» 
Arabic Bulgarian Chinese Croatian Czech Danish Dutch English Estonian Finnish French German Greek Hebrew Hindi Hungarian Icelandic Indonesian Italian Japanese Korean Latvian Lithuanian Malagasy Norwegian Persian Polish Portuguese Romanian Russian Serbian Slovak Slovenian Spanish Swedish Thai Turkish Vietnamese
Arabic Bulgarian Chinese Croatian Czech Danish Dutch English Estonian Finnish French German Greek Hebrew Hindi Hungarian Icelandic Indonesian Italian Japanese Korean Latvian Lithuanian Malagasy Norwegian Persian Polish Portuguese Romanian Russian Serbian Slovak Slovenian Spanish Swedish Thai Turkish Vietnamese

definition - Symfoniorkester

definition of Wikipedia

   Advertizing ▼

phrases

analogical dictionary

   Advertizing ▼

Wikipedia

Symfoniorkester

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Symfoniorkester under en konsert. Stråksektionen som dominerar bilden har paus, medan orgeln längst fram (ett mer ovanligt inslag i symfoniorkestern) dock spelar.

Symfoniorkestern, även kallad filharmonisk orkester eller stor orkester, är den största typen av orkester inom främst romantisk och modern konstmusik. Den består av cirka 60–150 musiker, och innefattar både stråkinstrument, blåsinstrument och slagverk med mera, i koriskt besatta stämmor. Man spelar akustiskt efter noter och leds av minst en dirigent.

Symfoniorkestrar är ofta knutna till ett visst konserthus där de ger regelbundna framträdanden. Förutom detta ges ofta gästkonserter och turnéer. De förekommer också i samband med galor, högtider och utomhuskonserter med mera. De är också förknippade med filmmusiken, då många storfilmer använder sig av specialskriven symfonisk musik.

Symfoniorkesterns seriösa och traditionella framtoning har gjort att den ofta associeras med den stereotypa bilden av klassisk musik. Symfoniorkestrar har dock använts i många andra sammanhang, inklusive korsningar och fusioner med populära genrer som jazz, rock, metal, pop och hip-hop (se nedan).

Innehåll

Sammansättning

Schemabild över en symfoniorkesters uppställning, med de olika sektionerna (stråkar, träblås, brass, slagverk) markerade.

Symfoniorkestern består av fyra huvudgrupper av instrument, så kallade sektioner. Till detta tillkommer ofta specialinstrument. Sektionerna är:

Stråksektionen är orkesterns kärna. Den har fler musiker än de andra sektionerna tillsammans och placeras längst fram för att höras bättre. Även de övriga sektionerna placeras för maximal balans. Slagverket och brasset som är ljudstarkast finns längst bak, och träblåset i mitten.

Varje sektion är i sin tur indelad i stämmor. Varje stämma består av minst ett par musiker och spelar som regel från samma noter. Varje stämma har en stämledare som är kan vara ansvarig för delar av instuderingen, och samordning av stämman. Han eller hon antas också spela eventuella soloinsatser.

Stämledaren för förstafiolerna kallas för konsertmästare och ansvarar för samordning av stråkföring och liknande i hela stråksektionen.

Noter

Symfoniorkestern spelar alltid efter noter med sittande musiker (utom slagverket). Noterna placeras på notställ framför varje musiker, som vänds så att musiker kan se både noterna och dirigenten. Man använder separata stämnoter och ett partitur för dirigenten. Ett undantag är stråksektionen, vars medlemmar delar notställ två och två. Den musiker som sitter innerst är ansvarig för att vända sida. Övriga instrumentalister kan bara vända sida när de har paus.

I partituret skrivs stämmorna i ordningen träblås (överst), brass, slagverk, stråkar (nederst).

Sektionerna

Stråksektionen

Fiolstämmorna, till vänster i stråksektionen.

Stråksektionen är den största sektionen med 30—60 musiker. Den består av:

Stråkarna sitter i en halvcirkel runt dirigenten, med förstaviolinerna längst ut till vänster och celli till höger (i vissa fall, i synnerhet i den engelskspråkiga världen, placeras dock andraviolinerna utanför cellostämman till längst höger). Ibland används underdelningar av de befintliga stämmorna, så kallad divisering. Stämmorna kallas då exempelvis "Violin I.1, Violin I.2".

Stämmorna har fallande antal medlemmar per register. Proportionerna varierar men en ungefärlig standard är den som Nikolaj Rimskij-Korsakov rekommenderade i sin bok Orkestreringens principer[1]:

 Stor orkesterMedelstor orkesterLiten orkester
Violin I16128
Violin II14106
Viola1284
Cello1063
Kontrabas8-104-62-3

Träblåssektionen

Träblåssektionen består av

De sitter på två rader bakom stråkarna. Det finns i regel 2—3 (ibland 4 eller ännu fler) musiker per instrument. Till skillnad från stråkarna spelar varje musiker en separat stämma som numreras "Flöjt I", "Flöjt II" och så vidare. Nummer I-stämman är vanligen stämledare och solist, medan den lägsta stämman (oftast II eller III) spelas av en person som dubblerar på flera instrument.

Vanliga dubbleringsinstrument är piccolaflöjt eller altflöjt för flöjtister, engelskt horn för oboister, basklarinett för klarinettister och kontrafagott för fagottister.

Brasset

Brassektionen består av:

Även brasset spelar separata stämmor. En vanlig besättning är fyra horn, tre trumpeter, två tenortromboner, en bastrombon och en tuba. Antalet horn kan dock variera från två upp till sex eller fler, och trumpeterna mellan två och fyra.

Ibland ingår ovanligare instrument som flygelhorn eller eufonium. Flygelhorn spelas av trumpetare och eufonium oftast av en trombonist. Det finns dock musiker som specialiserat sig på eufonium och har det som sitt huvudinstrument.

Slagverkssektionen

Slagverket är den mest varierande sektionen. De flesta orkestrar har 2-3 slagverkare varav minst en kan spela pukor. De övriga musikerna fördelar instrumenten så att de kan byta så enkelt som möjligt.

Alla typer av slagverksinstrument förekommer, men några vanliga är:

Övriga instrument

Förutom de fyra huvudsektionerna förekommer en mängd andra instrument i symfonisk musik. Vanligast är kanske:

De flesta symfoniorkestrar har 1-2 harpister och en pianist som också kan spela celesta. Alla tre instrumenten placeras på vänstra kanten av podiet, bakom violinerna.

Andra instrument som ibland förekommer med symfoniorkestern är orgel, gitarr, saxofon, bandstämmor eller "etniska instrument" som shaimsen, mandolin eller banjo.

Organisation

Kända symfoniorkestrar

Professionella symfoniorkestrar i Sverige

Andra symfoniorkestrar i Sverige

Orkestrering

Historia

Bakgrund, den wienklassiska orkestern

Symfoniorkestern har sin grund i den wienklassicistiska epoken, där man använde sig av mindre salongsorkestrar. De bestod vanligen av stråkar, en handfull träblåsare, samt horn, trumpet och pukor. Termen symfonisk kommer från symfonin, vilket var den viktigaste samtida formen av orkestermusik, ett fyrsatsigt verk i sonatform. Till skillnad från barockens musik användes inga improvisationselement, och orkestrarna utarbetade ett arbetssätt som var helt baserat på noterat spel.

Utveckling under romantiken

Under första halvan av 1800-talet och den romantiska epoken kännetecknades musiken av växande komplexitet och experimentellt tänkande, och därmed större krav på musikerna. Dirigenten tillkom i början av 1830-talet och utvecklades senare till ett självständigt yrke som konstnärlig ledare för orkestern. I samband med de allt mer svårspelade stämmorna förbättrades många instruments mekanik, i synnerhet på blåsarsidan. Instrument som tillkom under 1800-talet var harpan, celestan, trombonen, tuban och flera slagverksinstrument. Spelpraxis inklusive instrumentens utformning och namn, organisationen inom sektioner och stämmor med mera standardiserades också under 1800-talet.

Experimentell utformning, modernismen

Runt sekelskiftet kännetecknades musiken av ett större intresse för orkesterns ljud och klangfärg. Tonsättare som Claude Debussy, Maurice Ravel och Richard Strauss skrev musik som var mer baserad på orkestreringen än struktur och toninnehåll. Den ljudorienterade orkestermusiken fortsattes senare av bland andra Anton Webern med den så kallade klangfärgsmelodiken. Under denna epok utformades alternativa speltekniker, och orkestrarna förstärktes ofta med ytterligare "färginstrument", som saxofon, xylofon eller akustisk gitarr. De flesta av dessa förekom dock alltför sporadiskt för att standardiseras som del av orkestern. Andra tonsättare som Charles Ives behandlade stämutformningen, och arbetade till exempel med två- eller tredelade orkestrar placerade i olika delar av lokalen.

Under 1900-talet tillkom allt fler experimentella tekniker som elektronisk bearbetning, bandstämmor, stumt spel, mikrointonation med mera. Samtidigt etablerade många orkestrar en parallell repertoarer av äldre musik, som lättare kunde standardiseras än den samtida experimentella musiken. Även idag har många orkestrar sin kärnrepertoar i verk från 1800-talet, även om vissa har specialiserat sig på nyskriven musik eller korsningar med populärmusik.

Orkestermusik

Ljudexempel

Referenser

Noter

  1. ^ Nikolaj Rimskij-Korsakov. "Principles of orchestration". northernsounds.com (fri webbutåva). http://www.northernsounds.com/forum/showthread.php?s=740ed0744238da61e374069167333f10&t=45335. Läst 18 aug 2007. 

Webbkällor

Tryckta källor

Se även

Externa länkar

Litteratur

 

All translations of Symfoniorkester


sensagent's content

  • definitions
  • synonyms
  • antonyms
  • encyclopedia

  • synonym

Dictionary and translator for handheld

⇨ New : sensagent is now available on your handheld

   Advertising ▼

sensagent's office

Shortkey or widget. Free.

Windows Shortkey: sensagent. Free.

Vista Widget : sensagent. Free.

Webmaster Solution

Alexandria

A windows (pop-into) of information (full-content of Sensagent) triggered by double-clicking any word on your webpage. Give contextual explanation and translation from your sites !

Try here  or   get the code

SensagentBox

With a SensagentBox, visitors to your site can access reliable information on over 5 million pages provided by Sensagent.com. Choose the design that fits your site.

Business solution

Improve your site content

Add new content to your site from Sensagent by XML.

Crawl products or adds

Get XML access to reach the best products.

Index images and define metadata

Get XML access to fix the meaning of your metadata.


Please, email us to describe your idea.

WordGame

The English word games are:
○   Anagrams
○   Wildcard, crossword
○   Lettris
○   Boggle.

Lettris

Lettris is a curious tetris-clone game where all the bricks have the same square shape but different content. Each square carries a letter. To make squares disappear and save space for other squares you have to assemble English words (left, right, up, down) from the falling squares.

boggle

Boggle gives you 3 minutes to find as many words (3 letters or more) as you can in a grid of 16 letters. You can also try the grid of 16 letters. Letters must be adjacent and longer words score better. See if you can get into the grid Hall of Fame !

English dictionary
Main references

Most English definitions are provided by WordNet .
English thesaurus is mainly derived from The Integral Dictionary (TID).
English Encyclopedia is licensed by Wikipedia (GNU).

Copyrights

The wordgames anagrams, crossword, Lettris and Boggle are provided by Memodata.
The web service Alexandria is granted from Memodata for the Ebay search.
The SensagentBox are offered by sensAgent.

Translation

Change the target language to find translations.
Tips: browse the semantic fields (see From ideas to words) in two languages to learn more.

last searches on the dictionary :

4150 online visitors

computed in 0.062s

   Advertising ▼

I would like to report:
section :
a spelling or a grammatical mistake
an offensive content(racist, pornographic, injurious, etc.)
a copyright violation
an error
a missing statement
other
please precise:

Advertize

Partnership

Company informations

My account

login

registration

   Advertising ▼