1337. Båda utgår från Stockholms dåtida centrum; Stortorget. Namnen visar att det hade etablerats köpmän respektive skomakare längs dessa gator. Från 1400-talet finns namn som Stortorget (stora torghit, 1420), Kornhamn (kornhaffn, 1427) och Järntorget (jerntorgith, 1489).

Gaturegleringen i Stockholm började 1637 på Norrmalm, väster om Brunkebergsåsen, för att staka ut Stoore Konnungz gatun (senare Drottninggatan som var huvudfärdvägen norrut). Öster om Brunkebergsåsen anlades Regerings gathon (senare Regeringsgatan) som blev den andra huvudfärdvägen norrut. Fram till början av 1700-talet fanns en stor oordning i Stockholms gatunamn. Med Petrus Tillaeus Stockholmskarta General Charta Öfver Stockholm med Malmare från 1733 kom ordning och viss stabilitet i namnskicket. Tillaeus karta var den första tryckta kartan med angivna gatu- och kvartersnamn.

Kvarteret Tjärhovs namn härrör från det tjärhov som fanns på 1600-talet vid den numera igenlagda Tegelviken nedanför Åsöberget

Stadens genom tiden största namnrevision var namnrevisionen i Stockholm 1885, där ett stort antal gator och torg bytte namn. Bakgrunden till den var den omfattande gatureglering i form av Albert Lindhagens stadsplaner för Norrmalm, Östermalm, Södermalm och Kungsholmen. Många nya, fortfarande obebyggda gator hade skapats och i takt med att nya byggnader uppfördes fanns även behov av att namnge gatorna. Nu var det var inte längre allmänheten som spontant namngav gator och torg utan myndigheten. Namngivningen skulle följa vissa kategorier och de kan uppdelas på bland annat ett antal namngrupper som Berömda svenska författare, De norra respektive södra landskapen, Den nordiska gudaläran, Fosterländska och historiska namn och några till.

Sedan 1932 tillämpar Stockholm en särskild skrivning av gatuskyltarnas gatunamn som skiljer sig från "Myndigheternas skrivregler". Det innebär bland annat att samtliga ord i två- eller flerordiga namn skrivs med stor begynnelsebokstav, man tyckte att Breda Gatan såg helt enkelt snyggare ut än Breda gatan.

Stockholms kvartersnamn går tillbaka till kvartersindelning i samband med de första stadsplaneringarna i staden på 1650-talet. Under den tiden lades ett rätvinkligt rutnät av gator och kvarter över staden. Initiativtagare var Clas Fleming. Fastigheterna bestående av bebyggda eller obebyggda tomter omgavs oftast av rätvinklig anordnade gator och kvarteret i mitten gavs olika namn.

Vid tiden kring 1600-talets slut bestämdes även ett enhetligt system med namn, så kallade kategorinamn. För Gamla stan innebar detta att ett 90-tal namn (på latin) från den grekiska och romerska mytologin användes som kvartersnamn (Ajax, Bacchus, Castor och Pollux samt Phaeton och liknande). Dessa namn var "konstruerade" kvartersbeteckningar och berättar inget om Gamla stans historia, till skillnad från kvartersnamnen på Malmarna som berättar mer om Stockholms utveckling. De äldsta kvartersnamn från 1600-talet finns på Norrmalm och Södermalm. Av Södermalms cirka 300 kvartersnamn tillhör drygt 50 den äldsta sorten.

Kvartersbeteckningar har sedan dess och fram till vår tid använts som sökbegrepp i fastighetsregister och som fastighetsidentifikationen i samband med till exempel fastighetsdeklaration och fastighetsskatt eller med bygglovsärenden. I Storstockholm finns idag över 6 500 kvartersnamn och inom tullarna runt 1 200.

Natur

Fil:Ådskärs södra udde.JPG
Ådskär i Naturreservatet ost om Möja.

Stockholm är en grön stad och drygt 40 procent av marken består av parker och grönområden, det mostvarar en yta av cirka 38 hektar. Här finns såväl stora strövområden, finparker och strandpromenader som små stadsdelsparker.[23]

Stockholms natur präglas av sitt speciella läge mellan Mälaren och Östersjön. Trots över tusenårig påverkan av människor genom bebyggelse, anläggandet av gator, vägar och torg samt parker och grönområden finns bara några kilometer från Stockholms City helt ursprunglig bevarade naturområden.

Under många år har man försökt att skydda och bevara dessa unika områden och redan 1909 inrättade man Ängsö nationalpark i Roslagen. I Stockholms län finns idag (2008) cirka 240 naturreservat, och två nationalparker (Ängsö nationalpark och Tyresta nationalpark) tillsammans har reservaten en landarea av ca 43 000 hektar, vilket är knappt 7 procent av länets totala landarea.[24]

Tillsammans med Lidingö och Solna kommun invigdes 1994 världens första nationalstadspark, Ekoparken. I denna nationalstadspark ingår bland annat Fjäderholmarna, delar av Norra Djurgården och Ladugårdsgärdet, Djurgården, Ulriksdal, Hagaparken samt Brunnsviken. Den 27 kvadratkilometer stora Ekoparken innehåller unika kultur- och naturvärden, allt från slott till koja, parker, sjöar och norra Europas största bestånd av grova ekar. Den äldsta byggnaden i Ekoparken är Karl XI:s fiskestuga från 1680-talet, men parken innehåller även moden bebyggelse och infrastruktur i form av bostadsområden, företag, järnvägar, motorvägar och Stockholms Universitet.

I Ekoparken försöker man inte bara att bevara stadslandskapet utan har även återskapat delar av den ursprungliga naturen som området FisksjöängNorra Djurgården. Här etablerades sedan 1950-talet småindustrier som så småningom liknade en kåkstad. Numera är Fisksjöäng åter en äng och sedan några år låter Djurgårdsförvaltningen ett femtontal Highland cattle beta på området så att landskapet hålls öppet, ett projekt i samarbete med Världsnaturfonden WWF. Ekoparken är i hög grad en del av Stockholms stadslandskap.

Även Stockholms skärgård utgör är en del av stadsbilden, ett unikt vattenlandskap i Östersjön med över 30 000 öar[25] av betydelse utefter Upplands och Södermanlands kust. Skärgården sträcker sig i ost-västlig riktning från Svenska Högarna till ögruppen Fjäderholmarna och Kungliga Djurgården i Stockholms centrala delar, en sträcka på cirka 8 mil.

Ekonomi

Ericssons tidigare huvudkontor vid Telefonplan, numera Konstfack

Stockholm har under tidigare epoker varit en viktig sjöfarts- och industristad, men idag finns ett alltmer differentierat arbetsutbud och produktionen domineras starkt av tjänster. Tjänste- och servicesektorn motsvarar omkring 85% av alla arbetstillfällen i Stockholm. Många av det svenska näringslivets största företag har sitt huvudkontor förlagt till Stockholmsregionen.

IT-branschen sysselsätter idag (2009) cirka 67 600 anställda i Stockholms län inom cirka 7 100 IT-företag. Ericsson, Nokia, TeliaSonera och IBM är exempel på stora bolag inom data- och telekommunikationsbranschen i Stockholmsområdet, koncentrerade till främst Kista. Nya mindre företag inom databranschen etableras kontinuerligt. [26]

Stockholm är Sveriges finansiella centrum där de flesta Svenska banker och finansinstitut har sina huvudkontor. De största bankerna, Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB, liksom Sveriges ledande försäkringsbolag (Folksam, Skandia och TryggHansa), har sina huvudkontor i Stockholm. I Stockholm finns också Sveriges huvudsakliga börs, Stockholmsbörsen. Omkring 45 % av Sveriges företag med mer än 200 anställda finns i Stockholm.[27]

Under de senare åren har turismen spelat en stor roll i stadens ekonomi. Mellan 1991 och 2004 ökade antalet övernattningar från 4 till 7,7 miljoner.[28]

De största företagen efter antalet anställda (2007):[29]

Turismnäringen

Vandrarhemmet af Chapman och Gamla stan är två av många turistmagneter.

Stockholm lockar flest turister i Sverige, följd av Västra Götaland.[30] Stockholms city förfogade år 2000 över 82 hotell med 8 663 hotellrum. För hela Stockholms län var siffrorna 174 hotell respektive 17 058 hotellrum.[31] Svenska Turistföreningen har 12 vandrarhem i Stockholm med omgivning. Bland dem är fullriggaren af ChapmanSkeppsholmen populärast. Inom Stockholms län finns dessutom ett tjugotal campingplatser. År 2004 gjordes under juni-augusti 2 194 400 övernattningar i kommersiella anläggningar i Stockholms län, varav 1 505 200 i Stockholms stad.

Kryssningsfartyget M/S Century på besök i Stockholm. Foto: Juni 2009.

Den största gruppen sommarturister (juni, juli, augusti) i Stockholm utgörs av svenskar med 1 223 394 besökande, följd av tyskar med 116 786 besökande och amerikaner med 106 422 besökande (siffror avser år 2004). Norska turister hamnade på plats fem med 64 315 i antal. Jämfört med året innan stod utländska besökare - främst tyskar och italienare - för den största uppgången; 8%.[32]

Sommarsäsongen 2009 kom runt 300 internationella kryssningsfartyg med cirka 440 000 besökare till staden, vilket var rekord.[33] Varje besökare beräknas spendera drygt tusen kronor under sitt Stockholmsbesök.[34]

Enligt Stockholms stads ”Visitors Board” finns bland stadens ”topp 10-sevärdheter" Gamla stan, Stockholms slott, Vasamuseet, Stockholms stadshus, Moderna museet och Skansen.[35] År 2008 spenderade utländska och inhemska turister mer än sex miljarder kronor bara på övernattningar i Stockholms län.[36]

I en rankinglista över världens 50 dyraste hotellstäder som utfördes år 2000 av The Economic Research Departement of Union Bank of Switzerland hamnade Stockholm på plats 14 tillsammans med Bryssel, Amsterdam, Nicosia och Söul. Dyrast var London följd av New York. Billigast var Toronto.[37]

Kultur

Fil:Kulturhuset, Stockholm.JPG
Huvudartikel: Kultur i Stockholm

Stockholm är en stor stad med ett aktivt kulturliv och eftersom det är en huvudstad finns där många nationella kulturinstitutioner.

KulturhusetSergels torg anses vara Sveriges största kulturhus[källa behövs]. Tre av UNESCO:s världsarv ligger i Stockholmsområdet; Drottningholms slott och Birka (båda i Ekerö kommun), samt Skogskyrkogården (Stockholms kommun). En av Stockholms största turistattraktioner är högvakten som bedrivs vid Stockholms och Drottningholms slott.

1998 var Stockholms kommun europeisk kulturhuvudstad.

Litteratur

Skalden Carl Michael Bellman (1740–1795), författaren och dramatikern August Strindberg (1849-1912) och författaren Hjalmar Söderberg (1869-1941) är några som gjort staden till en del av sina verk. Även barnboksförfattaren Astrid Lindgren (1907-2002), som hade sitt ursprung i Vimmerby i Småland, var bosatt i Stockholm under hela sitt liv som författare, och flera av hennes böcker utspelar sig här. Författaren Per Anders Fogelström (1917-1998) skrev Stad-serien, som skildrar Stockholm från 1800-talet fram till mitten av 1900-talet.

Några välkända litterära figurer som verkat i Stockholm är bland andra Movitz, Ture Sventon, Karlsson på taket, Martin Beck, Harry Friberg, Anderssonskans Kalle och Doktor Glas.

I Stockholms kommun finns skyltar utplacerade på några av de platser som skildrats i litteraturen.[38]

Museer

Stockholm är en av världens mest museitäta städer, med omkring 70 museer, som besöks av mer än 9 miljoner personer varje år.[källa behövs]

De mest besökta museerna är Skansen och VasamuseetSödra Djurgården, båda med över 1 miljon besökare per år.[39] Skansen är världens första friluftsmuseum, invigt 1891 av Arthur Hazelius. På Vasamuseet visas Regalskeppet Vasa, världens enda bevarade 1600-talsgaleon. På Djurgården och platsen där Stockholmsutställningen 1930 ägde rum ligger ytterligare två museer: Tekniska museet och Sjöhistoriska museet.

Nationalmuseum finns Sveriges största konstsamling; 16 000 målningar och 30 000 konstföremål.[källa behövs] Naturhistoriska riksmuseet, beläget i Frescati, i närheten av Stockholms universitet, är ett biologiskt och geologiskt museum. På Djurgården och platsen där Stockholmsutställningen 1930 hölls ligger ytterligare fem museer: Tekniska museet, Polismuseet, Riksidrottsmuseet, Etnografiska museet och Sjöhistoriska museet. På Skeppsholmen finns fyra museer: Moderna museet, Arkitekturmuseet, Östasiatiska museet och fartyget S/S Orion.

Konst

Stockholm har flera framstående konstmuseer; däribland de stora Moderna Museet och Nationalmuseum för modern respektive äldre konst i olika former. Bland Stockholms övriga konstmuseer brukar nämnas Millesgården, Thielska galleriet, Waldemarsudde och privata Bonniers porträttsamling. Även Nordiska museet förfogar över en större konstsamling med bland annat verk av August Strindberg.

Det finns också flera utställningshallar för nutida konst, däribland klassiska Liljevalchs konsthall.

Teatrar

Stockholm har många teatrar, som Kungliga Dramatiska Teatern (Dramaten) och Kungliga Operan. Några andra teatrar i Stockholm är Stockholms stadsteater, Teater Galeasen, Folkoperan, Moderna dansteatern, Göta Lejon, Södra teatern, Chinateatern, Vasateatern och Oscarsteatern.

Biografer och film

Skandia-Teatern från 1923, ritad av arkitekt Gunnar Asplund, räknas idag till en av Stockholms förnämsta klassiska biografer
.

De första försök med permanenta biografsalonger i Stockholm gjordes i slutet av 1800-talet efter att kinematografen hade demonstrerats på Stockholmsutställningen 1897. Innan dess var det mest kringfarande som visade upp biografen som en sorts kuriös underhållning.

År 1905 hade Stockholm tio biografer och vid utgången av 1909 hade siffran stigit till 25 fasta biografsalonger. Flest antal biografer fanns 1943, då hade Stockholm 110 salonger. Flest biobesökare noterades 1956 med 16,8 miljoner detta år.[källa behövs]

Den äldsta biografen som har varit drift alltsedan den byggdes är Zita, som uppfördes redan 1913 under namnet Vinter-Palatset. Den vackraste är Skandia-Teatern invigd 1923 och byggd efter arkitekt Gunnar Asplunds ritningar.

På 1990-talet och senare öppnade flera nya "Filmstäder", alltså SF:s koncept till multibiografer.

Stockholms filmfestival arrangeras varje höst sedan 1990. Tempo dokumentärfestival är Sveriges största festival för dokumentärfilm. Ett flertal mindre filmfestivaler arrangeras också i Stockholmsområdet.

Film Stockholm är ett regionalt resurscenter för film inom Stockholms läns landstings kulturförvaltning, med uppdrag från Svenska Filminstitutet.[källa behövs]

Musik

Stockholm Jazz Festival är en av Sveriges äldsta festivaler och äger rum på Skeppsholmen i juli varje år [40]

Restauranger

I Stockholm finns över 1000 restauranger[41]. Bland de mest kända och prisade, och även dyraste, finns michelinkrogarna Edsbacka, Esperanto, Fredsgatan 12, Leijontornet, Lux, Mathias Dahlgren och Operakällaren. Bland andra klassiska Stockholmsrestauranger brukar även nämnas Gondolen, Ulla Winbladh, Wedholms Fisk, Ulriksdals Wärdshus och Stallmästaregården.

Stallmästaregården eller kort "Stallis" är stockholmstraktens äldsta kvarvarande utvärdshus med samma funktion sedan 1600-talets mitt. Drottning Kristina brukade ofta rida och jaga i trakterna kring Brunnsviken och när hon år 1645 passerade stallmästare Håkanssons gård med sitt följe, beslöt hon sig att fira midsommar där. Ryktet om detta spred sig i staden och stallmästaren Ebbe Håkansson beslöt sig därefter att öppna ett värdshus.

Nöjesliv

Stockholm har ett stort antal barer, pubar och nattklubbar. De största nöjesdistrikten ligger kring Stureplan och Götgatan. Vid Stureplan finns bland annat de rikskända [källa behövs] nattklubbarna Sturecompagniet och Spy Bar som drivs av Stureplansgruppen. Till andra mer kända klubbar kan räknas Café Opera och Patricia.

Bland nöjesetablissemangen återfinns Wallmans salonger, Golden Hits och Norra Brunn. Även ett kasino finns, Casino Cosmopol. Till de klassiska nöjesscenerna kan även räknas Nalen och Fenixpalatset.

Berns salonger uppfördes 1862–1863 av konditorn Heinrich Robert Berns efter arkitekt Johan Fredrik Åboms ritningar. Invigning skedde 1 augusti 1863.[källa behövs] Med sin medarbetare Magnus Isæus (1841-1890) utvidgade han 1885 byggnaden med ytterligare en salong, vinkelställd mot den ursprungliga och samtidigt bytte man namn från Berns Salong till Berns Salonger. Berns salong var en av Europas stora restauranger på sin tid och spelade en stor roll i Stockholms nöjesliv; 1866 visades här cancan för första gången för en svensk publik.

Stockholm har ett stort shoppingutbud. På NK kan man hitta de största varumärkerna som Guess, Gucci, Converse, Acne, D&G, Dior, Diesel, Armani och Prada. Åhléns city, som ligger där Drottninggatan möter Sergels torg är Sveriges största varuhus, där man kan hitta allt från kläder och skor till böcker, teknik och inredningsprylar.

Längs hela Drottninggatan och i området mellan Sergels torg och Kungsträdgården finns alla de största klädkedjorna som H&M, Lindex, Gina Tricot, MQ, Zara, SALT och Stadium.

Sport

De största publiksporterna i Stockholm är fotboll och ishockey. De största idrottsklubbarna är AIK, Djurgårdens IF och Hammarby IF.

Av de Nordiska spelen, föregångaren till de olympiska vinterspelen[källa behövs], hölls alla utom ett i Stockholm.[källa behövs]

Stockholm var värd för de olympiska sommarspelen 1912. Stockholms Olympiastadion, som byggdes för det ändamålet, har sedan dess använts för åtskilliga sporttävlingar, huvudsakligen fotboll och friidrott. Stadion var AIK:s hemmaarena 1912-1936 och är sedan 1936 hemmaarena för Djurgårdens IF.

Globen, (internationellt kallad: Stockholm Globe Arena), är en arena belägen i Globenområdet i stadsdelen Johanneshov i Stockholm. Den invigdes den 19 februari 1989 och är världens största sfäriska byggnad. I arenan hålls vid sidan om olika idrottsevenemang även konserter och uppträdanden.

En tredje stadion är Råsundastadion, belägen i Solna kommun.

Stockholm Marathon är ett årligt maratonlopp genom Stockholms centrala delar. Starten går utanför Stockholms Olympiastadion och målgången är inne på stadion. Loppet är det största marathonloppet i Sverige med över 15 000 deltagare.

Tjejmilen är en årlig löpartävling för damer som går på en 10 km lång löparbana runt Djurgården. Första Tjejmilen hade premiär den 19 augusti 1984.

Media

I Stockholm har många stora medier sina huvudkontor.

I staden bedriver morgontidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen sin verksamhet. Det finns också gratistidningar så som Metro och Stockholm City.

TV-koncernen TV4-gruppen, har sin bas i Stockholm. Sveriges Television (SVT) har också sitt huvudkontor i Stockholm. Även de andra stora TV-koncernerna MTG (bl.a. TV3, TV6, och TV8), ProSiebenSat.1 Media (bl.a. Kanal 5 och Kanal 9) har sin bas i Stockholm.

TV4 och SVT har båda redaktioner som sänder lokala nyhetsprogram (Stockholmsnyheterna respektive ABC) över Stockholm med omnejd.

Demografi och språk

Stockholms län har Sveriges lägsta genomsnittsålder, 39 år, och är den mest folkrika regionen med 21,5 procent av landets befolkning, men bara 1,5 procent av landets totala yta. Könsfördelningen i länet är 49% män och 51% kvinnor.[42]

Huvudspråket i Stockholm liksom Sverige är svenska. En stor andel av befolkningen har dessutom kunskaper i engelska.

Dialekter

Huvudartikel: Stockholmska

De dialekter, sociolekter och etnolekter som talats i Stockholmsområdet har skiftat kraftigt. Ekensnacket var utbrett under 1900-talet, och i dag är den så kallade förortssvenskan vanlig i vissa förorter.

Minoriteter

73 procent av befolkningen i Stockholms län har svensk bakgrund, medan resterande del, 27 procent, har utländsk bakgrund. I övriga landet är motsvarande andel 84,5 procent med svensk bakgrund och 15,5 procent med utländsk bakgrund.[42]

I Stockholms stad utgör cirka 10 procent någon av de nationella minoriteterna; samer, sverigefinnar, tornedalingar, judar och romer.[43] I Stockholms grundskola ges därför undervisning i samiska, finska, tornedalsfinska, jiddisch och romani chib; de nationella minoritetsspråken.[44] I Stockholms skolor förekommer totalt 60 olika språk.[45]

Forskning och utbildning

Stockholm har 70 000 studenter (2007), vilket är flest av alla tätorter i Sverige.[källa behövs]

I Stockholm finns tre av Sveriges största universitet; Karolinska institutet (medicin), Kungliga Tekniska högskolan (teknik och naturvetenskap) och Stockholms universitet (humanistisk, samhällsvetenskaplig, juridisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet). Här finns dessutom högskolorna Beckmans Designhögskola, Dans- och cirkushögskolan, Dramatiska Institutet, Ersta Sköndal högskola, Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan, Handelshögskolan, Kungliga Konsthögskolan, Konstfack, Kungliga Musikhögskolan, Lärarhögskolan, Operahögskolan, Röda Korsets högskola, Södertörns högskola, Teaterhögskolan och Teologiska högskolan.[46]

Stockholm är även platsen för Nobelprisets årliga prisutdelning och Nobelfesten i Stockholms stadshus, med omfattande bevakning från TV och andra medier från hela världen.[källa behövs]

Kommunikationer

Stockholm inklusive Arlanda flygplats är Sveriges största knutpunkt för person- och posttransporter.

Vägnät

Essingeleden söderut
En av Södra länkens tunnlar

Stockholms geografiska läge på några öar mellan Mälaren och Östersjön har varit en bra plats när transporter av människor och gods huvudsakligen gick på vattnet. För transporter till lands var alla vattendrag ett besvärligt hinder och på medeltiden fanns bara några få färdvägar mot söder respektive norr. Ända fram till 1670-talet var Göta landsväg den enda vägförbindelsen söderut mot Götaland.

Med Sverige som stormakt kom även viljan att ge Stockholm ett "modernt" gatunät och Clas Fleming genomförde stadens första gaturegleringar på 1600-talets mitt. Fler gaturegleringar följde; Albert Lindhagens stadsplaneringar på 1800-talets slut och Yngve Larssons förnyelse av Stockholm på 1900-talets mitt, där Norrmalmsregleringen innebar en stor förändring för både vägtrafiken och kollektivtrafiken i innerstaden. På 1930-talet var det en av stadsplanerarnas och samhällsplaneringens viktigaste uppgifter att planera Stockholms vägnät för den förväntade fordonsökningen. Då skapades flera stora infrastrukturprojekt i Stockholm. Nästan samtidigt invigdes Västerbron (1935), Tranebergsbron (1934) och Slussen (1935). På 1960-talet skisserade man även Stockholms yttre trafikplan med en ringled som är fortfarande (2009) inte helt genomförd.

Med undantag för Salemsleden är idag (2009) alla infartsleder enligt 1960-års trafikplaner fullbordade och de flesta har motorvägsstandard. Huvudleden mot syd utgörs av Essingeleden och Södertäljevägen (med Europavägarna E4 och E20), mot väst är det Drottningholmsvägen och Bergslagsvägen, mot nord är det Uppsalavägen (E4) och Roslagsvägen (E18) och mot nordöst Lidingövägen (E20). Mot öst och sydöst leds trafiken på Värmdöleden, Nynäsvägen respektive Huddingevägen.

Stockholms ringled däremot är inte helt fullbordat, medan man för närvarande bygger på Norra länken (klart 2015) är sträckningen av ringens sista del, Österleden, fortfarande i planerings- och förberedningsstadiet.

Vägtrafiken i Stockholm är Sveriges mest omfattande[källa behövs] och Essingeleden är den mest belastade infartsleden med i genomsnitt 160 000 fordon/dygn (2007). För närvarande (2009) är Stockholm den enda stad i Sverige som har trängselskatt i innerstaden.

Kollektivtrafik

Ett tunnelbanetåg av typen C20T-Centralen

Stockholms kollektivtrafik består av pendeltåg, tunnelbana, lokaltåg, spårvagn, buss, och skärgårdsbåt. Den landstingsägda trafikhuvudmannen Storstockholms Lokaltrafik (SL) ansvar för trafiken till lands det likaledes landstingsägda Waxholms Ångfartygs AB ansvarar för sjötrafiken. Båda företagen anlitar entreprenörer för trafiktjänsterna.

Tunnelbanan går i sin helhet inom tätorten. I banlängd ligger Stockholms tunnelbana på cirka 20:e plats bland världens tunnelbanor. Den är därmed en av de största i förhållande till folkmängden i den stad den betjänar. Den har 110 km spårlängd och 100 stationer, fördelade på tre linjer – grön, röd och blå.

Stockholms tunnelbana är den enda i Sverige och sedan invigningen 1950 en stor och mycket viktig kommunikationslänk för invånarna i Stockholm. Stora delar av tunnelbanans ytnät var från början förortsspårvägar, såsom delar av banan mot Fruängen, Mälarhöjden, Islandstorget, Skogskyrkogården och Stureby. Av det gamla ytterstadsnätet är det endast Nockebybanan och Lidingöbanan som fortfarande är spårväg.

Runt staden byggs en ny spårvägslinje ut, Tvärbanan, som i nuvarande sträckning går strax utanför tullarna mellan Sickla Udde-Gullmarsplan-Liljeholmen-Alvik. Utbyggnader pågår just nu från Alvik, via Sundbyberg till Solna.

Inne i centrala Stockholm byggs nu en ny spårväg mellan Sergels Torg och Djurgården. Denna första etapp på blott 600 meter kommer inom kort att förlängas mellan Sergels Torg till Hornsberg samt Djurgårdsbron och Värtan-Ropsten där den sedermera binds samman med Lidingöbanan. Det finns även långtgående planer att konvertera blåbusslinje 4 till spårväg samt en ny spårväg mellan Odenplan och Karolinska Sjukhuset, möjligen med förlängning till Solna Centrum.

Snabbtrafiken till och från flygplatserna Arlanda och Bromma drivs privat separat från SL, med Flygbussarna som tillhandahåller buss, och Arlanda Express snabbtåg.

Järnväg

Stockholm genomkorsas av flera järnvägar. Stockholms Central är landets största järnvägsknutpunkt. Härifrån utgår persontågen på Ostkustbanan, Mälarbanan, Västra stambanan, Södra stambanan, Svealandsbanan och Nynäsbanan.

Godstrafiken till och från Stockholm är omfattande. De stora knutpunkterna är Älvsjö och Tomteboda. Från Tomteboda utgår även godsbanan Värtabanan.

Stockholms centralstation är centrum för den tyngsta tågtrafiken i landet och 80 procent av alla rikståg passerar någon gång under sin färd Stockholm C. Det går många regionala tåg från Stockholm och området som har kontakt med dessa tåg har med åren ökat. Tågen går bland annat till Uppsala och Eskilstuna men även så långt som till Gävle, Arboga och Linköping. Det går också tåg på längre sträckor och bland dessa utgörs de snabbaste och tätaste förbindelserna av X2000-tåg. Dessa tåg går bland annat till Köpenhamn och Göteborg. Nattåg med sovvagnar går till övre Norrland, Skåne och Oslo.

Fil:Centralbron tag 2007.JPG
Ett tåg på Centralbron

Stommen i den regionala tågtrafiken utgörs av Stockholms pendeltåg. Dessa utgår från Stockholm C och går till Bålsta, Märsta, Södertälje centrum och Västerhaninge (ibland anslutning i Västerhaninge för vidare färd mot Nynäshamn). På dessa linjer finns viktiga pendeltågsstationer som t ex Upplands Väsby, Västerhaninge och Älvsjö. Stockholms Centralstation har under lång tid varit överbelastad, till stor del på grund av pendeltågen. Nu pågår projekt för att minska trycket på centralstationen. Ett av dessa är att bygga en egen centralstation (kallad City) för pendeltågen. Detta projekt kallas i allmänhet för Citybanan och målet med den är att ge pendeltågen en delvis egen sträckning genom innerstaden, helt fri från det övriga järnvägsnätet.

Den södra infarten till Stockholm C som trafikeras av cirka 600 tåg varje dygn, innebär en flaskhals i det svenska järnvägsnätet. Den har endast två spår. I rusningstrafik samsas både fjärrtåg, regionaltåg, pendeltåg och godståg på dessa spår. Spårbristen gör att risken för störningar är stor och de kan sprida sig över hela det nationella järnvägsnätet. Denna järnvägssträcka har på grund av dessa omständigheter fått öknamnet "getingmidjan". För att avlasta dagens två spår finns planer på att helt separera pendeltågstrafiken från annan järnvägstrafik genom delar av Stockholms innerstad. För att åstadkomma detta finns det långtgångna planer på att bygga en helt ny järnväg i tunnel, den så kallade Citybanan.

De två mindre järnvägarna Roslagsbanan och Saltsjöbanan trafikeras av lokaltåg. De utgår från Stockholms östra respektive Slussen.

Flygtrafik

Stockholms största och internationella flygplats är Arlanda, belägen i Sigtuna kommun, Stockholms län, cirka 40 km från Stockholms city.

I Stockholm finns även cityflygplatsen Bromma flygplats som invigdes 1936, cirka 10 km från city. Dess andel av Stockholms flygtrafik har från 1960-talet minskat till Arlandas fördel, men har de senaste åren fått en ny renässans[källa behövs] med ett växande antal utrikesdestinationer (Bryssel och Århus). Det buller som flygplatsen ger upphov till har skapat en opinion som under de senaste decennierna har krävt att flygplatsen skall läggas ned. Stockholms kommun äger marken, och har avtalat med luftfartsverket att myndigheten har rätt att disponera marken fram till 31 december 2038[47] då bland annat betydelsen av en citynära flygplats bedömts överväga nackdelarna.

Även Skavsta flygplats i Nyköping och Västerås flygplats fungerar som flygplatser åt många resenärer till och från Stockholm, trots avstånden (110 km respektive 105 km från city). Flera lågprisflygbolag trafikerar de flygplatserna.

Sjöfart

Fil:Djurgården9.JPG

Landstinget har huvudansvaret för året-runt-trafiken i Stockholms skärgård (från Arholma till Landsort) genom det helägda bolaget Waxholmsbolaget. Rederiet har delvis egna fartyg men köper även in tjänster från lokala rederier. Det är sedan 1994 beställare av skärgårdstrafiken och driver inte några fartyg, inte ens sina egna.

Dessutom finns det många nöjes- och charterrederier, det mest kända är det så kallade Strömma Kanalbolaget.

Stockholm är en betydelsefull hamnstad i Östersjön med regelbunden båttrafik till de länder som ligger på andra sidan Östersjön. Det går dagligen färjor till Tallinn, Helsingfors, Åbo och Mariehamn.

Tekniska försörjningssystem

Under andra hälften av 1800-talet startades flera stora infrastrukturprojekt i Stockholm, i en tidsepok som även kallas den industriella revolutionen. Det var byggandet av ett gasverk, Klaragasverket (1853), ett vattenverk, Årstaverket (1861) och införandet av elektricitet med Brunkebergs elektricitetsverk (1892). År 1853 grundats Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket, föregångaren till Televerket. 1853 räknas även som startår för telekommunikationer i Stockholm och i Sverige, när den första elektriska telegraflinjen anlades mellan Stockholm och Uppsala.[48]

Stadsgas och naturgas

Huvudartikel: Gas i Stockholm
Värtaverket, Hjorthagen 1903

Stadsgas har funnits sedan 1850-talet i Stockholm och till en början matades bara stadens lanternor med det nya mediet. I december 1853 tändes den första gaslyktan med gas från ett eget gasverk, Klaragasverket vid Klara sjö, och i januari 1854 fanns 900 gaslyktor i innerstaden. När tidpunkten för Klaragasverkets ytterligare utvidgning kom väcktes tanken att anlägga ett helt nytt gasverk i dåvarande Hjorthagen inom Kungliga Djurgården, intill Husarviken och Lilla Värtan. Så småningom övertog Värtaverket hela gasproduktionen och Klaragasverket lades ner 1919.

Först en bit in på 1900-talet användes gasspisar i stockholmarnas kök, därefter togs stadsgas även som uppvärmningsbränsle. Till 1971 var stenkol utgångsmaterialet vid framställning av stadsgas. Därefter har gasen producerats genom spaltning av nafta (lättbensin).

Under båda världskrigen hade Värtagasverket stora problem med minskad tillgång av kol. Gas till stadens gatubelysning avvecklades 1940. Efter 1950 ökade efterfrågan starkt. Gaspannor för uppvärmning och varmvattenberedning blev mycket populära. År 1955 hade verket sin största produktion någonsin, då 174 miljoner m3 gas tillverkades. Vid toppåren under 1950-talets andra hälft fanns i Stockholm 259 000 gasmätare, 224 000 gasspisar och ledningsnätet sträckte sig 939 km. Gasnätet fanns inte bara i stadens centrala delar utan hade långa förgreningar till förorter som Vällingby, Hammarbyhöjden, Hagsätra, Bandhagen, Hägersten och Aspudden, liksom till Solna och Sundbyberg. Därefter minskade gasanvändningen kontinuerligt.

Den 1 januari 2008 bildades Stockholm Gas AB, som är ett helägt dotterbolag till Fortum Värme, samtidigt avvecklade stadsgasen, det kommer att ersättas av biogas och naturgas, som är betydligt renare och ger mindre utsläpp av koldioxid. Stockholms stadsgas har varit på väg att avvecklas vid flera tillfällen sedan 1970-talet. Den gamla stadsgasen har spelat ut sin roll och Värtagasverket i Hjorthagen lämnar plats för bostäder och arbetsplatser som skall börja byggas 2010 under namnet Norra Djurgårdsstaden. Stockholm Gas bygger ett nytt gasverk i söderförorten Högdalen som ska ersätta Värtaverket.

Vatten och avlopp

Vatten och avlopp i Stockholm i modern bemärkelse har funnits först sedan 1800-talets andra hälft. Innan dess var man uteslutande hänvisad till att ur brunnar, pumpar och sjöar hämta sitt dricks- och bruksvatten, medan avloppen bestod huvudsakligen av diken och rännstenar.

Så sent som 1861 invigdes stadens första vattenverk, Årstaverket vid Årstaviken, samtidigt grundades Stockholms vattenledingsverk (sedermera Stockholms vatten- och avloppsverk, idag Stockholm Vatten). Årstaverket hade konstruerats av kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren F. W. Leijonancker efter engelsk förebild; därmed var Stockholm en av Europas sista huvudstäder att införa ett vattenledningssystem för försörjning av befolkningen med rent dricksvatten.[källa behövs] 1872 grävdes de första avloppstrummorna ner i stadens gator, men först på 1930-talet utreddes frågan om Stockholms avlopp mera ingående. De nybyggda bostadsområden på Brommalandet fick sitt och stadens första reningsverk i Åkeshov. Innan dess hade smutsvattnet orenat släppts ut i bland annat Mälaren och Riddarfjärden.

När det gäller färskvatten försörjer idag (2008) fortfarande Norsborgs vattenverk och Lovö vattenverk, invigda 1904 respektive 1933, Stockholm och omgivning med dricksvatten från Mälaren. Beträffande avloppsreningen har det tillkommet ett flertal reningsverk sedan stadens första anläggning i Åkeshov togs i bruk 1934, exempelvis Henriksdals reningsverk från 1941. Det nyaste reningsverk är Hammarby Sjöstadsverket som invigdes 2003 och som är en test och forskningsanläggning i anslutning till Hammarby sjöstad.

Bornsjön ett vattenskyddsområde och Stockholms reservvattentäkt. Man ser sjön som en långsiktig och trygg försäkran av bra grundvatten och som en reserv kan man försörja Stockholm under några månader med rent vatten ifall att Mälaren skulle förorenas. Marken är fridlyst och skötseln utförs idag av Stockholm Vatten.

Elektricitet

Brunkebergsverkets berömda portal år 1960.

Elektricitet för belysning utomhus har funnits i Stockholm sedan 1877, när Sommelius & kompanis oljefabrik vid Skeppsbron gjorde försök med belysning med hjälp av båglampor. Det första kommunala elektricitetsverket var Brunkebergsverket vid Regeringsgatan som började leverera 2x110 volt likström till Nedre Norrmalm den 1 september 1892. Då har elektrisk energi för Stockholm huvudsakligen producerats av ångkraft, men sedan 1918 även av vattenkraft och sedan 1963 med hjälp av kärnkraft.

I slutet av 1890-talet var Brunkebergsverket fullt utbyggt och försörjde Norrmalm, Blasieholmen, delar av Strandvägen, områden kring Humlegården ända upp till Villagatan med ström. Ledningsnätet hade vid denna tid en längd på cirka 120 kilometer. Brunkebergsverket kan betraktas som en försöksanläggning som producerade likström med hjälp av ackumulatorbatterier som laddades med ångdrivna dynamomaskiner. Överföringsförluster var stora, men den tekniska utvecklingen på detta område gick fort och Brunkebergsverket lades ner som elproducent 1911. Då övertog det 1903 byggda Värtaelverket i Hjorthagen hela elproduktionen för Stockholm inklusive Stockholms spårvägar och förortståg.

Den 28 december 1918 fick Stockholm för första gången elenergi från ett eget vattenkraftverk via en 132,6 km lång kraftledning från Untra kraftverk till Värtaelverk utförd för 100 000 volt och 25 Hz. Kraftverket vid Untra hade fyra turbiner med en sammanlagd effekt av 30 MW, som matade Värtaverkets nya transformatorstation med högspänning. Untra kraftverk svarade den första tiden för mer än 90 % av Stockholms elkraftförsörjning. Under 1920-talet tredubblades den totala elproduktionen från 83 till 240 MWh.[källa behövs]

År 1963 byggdes Ågestaverket i Huddinge av Atomenergi AB tillsammans med Stockholms Elverk, det var en försöksanläggning som skulle ge erfarenheter på atomenergiområdet. Verket producerade främst fjärrvärme (verket kallades därför "Ågesta kärnkraftvärmeverk") till stadsdelen Farsta men även en del elenergi som matades ut på elnätet. Verket fungerade tekniskt sett som det var tänkt fram till nedläggningen 1974, kunde dock inte konkurrera med de låga oljepriserna under 1960-talet. Ågestaverket står fortfarande (2009) helt intakt, dock utan bränslestavar och det tunga vattnet. Det första kommersiella kärnkraften kom från Oskarshamn 1 som togs i drift 1972. Stockholms Elverk var en av åtta intressenter i denna anläggning. Förutom andelen i Oskarshamn blev Stockholms Elverk också delägare i Forsmarks kärnkraftverk. År 1990 stod kärnkraften från Forsmark och Oskarshamnhar för 58% av Stockholm Energis egen produktion, resten kom huvudsakligen från vattenkraft.

Sedan elmarknaden avreglerades 1996 köper även Stockholms stads stora elförbrukare som gatubelysningen och kollektivtrafiken sin elkraft på den öppna marknaden. Belysningen på gator och torg, gatutrafikens signalsystem (trafikljus, trafikledning, kameraövervakning och liknande) samt elektricitet till exempelvis rörliga broar eller offentliga rulltrappor får sin leverans idag (2008) från Fortum market och Storstockholms Lokaltrafik får sedan 2003 sin elenergi från Graninge Energimarknad.

I en framtid kommer, utöver vattenkraften, även andra förnyelsebara energikällor att prövas för Stockholms elförsörjning. Det finns beräkningar som visar att stockholmsregionen idag skulle kunna producera cirka 6,1 TWh/år genom att satsa hårdare på förnyelsebara energikällor såsom biogas, energigrödor, vindkraft, solceller och solfångare.[49]

Telekommunikationer

Telefontornet omkring 1890, tjockt med rimfrost på ledningarna över Stockholms hustak

Telekommunikationer i Stockholm omfattar idag många sätt att kommunicera. Några olika sambandsmedel är fast telefoni, mobiltelefoni, fax, krypterad fax, krypterad telefon, e-post och videoöverföringar av olika slag. I telekommunikationens utveckling har Sverige och Stockholm alltid haft en ledande utveckling.[50] 1885 hade Stockholm flest telefoner i Europa, det vill säga fler telefonapparater i absoluta tal än det fanns i betydligt större städer som London, Berlin eller Paris.[50] Sedan dess har telekommunikationssystem varit den svenska industrins stora flaggskepp.

Mobiltelefonantenner på ett hustak i Stockholm

Sveriges och därmed Stockholms utveckling av telekommunikationer har starkt präglats av två stora aktörer på området; dels genom LM Ericsson som tillverkare, dels genom Televerket som tillverkare och operatör och båda med sina säten i Stockholm. Ibland var de samarbetspartner, ibland konkurrenter. Telekommunikationernas historia i Stockholm är därför även en teleteknisk utvecklingshistoria för hela Sverige.

Marknaden präglas idag av ett stort antal operatörer och tjänsteleverantörer som erbjuder Internet, telefoni, eller andra tjänster som television och video. Dagens informationsmängder kräver stor kapacitet på telefonnätet. De tunga kopparkablarna ersätts successivt med modern fiberoptik, så kallad optokabel, där signalerna skickas som ljus i hårfina glasfiberledningar. En optokabel, tjock som ett lillfinger, kan samtidigt överföra cirka 300 miljoner telefonsamtal.[50]

En aktör på detta område är kommunalägda Stokab, vars verksamhet startades 1994 med uppdrag att bygga ut ett konkurrensneutralt fibernät för Internet och telekommunikation i Stockholm. Genom sitt dotterbolaget S:t Erik Kommunikation AB agerar Stokab även som kommunikationsoperatör åt Stockholms stad.[51]

Fjärrvärme

Hammarbyverket producerar både fjärrvärme och fjärrkyla. Det som kommer ur skorstenen är vattenånga.

1953 startade fjärrvärmeproduktionen i Stockholm, då den första provisoriska värmecentralen anslöts. Innan dess hade man som mest haft en centralvärmepanna i hyreshus, men de flesta bostadshus hade var sin egen panna som drevs med kol, koks eller olja. Under 1960 och 1970-talen anslöts så gott som alla de norra kranskommunerna (där fjärrvärmen infördes först) och samtidigt började verksamheten med fjärrvärme i Stockholms innerstad. Ågestaverket levererade fjärrvärme till Farsta från 1963.[52]

Idag (2008) är det tolv energiföretag med varierande storlek och distributionsområden som producerar och distribuerar fjärrvärme i Stockholms län till ca 117 000 abonnenter (leveranspunkter), vilket motsvarar drygt hälften av länets befolkning. Produktionen sker vid ett 100-tal anläggningar av varierande typ och storlek. Produktionsanläggningarna kan delas in i huvudanläggningar för baslastproduktion, spetsanläggningar för spetslastproduktion och reservanläggningar. Distributionen sker via ett vittförgrenat och till stora delar sammanhängande rörnät från Södertälje och Haninge i söder till Sigtuna i norr. Huvuddelen av ledningsnätet är nedgrävt, men det finns även ledningar som är förlagda i kulvertar och i tunnlar, framförallt i det omfattande försörjningstunnelsystemet under Stockholm. Större aktörer på fjärrvärmemarknaden är AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, Graninge Värme AB, Nynäshamn Värme AB, Södertörns Fjärrvärme AB, Telge Energi AB och Vattenfall, Drefviken Värme AB.[53]

Fjärrkyla

Fjärrkyla togs i drift i Sverige år 1992. I Stockholm sköts produktionen och distributionen av fjärrkyla av Fortum. Fjärrkylanätet täcker idag (2008) i stort sett hela centrala Stockholm, området sträcker sig från Globen i söder till Norra station i norr samt Liljeholmen i väst och Ropsten i öst, dessutom finns mindre fjärrkylanät i Kista/Akalla-området samt i Danderyd, Farsta, Nacka, Skärholmen, Tensta, Vilunda och Älvsjö. Fortums Stockholmsnät för fjärrkyla är världens största, räknat till såväl antalet kunder som till nätets utbredning. Fjärrkylaproduktion sker idag vid fyra centrala fjärrkylaverk; Akallaverket, Hammarbyverket, Värtaverket samt anläggning i Ropsten.[54]

Försvar

Huvudartikel: Stockholms garnison

Stockholms garnison är ett samlingsnamn för de militära förbanden inom Stockholmsområdet. Den 20 oktober 1790 inrättade Gustav III:s regering en befälhavare över Stockholms garnison; "Kungl Maj:ts tjänstgörande Generaladjutant". Från 1818 benämndes befälhavaren Överkommendant och befälhavande överadjutanten för kommendant för Stockholms garnison. Idag innehas rollen som Överkommendant av Försvarsmaktens insatsledare och rollen som kommendant av chefen för Livgardet[55]

Bland de militära organisationerna i Stockholm återfinns idag förbandet Livgardet med Försvarets internationella centrum och Försvarsmusikcentrum i Kungsängen, och därutöver Militärhögskolan Karlberg och på Östermalm Högkvarteret vid Lidingövägen FörsvarshögskolanDrottning Kristinas väg samt Försvarets materielverk och KrigsarkivetBanérgatan.


Internationella relationer

Såsom Sveriges huvudstad är Stockholm säte för ett stort antal utländska ambassader och andra beskickningar, såväl som residens. Staden huserar för närvarande (2008) 103 ambassader, och 64 länder har ackrediterade ambassadörer, varav många dock har sina residens i Berlin, Bryssel, Köpenhamn eller London.[56]

De flesta ambassadernas fastigheter är belägna på Östermalm. Några av de största ligger i Diplomatstaden, mellan Gärdet och Djurgårdsbrunnsviken; USA:s, Norges, Storbritanniens, Tysklands, Japans, och Finlands ambassader. En större koncentration av ambassader finns även i VillastadenÖstermalm; däribland Tjeckiens, Polens, Bulgariens, Malaysias, och Thailands ambassader. Tidigare låg även Rysslands ambassad i Villastaden, men återfinns numer i en stor anläggning i Marieberg på Kungsholmen.[57]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ "The Capital of Scandinavia". Stockholmtown.com. http://beta.stockholmtown.com/sv/. Läst 2 augusti 2009. 
  2. ^ [a b] Tätorter; arealer, befolkning 2005
  3. ^ [a b c d] SCB: Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2009 och befolkningsförändringar 2009
  4. ^ Stockholm Business Region Development, Fakta om företagandet i Stockholm, 2008.
  5. ^ http://www.euromonitor.com/Top_150_City_Destinations_London_Leads_the_Way
  6. ^ Bonniers lexikon, band 18, sida 180
  7. ^ Stockholm, en historia i kartor och bilder, s.31
  8. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 295
  9. ^ Se tex: Nordensvan Georg: Mälardrottningen: En skildring i ord och bild af Sveriges hufvudstad och dess omgifningar : Med inemot 400 illustr. 1:a-4:e hft., Fahlcrantz & K., Stockholm 1895. Libris 1625028. 
  10. ^ Uppgift enligt "Insyn Stockholm"
  11. ^ "Landskapsklimat". smhi.se. SMHI. http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=5664&l=sv. 
  12. ^ klimatnoteringstabell från SMHI, "Geografiska tabeller" Almkvist&Wiksell best.nr. för läromedel 21-04935-1 B, art nr 21-04935-1, ISBN saknas märkligt nog
  13. ^ "Sveriges klimat". smhi.se. SMHI. http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=5441&l=sv. 
  14. ^ "Årets väder 2007" (PDF). smhi.se. SMHI. 5 mars 2008. http://www.smhi.se/content/1/c6/03/37/55/attatchments/Arsvadret_2007.pdf. Läst 6 mars 2008. 
  15. ^ "Väderobservationer vid Stockholms observatorium 250 år" (PDF). smhi.se. SMHI. januari 2006. http://www.smhi.se/content/1/c6/02/35/50/attatchments/faktablad_stockholm.pdf. Läst 3 februari 2009. 
  16. ^ Sveriges Nationalatlas, "Klimat, sjöar och vattendrag", sida 25
  17. ^ "World Weather Information Service". worldweather.org. World Weather. http://www.worldweather.org/096/c00187.htm. Läst 3 februari 2009. 
  18. ^ Sveriges läns framtida klimat
  19. ^ svenska almanackan
  20. ^ Mats Pemer, Björn Sigurd: Stockholm bygger 06, Stockholmia förlag, Stockholm 2006, sid. 41 f. ISBN 91 7031 162 5. Libris 10147788. 
  21. ^ Statens fastighetsverk - Riddarholmskyrkan.
  22. ^ Bedoire 1977, sida 71
  23. ^ Uppgift enligt Stockholmtown.com
  24. ^ Uppgift enligt Länsstyrelsen
  25. ^ Det totala antalet öar med någon form av beväxtlighet har uppskattas till över 200 000. Ref. Hydrographica AB.
  26. ^ Uppgifter enligt Stokab
  27. ^ Näringslivet i siffror
  28. ^ Besöksnäring
  29. ^ Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor
  30. ^ Uppgift enligt stockholm.lny.se
  31. ^ Uppgift enligt www.stockholmtown.com
  32. ^ Uppgift enligt www.stockholmtown.com/
  33. ^ Uppgift enligt ABC/SVT den 2009-09-29
  34. ^ Uppgift enligt Sveriges Radio den 14 april 2009
  35. ^ Uppgift enligt beta.stockholmtown.com/
  36. ^ Uppgift enligt DN den 2009-03-03
  37. ^ Uppgift enligt www.stockholmtown.com, sida 18
  38. ^ Stockholms stadsbibliotek - Litterära skyltar
  39. ^ Catharina Ingelman-Sundberg (2009-01-12). "Museibesökarna blev fler 2008". Svenska Dagbladet Kultur: s. 4. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2306815.svd. 
  40. ^ Stockholm Jazz Festival
  41. ^ 1997 var antalet 1123 stycken med serveringstillstånd till allmänheten, se: [1]
  42. ^ [a b] Bakgrund
  43. ^ minoriteter
  44. ^ Stockholm.se
  45. ^ Stockholm.se Språkcentrum
  46. ^ Jämför en:Education in Stockholm
  47. ^ LFV - ”Ansvarsfullt bevara Stockholm-Bromma Airport”
  48. ^ Uppgift enligt Tekniska museet, Telegrafen
  49. ^ Stockholms energianvändning under 750 år, sida 11
  50. ^ [a b c] Uppgift enligt Tekniska museet, Telefonen
  51. ^ Uppgifter enligt Stokab
  52. ^ Uppgift enligt "750 av energianvändande i Stockholm, sida 10
  53. ^ Uppgifer enligt Länsstyrelsen, sida 7-9
  54. ^ Uppgifter enligt Fortum AB
  55. ^ Stockholms garnisons organisationhistorik Avläst 16 april.
  56. ^ Jämför en:List of diplomatic missions in Sweden, 2008-12-10
  57. ^ Diplomatlistan

Tryckta källor

Vidare läsning

Externa länkar

   Advertizing ▼

 

All translations of Stockholm


sensagent's content

  • definitions
  • synonyms
  • antonyms
  • encyclopedia

  • synonym

Dictionary and translator for handheld

⇨ New : sensagent is now available on your handheld

   Advertising ▼

sensagent's office

Shortkey or widget. Free.

Windows Shortkey: sensagent. Free.

Vista Widget : sensagent. Free.

Webmaster Solution

Alexandria

A windows (pop-into) of information (full-content of Sensagent) triggered by double-clicking any word on your webpage. Give contextual explanation and translation from your sites !

Try here  or   get the code

SensagentBox

With a SensagentBox, visitors to your site can access reliable information on over 5 million pages provided by Sensagent.com. Choose the design that fits your site.

Business solution

Improve your site content

Add new content to your site from Sensagent by XML.

Crawl products or adds

Get XML access to reach the best products.

Index images and define metadata

Get XML access to fix the meaning of your metadata.


Please, email us to describe your idea.

WordGame

The English word games are:
○   Anagrams
○   Wildcard, crossword
○   Lettris
○   Boggle.

Lettris

Lettris is a curious tetris-clone game where all the bricks have the same square shape but different content. Each square carries a letter. To make squares disappear and save space for other squares you have to assemble English words (left, right, up, down) from the falling squares.

boggle

Boggle gives you 3 minutes to find as many words (3 letters or more) as you can in a grid of 16 letters. You can also try the grid of 16 letters. Letters must be adjacent and longer words score better. See if you can get into the grid Hall of Fame !

English dictionary
Main references

Most English definitions are provided by WordNet .
English thesaurus is mainly derived from The Integral Dictionary (TID).
English Encyclopedia is licensed by Wikipedia (GNU).

Copyrights

The wordgames anagrams, crossword, Lettris and Boggle are provided by Memodata.
The web service Alexandria is granted from Memodata for the Ebay search.
The SensagentBox are offered by sensAgent.

Translation

Change the target language to find translations.
Tips: browse the semantic fields (see From ideas to words) in two languages to learn more.

last searches on the dictionary :

4569 online visitors

computed in 0.219s

   Advertising ▼

I would like to report:
section :
a spelling or a grammatical mistake
an offensive content(racist, pornographic, injurious, etc.)
a copyright violation
an error
a missing statement
other
please precise:

Advertize

Partnership

Company informations

My account

login

registration

   Advertising ▼