» 
Arabic Bulgarian Chinese Croatian Czech Danish Dutch English Estonian Finnish French German Greek Hebrew Hindi Hungarian Icelandic Indonesian Italian Japanese Korean Latvian Lithuanian Malagasy Norwegian Persian Polish Portuguese Romanian Russian Serbian Slovak Slovenian Spanish Swedish Thai Turkish Vietnamese
Arabic Bulgarian Chinese Croatian Czech Danish Dutch English Estonian Finnish French German Greek Hebrew Hindi Hungarian Icelandic Indonesian Italian Japanese Korean Latvian Lithuanian Malagasy Norwegian Persian Polish Portuguese Romanian Russian Serbian Slovak Slovenian Spanish Swedish Thai Turkish Vietnamese

definition - Vatten

definition of Wikipedia

   Advertizing ▼

synonyms - Vatten

see also - Vatten

vatten (n. neu.)

akvatisk, vattnig

[] vatten (n.)

havs-, marin, maritim, sjö-, sjöfarts-

   Advertizing ▼

phrases

-BDT-vatten • Bräckt vatten • Destillerat vatten • Djupt vatten • Eld och djupa vatten • En bro över sketit vatten • Falsk som vatten • Fossilt vatten • Friskt vatten • Fängelse på vatten och bröd • Fängelse vid vatten och bröd • Ge fan i våra vatten • Genom eld och vatten • Genom eld och vatten (sång) • Genom vatten och eld • Genom vatten och eld (sång) • Guds källa har vatten tillfyllest • Guds källa har vatten tillfyllest för törstande kvinnor och män • Guds källa har vatten tillfyllest, en gåva av strömmande liv • Herr Spindelbens märkvärdiga irrfärder och sällsamma äfventyr till lands och vatten • Händelser vid vatten • Internationellt vatten • Klow-vatten • Kommunalt vatten • Lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster • Lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster • Loka (vatten) • Lugnt vatten • Metaboliskt vatten • Mörkt vatten • Pirater på mörka vatten • På djupt vatten • På lugnare vatten • På lugnare vatten (låt) • Simning i öppet vatten • Simning på öppet vatten • Smult vatten • Sol, vind och vatten • Som vatten • Statligt vatten • Stockholm Vatten • Stockholm Vatten AB • Strömmar av levande vatten • Tjockare än vatten • Tritierat vatten • Tungt vatten • Vatten (musikgrupp) • Vatten och avlopp i Stockholm • Vatten och bröd • Vatten och bröd (album) • Vatten och bröd-straff • Vatten på Mars • Vatten sköldpaddor • Vatten till salu • Vatten till salu: Hur företag och marknad kan lösa världens vattenkris • Vatten under broarna • Vatten- och brödstraff • Vatten- och rörbockar • Vatten: Guttas resa mellan himmel och hav • Virtuellt vatten • Växttillgängligt vatten • Öppet vatten-simning

analogical dictionary


 

tensid[Hyper.]

renande[Dérivé]

-vatten




 

kemisk förening[Classe]

substance liquide (fr)[Classe...]

élément minimal de l'être selon la tradition (fr)[Classe]

gas[ClasseHyper.]

sprinkle; water (en)[ClasseHyper.]

bröd; limpa[Classe]

petite chose (fr)[ClasseParExt.]

coffee; java (en)[ClasseHyper.]

café : boisson chaude non alcoolisée (fr)[ClasseHyper.]

tår[ClasseHyper.]

liquide organique (humain) (fr)[Classe]

goutte (fr)[Classe]

écoulement (d'un liquide) (fr)[Classe...]

exudation; perspiration (en)[Classe]

perspiration (en)[Classe]

body of water (en)[ClasseHyper.]

oxygène (fr)[Thème]

(hydroterapi)[Thème]

peu, petite quantité (fr)[Caract.]

(djurhud; skinn)[termes liés]

(is), (frys; frysbox)[termes liés]

physics (en)[Domaine]

Liquid (en)[Domaine]

chemistry (en)[Domaine]

gastronomy (en)[Domaine]

Food (en)[Domaine]

alimentation (en)[Domaine]

Beverage (en)[Domaine]

Tea (en)[Domaine]

geography (en)[Domaine]

WaterArea (en)[Domaine]

Water (en)[Domaine]

Solid (en)[Domaine]

kemisk förening - gas, vätska - icke fast kropp - blöta, fukta, kissa, väta - fixa ngt åt ngn, förse, ordna med, skaffa, sörja för, stå för, tillhandahålla, utrusta - []rätt - rätt - bröd - dryck, klunk, svälj - droppe, pärla - sekret - företeelse, sak - objekt - kristall[Hyper.]

Empedocles (en)[Thème]

flux, liquefy, liquify (en) - göra flytande, mosa, pressa - watering (en) - bevattning, konstbevattning - waterer (en) - vatten - water boy, waterer (en) - kaffe - tear (en) - ice (en)[Dérivé]

svettas, transpirera[Nominalisation]

lachrymal secretion, lacrimal secretion (en) - hydrosfär - Earth's surface, surface (en) - myrornas krig, snö, snöfall, snömängd - nederbörd[Desc]

snö - iskub, istärning - glaciär, jökel[Element]

flytande - blöt, regnig, våt[Similaire]

insjö, sjö - hav, ocean, världshav - älv, flod[Domaine]

vatten (n.)



Wikipedia

Vatten

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel behandlar den kemiska föreningen. För den svenska musikgruppen, se Vatten (musikgrupp). För barnboken, se Vatten (bok).
Här finns vatten i alla tre formerna: (1) Gas, vattenånga som inte syns, men finns i luften, (2) Vätska, i havet och i pyttesmå droppar i molnen, (3) Fast form i isberget.
En vattenmolekyl (H2O)

Vatten är en allmänt förekommande kemikalie tillika kemisk förening som består av väte och syre, och som är nödvändig för all slags liv.[1] Vetenskapliga namn är diväteoxid, divätemonoxid och aqua.

Vanligtvis menas med vatten bara till dess flytande aggregationstillstånd, men den kan även förekomma i fast form, i form av is, och i gasform, som vattenånga. Vatten täcker 71 % av Jordens yta[2]. På Jorden återfinns den största delen av vattnet i oceaner och andra stora vattensamlingar, samt 1.6 % under marken i akvifären och 0.001 % i atmosfären som ånga, moln (består av fasta och flytande vattenpartiklar), och nederbörd.[3] Oceanerna innehåller 97 % av ytans vatten, glaciärer och polarisar 2.4 % och andra ytliga vattensamlingar såsom floder, sjöar och dammar 0.6 %. En väldigt liten del av Jordens vatten finns i biologiska organ och tillverkade produkter.

Vatten på Jorden rör sig kontinuerligt genom ett vattenkretslopp som består av avdunstning eller transpiration (evapotranspiration), nederbörd och ytavrinning, som vanligtvis når havet. Avdunstning och transpiration bidrar till nederbörden.

Rent, färskt dricksvatten är livsviktigt för människan och andra livsformer. Tillgången till säkert dricksvatten har ökat stadigt och avsevärt de senaste decennierna i nästan all världens delar.[4][5] Det finns ett klart samband mellan tillgång till säkert vatten och BNP per capita.[6] Några observatörer har dock beräknat att mer än hälften av jordens folkmängd kommer att drabbas av vattenbaserad sårbarhet år 2025.[7] En rapport från november 2009 menar att vattenbehovet kommer överstiga tillgången med 50 % i några utvecklingsregioner år 2030.[8] Vatten spelar en viktig roll i världsekonomin då det fungerar som ett lösningsmedel för ett antal olika kemikalier och underlättar industriell nedkylning och transport. Omkring 70 % av färskvattnet konsumeras av jordbruket.[9]

Innehåll

Kemiska och fysiska egenskaper

Modell som visar vätebindningar mellan vattenmolekyler.
Vattendroppens nedslag orsakar en uppåtgående studs som fortfarande omges av kapillärvågor.
Daggdroppar som ansluter sig till ett spindelnät
Vattens kapillärkraft jämfört med kvicksilver

Vatten är kemikalien med den kemiska formeln H2O: en vattenmolekyl består av två väteatomer kovalent bundna till en syreatom.

Vatten förekommer i alla tre olika aggregationstillstånd på Jorden: vattenånga och moln i himlen, havsvatten och isberg i polarhaven, glaciärer och floder i bergen, och vätska i akvifären i marken.

De större kemiska och fysiska egenskaperna hos vatten är:

  • Vatten är en lukt- och smaklös vätska i standardtryck och -temperatur. Is och vattens färg har i sig självt en väldigt ljusblå färgton, även om vattnet verkar färglöst i små mängder. Is verkar också färglöst, och vattenånga är i huvudsak osynlig som gas.[10]
  • Vatten är transparent och således kan vattenväxter leva i vattnet då solljuset kan nå dem. Bara starka ultravioletta strålar är obetydligt absorberade.
  • Då vattenmolekylen ej är linjär och syreatomen har en högre elektronegativitet än väteatomer har den en något större negativ laddning, medan väteatomerna är något positiva. Som ett resultat av detta är vatten en polär molekyl med ett elektriskt dipolmoment. Nätväxelverkan mellan dipolerna på varje molekyl kan orsaka en effektiv skinnefekt på vattnets yta med andra substanser, eller luft vid ytan, den senare har gett upphov till vattnets höga ytspänning. Denna dipolära natur bidrar till vattenmolekylens tendens att forma vätebindningar som orsakar vattnets många speciella egenskaper.[11] Den polära naturen favoriserar även adhesion till andra material.
  • Varje vätekärna är bunden till den centrala syreatomen genom ett elektronpar som delas mellan dem. Kemister kallar det här delade elektronparet för en kovalent kemisk bindning. I H2O används bara två av de sex elektronerna på det yttre skalet till det här syftet, vilket lämnar fyra elektroner organiserade i två obundna par. De fyra elektronparen som omger syret tenderar arrangera sig själva så långt bort från varandra som möjligt för att minimera bortsötningarna mellan dessa negativt laddade skaror Det leder normalt till en tetraedrisk geometri i vilken vinkeln mellan elektronparen (och därför H-O-H-bindningsvinkeln) är 109.5°. Då de två obundna paren stannar närmare syreatomen, brukar dessa dock en starkare bortstötning mot de två kovalent bundna paren, som effektivt trycker de två väteatomerna närmare varandra. Det leder till en förvrängd tetraedrisk disposition där H-O-H-vinkeln är 104.5°.[12]
  • Som ett resultat av samspelet mellan dessa egenskaper avser kapillärkraft vattnets tendens att röra sig uppför ett smalt rör mot gravitationskraften. Den egenskapen åberopar alla kärlväxter såsom träd.
  • Rent vatten har en låg konduktivitet, vilket dock ökar signifikant med upplösningen av en liten mängd joniska material såsom natriumklorid.
  • Vattnets kokpunkt (likt alla andra vätskor) beror på lufttrycket. Exempelvis kokar vatten på Mount Everests topp vid 68°C, jämfört med 100°C vid havsytan. Omvänt kan vatten på stora djup i ocenerna, nära geotermiska ventiler, uppnå temperaturer på flera hundra grader och ändå återstå flytande.
  • Vatten har den näst högsta värmekapacitiviteten av alla kända ämnen, efter ammoniak, såväl som hög ångbildningsvärme(40.65 kJ·mol−1), vilka båda är ett resultat av den omfattande vätebindningen mellan dess molekyler. Dessa två ovanliga egenskaper gör att vatten kan moderera Jordens klimat genom att buffra stora temperaturskillnader.
  • Vattnets maximala densitet uppnås vid 3.98°C.[13] Vatten blir mindre tätt vid fryspunkten, och har då expanderat med 9 %. Det resulterar i ett ovanligt fenomen, nämligen att vattnets fasta form, is, flytter ovanpå vatten, vilket gör att varelser kan leva i en delvis fryst vattenkropp då vattnet på botten har en temperatur på runt 4°C.
ADRmärkning för att transportera farligt gods som reagerar med vatten
  • Vatten är blandbart med många vätskor, såsom etanol, i alla proportioner vilket gör att det är en homogen vätska. Å andra sidan är vatten och de flesta oljor oblandbara, vilket gör att det vanligtvis skapas lager beroende på den ökande densiteten på toppen. Som en gas är vattenånga helt blandbart med luften.
  • Vatten bildar en azeotrop med många andra lösningsmedel.
  • Vatten kan genom elektrolys splittras till väte och syre.
  • Som en oxid av väte skapas vatten när väte eller väteinnehållande föreningar bränner eller reagerar med syre eller syreinnehållande föreningar. Vatten är inte ett bränsle, utan en slutprodukt av förbränningen av väte. Energin som krävs för att splittra vatten till väte och syre genom elektrolys är större än energin som släpps när väte och syre återkombineras.[14]
  • Ämnen som är mer elektropositiva än väte såsom litium, natrium, kalcium, kalium och cesium förskjuter väte från vatten vilket skapar hydroxider. Väte, som är en lättantändlig gas, är farlig och när vatten reagerar med mer elektropositiva ämnen kan det vara våldsamt explosivt.

Smak och lukt

Vatten kan upplösas i många olika ämnen, som ger det många olika smaker och lukter. Människor och andra djur har utvecklat smaker som, mer eller mindre, gör att de kan beräkna dricksvattnets drickbarhet genom att undvika vatten som är alltför salt eller smutsigt. Människor tenderar även föredra kallt vatten före ljummet vatten då kallt vatten förmodligen innehåller färre mikrober.[källa behövs] Smaken som annonseras på källvatten eller mineralvatten kommer från mineraler som upplöses i det. Rent vatten är smak- och luktlöst. Den annonserade renheten på käll- och mineralvatten åsyftar frånvaron av toxin, föroreningar och mikrober.

Etymologi

Ordet ’vatten’ är ett indoeuropeiskt arvord, ytterst från den urindoeuropeiska roten *wed. Från denna igenkänner man ord som svenskans vinter (ungefär "täckt av vatten"), engelskans water, wash med flera, tyskans Wasser, ryskans voda och vodka ("litet vatten"). Från den urindoeuropeiska avledningen *ud-ro igenkänner man ord som grekiskans hydro (vatten) och hydra och svenskans utter. Från den urindoeuropeiska roten *agwjo igenkänner man latinets aqua, besläktat med svenskans ö.

  • Wiktionary har en artikel om vatten


Vattnets fördelning

Vatten i universum

En stor del av Universums vatten kan skapas som en biprodukt av stjärnbildning. När stjärnor föds ackompanjeras deras födsel av en stark utåtgående vind av gas och damm. När materialutflödet slutligen påverkar den omgivande gasen komprimeras chockvågorna som skapas och värmer gasen. Vattnet produceras snabbt i den varma, täta gasen.[15]

Vatten har upptäckts i interstellära moln i vår galax, Vintergatan. Vatten existerar förmodligen i andra galaxer med, då dess komponenter, väte och syre, är bland de mest förekommande ämnena i universum. Interstellära moln kondenseras slutligen till solnebulosor och solsystem såsom vårat.

Vattenånga finns i:

Flytande vatten finns i:

  • Jorden - 71% av ytan
  • Månen - små mängder vatten fanns 2008 på vulkaniska pärlors insidor som togs från Månen till jorden av Apollo 15-teamet 1971.[19][20]

Starka bevis menar att flytande vatten finns precis under utan på Saturnus måne Enceladus och på Jupiters måne Europa där det kan finnas en 100 km djup ocean som täcker hela månen vilket skulle bli mer vatten än i all Jordens oceaner.

Vattenis finns i:

Vattenis kan finnas på Ceres och Tethys.

Detta avsnitt är en sammanfattning av Hydrologi

Vatten och beboeliga områden

Solsystemet längs mittenraden omfattar möjliga beboeliga zoner av olika stora stjärnor.

Det flytande vattnets existens, och i mindre grad dess gas- och fasta former är på Jorden vitala för all Jordens liv såvitt vi vet. Jorden ligger i solsystemet beboeliga zon. Om den var något närmare eller längre från Solen (runt 5% eller runt 8 miljoner kilometer) skulle förhållandena som gör att de tre formerna kan existera vara betydligt mindre.[22][23]

Jordens gravitation gör att den har en atmosfär. Vattenånga och koldioxid i atmosfären möjliggör växthuseffekten so hjälper att bibehålla en relativt stadig yttemperatur. Om jordens massa hade varit mindre skulle den tunnare atmosfären leda till enorma temperaturskillnader mellan ekvatorn och polerna varpå vatten bara skulle existera i form av is vid polerna som på planeten Mars..

Yttemperaturen på Jorden har hållit sig relativt stadig genom den geologiska tiden trots olika nivåer av inkommande solstrålning (solinstrålning), som indikerar att en dynamisk process styr Jordens temperatur via en kombination av växthusgaser och den atmosfäriska albedons yta. Teorin är känd som gaiateorin.

Vattnets tillstånd på en planet beror på omgivningens tryck, som bestäms av planetens gravitet. Om en planet är tillräckligt stor kan vattnet på den vara fast även vid höga temperaturer, på rund av det höga trycket som orsakas av graviteten.

Det finns olika teorier om vattnets ursprung på Jorden.

Vatten på jorden

Fil:Earth's water distribution.gif
En grafisk fördelning av vattens placering på jorden.
Vatten täcker 71% av Jordens yta. Oceanerna innehåller 97.2% av Jordens vatten. Antarktis isar, som innehåller 90 % av all Jordens färskvatten, syns längst ned. Kondenserat atmosfäriskt vatten kan ses som moln, vilka är en del av Jordens albedo.

Läran om vattens rörelse, fördelning och kvalitet på Jorden kallas hydrologi. Läran om vattnets fördelning kallas hydrografi. Läran om grundvattnets rörelse kallas hydrogeologi, läran om glaciärer är glaciologi och inlandsvatten limnologi, samt fördelningen av oceaner oceanografi. Ekologiska processer med hydrologi studeras inom ekohydrologin.

Vattnets kollektiva massa ovan, under och på en planets yta kallas hydrosfären. Jordens ungefärliga vattenvolym, världens totala vattenmängd, är 1 360 000,000 km3. Grundvatten och färskvatten är användbara, eller potentiellt användbara, för människor som vattenresurser. Flytande vatten finns i vattensamlingar såsom oceaner, hav, sjöar, floder, strömmar, kanaler, dammar eller pölar. Majoriteten av världens vatten är havsvatten. Vatten finns även i atmosfären i fast, flytande och gasform. Det finns även grundvatten i akvifären.

Vatten är viktigt i många geologiska processer. Grundvatten är allestädes närvarande i stenar, och trycket på detta grundvattnet påverkar förkastningsmönster. Vatten i manteln är ansvarigt för smältandet som skapar vulkanersubduktionszoner. På Jordens yta är vatten viktigt i både kemiska och fysiska vittringsprocesser. Vatten och, till en mindre men fortfarande märkbar grad, is, är även ansvariga för en stor mängd sedimentförflyttning som sker på Jordens yta. Avlagring av förflyttat sediment formar många sorter sedimentära bergarter, som skapar det geologiska registrerandet av Jordens historia.

Under vissa ljusförhållanden kan regn ge upphov till en regnbåge.[24]

Jordens vatten ur ett astronomiskt perspektiv

Endast i det yttre planetsystemet, där jätteplaneterna nu finns, var temperaturen och tätheten i solnebulosan lämpliga för att planeterna skulle få stora mängder vatten. Allt vatten samlades dock inte i dessa jätteplaneter, utan många mindre kroppar rika på is bildades också (se Kuiperbältet). Jordens vatten har sannolikt ett ursprung i dessa små kroppar, och har tillförts jorden i form av nedslag av kometer.

Det har stor betydelse för livet på jorden att vatten finns i fast och flytande form och som gas. Jordens massa, som den största av stenplaneterna i det inre planetsystemet, är här av stor betydelse. Jordens massa ger ett tyngdkraftsfält som är tillräckligt starkt för att hålla kvar en atmosfär, vilket är förutsättningen för en jämn yttemperatur.

Även avståndet mellan jorden och solen är lagom för att vatten ska kunna förekomma i flytande form. Om jorden skulle ligga längre bort från solen skulle den vara kallare och allt vatten skulle vara is. Om jorden låg närmare solen skulle dess högre yttemperatur förhindra isbildningen vid polerna eller orsaka att vatten bara existerade som ånga. I det förra fallet skulle oceanernas låga albedo göra att jorden skulle absorbera mer energi från solen. I båda fallen skulle växthuseffekten göra att jorden blev lika ogästvänlig som planeten Venus. Se även antropiska principen.

Vattnets kretslopp

Huvudartikel: Vattnets kretslopp
A: Vattenlagringar i is och snö. B: Nederbörd. C: Smält snö rinner ner till strömmar. D: Infiltration.
E: Grundvattensutsläpp. F: Grundvattenslagring.
G: Vattenlagring i oceaner. H: Avdunstning. I: Kondensering.
J: Vattenlagring i atmosfären. K: Evapotranspiration
L: Sublimering M: Ytavrinning. N: Stömflöde. O: Källa.
P: Färskvattenslagring.

Vattnets kretslopp är namnet på det kontinuerliga vattenutbytet i hydrosfären, mellan atmosfären, markvatten, dagvatten, grundvatten och växter.

Vatten rör sig ständigt genom var och en av dessa regioner i vattnets kretslopp som består av följande övergångsprocesser:

  • avdunstning från oceaner och andra vattensamlingar till luften och transpiration från landväxter och djur till luften.
  • nederbörd, från vattenånga som kondenseras från luften och som faller till marken eller havet.
  • ytavrinning från marken som vanligtvis når havet.

Den största delen av vattenångan som är över oceanerna återvänder till dessa, men vindar bär vattenånga över marken till samma grad som ytavrinning till havet, runt 10 biljoner ton om året. Ovan land bidrar avdunstning och transpiration med ytterligare 71 biljoner ton per år. Nederbörd, med 107 biljoner ton per år, har flera olika former: oftast regn, snö och hagel, samt i mindre mängder från dimma och dagg. Kondenserat vatten i luften kan även bryta solstrålar för att bilda regnbågar.

Ytavrinning ansamlas ofta över avrinningsområden som flyter till ned i floder. En matematisk modell som används för att simulera vatten eller strömflöden och räkna ut vattenkvalitetsparametrar kallas på engelska hydrological transport model, fritt översatt "hydrologisk transportmodell". En del av vattnet används för konstbevattning för jordbruket. Floder och hav gör det möjligt att resa och handla. Genom erosion formar ytavrinningen omgivningen och skapar dalar och floddeltan som ger bördig jord och jämnt underlag för att etablera befolkningscentra. En översvämning inträffar när ett landområde som ofta ligger lågt täcks med vatten, när en flod översvämmar dess flodbankar eller översvämningar från havet. En torka är en förlängd period i månader eller år när en region får en vattenbrist. Det inträffar när en region under en längre period får under genomsnittet i nederbörd.

Sötvattenslagring

Högvatten (vänster) och ebb (höger)

En del avrinningsvatten fångas i tidsperioder, exempelvis i sjöar. På hög höjd, under vintern, och långt i norr och syd, samlas snö i isar, snötäcken och glasiärer. Vatten infiltrerar även marken och går in i akvifären. Grundvattnet flyter senare tillbaka till ytan i vattenkällor, eller mer spektakulärt i heta källor och gejsrar. Grundvatten extraheras även artificiellt i brunnar. Vattenförvaringen är viktig, emedan rent, färskt vatten är nödvändigt för människor och annat landbaserat liv. I många delar av världen finns det ont om detta.

Havsvatten

Havsvatten innehåller runt 3.5% salt i genomsnitt, plus mindre mängder av andra substanser. De fysiska egenskaperna hos havsvatten skiljer sig från färskvatten i några viktiga aspekter. Det fryser vid en lägre temperatur (runt -1.9°C) och dess densitet ökar med ökande temperatur till fryspunkten, istället för att nå maximal densitet vid en temperatur ovan fryspunkten. Salthalten i de större havens vatten varierar från runt 0.7% i Baltiska havet till 4.0% i Röda havet.

Tidvatten

Huvudartikel: Tidvatten

Tidvatten är det cykliska stigandet och fallandet av Jordens oceanytor som orsakas av tidvattenkrafter från Månen och Solen. Tidvatten orsakar förändringar i marina och estuariumrelaterade vattensamlingars djup och orsakar oscillerande strömmar kända som tidvattensströmmar. Förändringarna i tidvattnet som produceras på en given plats är resultatet av Månens och Solens förändrade positioner i förhållande till Jorden tillsammans med effekterna på Jordens rotation och den lokala batymetri. Havsvattenremsorna som hamnar under vatten vid högvatten och som åter kommer fram vid ebb, i tidvattenszonen, är en viktig ekologisk produkt av havstidvatten.

Vattnets biologiska roll

Fil:Oasis in Lybia.JPG
En oas är en isolerad vattenkälla med vegetation i öknen
Översikt över fotosyntesen och cellandningen. Vatten (till höger), tillsammans med koldioxid (CO2), bildar syre och organiska föreningar (till vänster) som kan respireras till vatten och koldioxid.

Från en biologisk synvinkel har vatten många speciella egenskaper som är nödvändiga för spridningen av liv som särskiljer det från andra ämnen, exempelvis tillåter det kolföreningar att reagera på sätt som i slutändan gör reproducering möjligt, löser lätt andra ämnen och har hög ytspänning. Alla kända former av liv är beroende av vatten. Vatten är vitalt både som ett lösningsmedel i vilka många av kroppens lösta ämnen löser upp sig och är en essentiell del av många metaboliska processer i kroppen. Metabolism är summan av anabolism och katabolism. I anabolism tas vatten bort från molekyler (genom energi som kräver kemiska enzymreaktioner) för att odla större molekyler (såsom stärkelser, triglycerider och proteiner för lagring av bränslen och information). I katabolism används vatten för att bryta band för att generera mindre molekyler (såsom glukos, fettsyror och aminosyror att använda som bränslen för energi eller andra syften). Vatten är således essentiellt och centralt i dessa metaboliska processer. Därför skulle dessa metaboliska processer utan vatten upphöra att existera, vilket skulle tvinga oss att komma på substitut, såsom gasabsorbering, stoftavskiljning och så vidare.

Vatten är även centralt i fotosyntesen och cellandningen. Fotosyntesiska celler använder solens energi för att skilja vattnets väte från syre. Väte kombineras med koldioxid (absorberas från luft eller vatten) för att bilda glukos och släppa syre. Alla levande celler använder sådana bränslen och oxiderar vätet och kolet för att fånga solens energi och ombilda vatten och koldioxid i processen (cellandning).

Diagram som visar förhållandet mellan tryck och temperatur för vatten. Notera att bilden ej är skalenlig; trippelpunkten uppnås vid 273,16 K : 611,66 Pa (0,01 °C : 0,006 atm).

Vatten är även centralt för syrabaserad neutralitet och enzymfunktioner. En syra, en vätejondonator (H+, som är en proton) kan neutraliseras av en bas, en protonacceptor såsom hydroxidjoner (OH) för att forma vatten. Vatten anses vara neutralt, med ett pH på 7. Syror har pH-värden under 7 medan baser har värden över 7.

Fil:Blue Linckia Starfish.JPG

Magsyra (HCl) är användbart i matsmältningen. Dess frätande effekter på matstrupen under återinflödet kan dock temporärt neutraliseras av intagandet av en bas såsom aluminiumhydroxid för att bilda de neutrala molekylerna vatten och saltet aluminiumklorid.

Exempelvis innehåller en escherichia coli-cell 70 % vatten, en människokropp 60-70%, växter upp till 90% och en vuxen manet utgörs av 94-98 % vatten.

Hydrofoba ämnen, som till exempel oljor, passar inte alls ihop med vatten. Detta, tillsammans med vattnets ytspänning, utnyttjas i cellernas membran, som består av lipider och proteiner, för att styra kemiska processer. Vattnets ytspänning gör små vattendroppar stabila vilket är avgörande för växternas transpiration.

Livet på jorden har utvecklats med och anpassat sig till vattnets egenskaper. Lika överraskande som vattnets egenskaper kan tyckas vara är livets förmåga att anpassa sig till de ibland mycket extrema miljöer som vattnet ger upphov till. Djur och växter som endast lever i vatten kallas helt akvatiska.

Akvatiska livsformer

Några marina kiselalger - en viktig fytoplanktongrupp

Jordens vatten är fyllda av liv. De tidigaste livsformer uppkom i vattnet. Nästan alla fiskar lever uteslutande i vatten, och det finns många sorters marina däggdjur, såsom delfiner och valar som också lever i vattnet. Några sorters djur, såsom amfibier, spenderar delar av sina liv i vatten och delar på land. Växter såsom kelp och alger växer i vattnet och är bas för några viktiga undervattenbaserade ekosystem. Plankton är allmänt basen i oceaners näringskedjor.

Akvatiska djur måste få syre för att överleva, och de gör så på olika sätt. Fiskar har gälar istället för lungor, även om några fiskarter, såsom lungfiskar, har båda. Marina däggjur, såsom delfiner, valar, uttrar och sälar behöver gå upp till ytan emellanåt för att andas. Mindre livsformer kan absorbera syre genom skinnet.

Vatten och människan

Trillium Lake i Oregon, USA

Civilisationen har historiskt blomstrat runt floder och större vattensamlingar; Mesopotamien, den så kallade "civilisationens vagga", låg mellan de två större floderna Tigris och Eufrat. Det egyptiska antika samhället var helt beroende på Nilen. Stora metropoler som Rotterdam, London, Montreal, Paris, New York, Buenos Aires, Shanghai, Tokyo, Chicago och Hong Kong har sin framgång deras nära tillgång till vatten och den av det resulterande handelsexpansionen att tacka. Öar med säkra vattenhamnar, som Singapore, har blomstrat av samma anledningar. I ställen såsom Nordafrika och Mellanöstern, där vattentillgångarna är knappare, var och är tillgången till rent dricksvatten en stor faktor i mänsklig utveckling.

Alla former av liv på jorden är beroende av vatten. Vatten har en viktig roll i kroppens metabolism. Stora mängder vatten går åt till matsmältningen. Vissa bakterier och växter kan dock inta anabiotiska tillstånd under mycket långa perioder då de helt torkar ut för att sedan leva upp igen när vatten åter finns att tillgå.

Till skillnad från många andra djur har människan låg tolerans mot uttorkning. Redan tio procents kan vara livshotande. Kamelen och dromedaren tål upp till 30 procents uttorkning, björndjur (phylum Tardigrada, knappt millimeterstora, tröga organismer) tål ännu högre grad av uttorkning. Det kan dock även vara farligt att dricka för mycket vatten. En överkonsumtion av vatten kan leda till hyponatremi.

All inlagring av energi i musklerna lagras med vatten. 1 gram kolhydrat, eller glykogen, lagras med 2,7 gram vatten, som sedan frigörs då energin förbrukas.

Riktvärden på vattenbehov[25]
Mindre städer300-500 liter per invånare och dygn
Större städer med industrier,
simbassänger etc
400-600 liter per person och dygn
Hushåll50-100 liter per person och dygn
Bevattning10 liter per m² motsvarar 10 mm regn. Vattnet förbrukas. Den mest vattenförbrukande verksamheten av alla.
Fossilt eldade ångkraftverk100 - 120 m3/MWh
Kärnkraftverk140-160 m3/MWh. För kylning, havsvatten går bra, vattnet pumpas tillbaka.
Mejeri4-6 m3/m3 mjölk
Bryggeri5-20 m3/m3 öl
Framställning av papper100-125 m3/ton papper
Framställning av betong125-150 liter/m3 betong

Hälsa och förorening

Vatten hämtas ur ett hål från en uttorkad flod i Tanzania. Det är alltid förorenat.

Vatten som passar för mänsklig konsumtion kallas dricksvatten. Vatten som inte är drickbart kan göras så av filtrering eller destillering (upphettning tills det blir vattenånga, varpå man fångar ångan utan några av de orenheter det lämnar bakom sig), eller genom andra metoder (kemiska eller värmebehandlingar som dödar bakterier). Emellanåt används termen "säkert vatten" för att beskriva dricksvatten med lägre kvalitetströskel (det vill säga, som används effektivt för näring hos människor som har sämre tillgång till vattenreningsprocesser, och som gör mer nytta än skada). Vatten som inte passar för förtäring men som ej är skadligt för människor om använt vid simning eller bad kallas för andra namn än dricksvatten, emellanåt då säkert vatten, eller "badsäkert". Klor är en hud- och slemhinneirritant som vanligtvis används för att göra vatten bad- och drickssäkert. Dess användning är väldigt teknisk och övervakas ofta av statliga förordningar (vanligtvis 1 del per miljon för dricksvatten, och 1-2 delar per miljon för badvatten).

Förekomsten av vatten som naturresurs blir knappare på vissa ställen, och dess tillgänglighet är av större social och ekonomisk angelägenhet. För närvarande dricker runt en miljard människor rutinmässigt ohälsosamt vatten. De flesta länder accepterade målet att halvera mängden personer över hela världen som inte har tillgång till säkert vatten och sanering under G8-mötet 2003 till 2015.[26] Även om det svåra målet nås, kommer det fortfarande finnas en dryg halvmiljard människor utan tillgång till säkert dricksvatten och över en miljard utan tillgång till adekvat sanering. Dålig vattenkvalitet och dålig sanering är dödligt; ungefär fem miljoner dödsfall om året orsakas av förorenat dricksvatten. WHO uppskattar att säkert vatten kan förebyga 1.4 miljoner barndödsfall från diarré varje år.[27]

I utvecklingsländerna går fortfarande 90% av allt avloppsvatten obehandlat ner i lokala floder och strömmar.[28] Runt 50 länder, med drygt en tredjedel av världens befolkning, har ont om vatten, vissa av dessa till en hög grad, och 17 av dessa använder mer vatten årligen än vad som kommer tillbaka genom sina naturliga vattenkretslopp.[29] Spänningen påverkar inte bara ytliga färskvattensamlingar som floder och sjöar, utan degraderar även grundvattensresurser.

Vatten som strategisk och ekonomisk tillgång

Andel av människorna i utvecklingsländer som hade tillgång till säkert dricksvatten 1970–2000 – en sammanställning av flera olika undersökningar.

Dricksvattentillgång är ett problem särskilt i torra och fattiga områden, men även i rikare och regnigare områden. I sistnämnda områden kan det lösas till höga kostnader. Bolmentunneln, en 82 km lång tunnel byggdes för att säkra Skånes tillgång till bra vatten. I Saudiarabien och Arabemiraten avsaltas havsvatten till dricksvatten, en mycket energikrävande och därmed kostsam process.

Samtidigt har andelen människor med tillgång till vatten ökat kraftigt under 1900-talet och i industriländer finns ingen reell vattenbrist, vilken antyder att vattenproblem är en fråga om ekonomi och inte om miljö. En FN-rapport skrev att det "finns tillräckligt med vatten för alla".[30]

Generellt kan man säga att Amerika (speciellt Sydamerika) har mer vatten per invånare än Eurasien.[31] För specifika regioner gäller exempelvis:

  • Asien har 60 procent av världens befolkning och 36 procent av världens vattentillgångar.
  • Europa har 13 procent av världens befolkning och 8 procent av världens vattentillgångar.
  • Afrika har 13 procent av världens befolkning och 11 procent av världens vattentillgångar.
  • Nordamerika har 8 procent av världens befolkning och 15 procent av världens vattentillgångar.
  • Sydamerika har 6 procent av världens befolkning och 26 procent av världens vattentillgångar.

Även inom turistindustrin är vatten en utomordentlig viktig tillgång (om än inte livsnödvändig), inte bara som vatten utan även som snö och is. En stor andel av turistresorna (besök hos släkt och vänner oräknade) går till orter vid hav och sjöar eller till skidorter. I många kustländer och öriken utgör turismen en viktig inkomstkälla. Värdet på fritidsbostäder är betydligt högre om det är sjö eller hav nära.

Vatten i katastrofer

Sgt. Kornelia Rachwal från USA:s armé ger en ung pakistansk flicka vatten medan de flygs från Muzaffarabad till Islamabad, Pakistan, den 19 oktober, i efterföljderna av Jordbävningen i Kashmir 2005.

Vatten orsakar också många människors död, i flodvågor och översvämningar. Då vatten väller fram i stora mängder kan det krossa allt i sin väg och spola bort även grundfasta hus. Flodvågor och översvämningar orsakas ofta av orkaner, jordbävning, eller i mindre skala av våldsamma skyfall.

Jordskred är en annan typ av naturkatastrof som ofta uppstår genom att sluttande lager av lera eller annan finkornig jordart mättats med vatten och därefter genomgått en drastisk minskning av sin stabilitet. Jordskred kan även utlösas då sluttande mark fått sin växtlighet borttagen, så att växternas rötter inte längre förmår ”armera” jorden.

Poröst och vittrat berg kan utsättas för frostsprängning vintertid, så att stenblock lossnar och faller ner på vägar och hus.

Varje år sker otaliga dödsolyckor vid laviner. Även hela byar har krossats och begravts vid sådana katastrofer vid ogynnsam väderlek som utlöst en lavin.

Vidare dör många genom drunkning, även om detta inte är att räkna som en naturkatastrof. Vid båt- och fartygshaverier drunknar ofta människor; människor faller överbord; andra drunknar under bad och simning.

Av de 10 naturkatastroferna med flest antal döda spelade vatten en stor roll i 7 av dem[32].

Se till exempel Tsunami, Översvämning, Kategori:Naturkatastrofer.Kategori:Sjöfart

Mänskliga användningsområden

Jordbruk

Fil:SiphonTubes.JPG
Konstbevattning av odling

Jordbrukets mest viktiga användningsområde av vatten är konstbevattning som är en viktig del av att producera tillräckligt med mat. Konstbevattning upptar 90% av det använda vattnet i några utvecklingsländer[33] och utmärkande proportioner i mer ekonomiskt utvecklade länder (USA, 30% av färskvattenanvändandet är för konstbevattning).[34]

Vatten som en vetenskaplig standard

Den 7 april 1795 definierades gram i Frankrike att vara samma som "den absoluta vikten av en volym av rent vatten till samma mängd som en kub av en hundradels meter, och till temperaturen av smältande is."[35] För praktiska syften krävdes dock en metallisk referensstandard, tusen gånger tyngre, kilogramet. Arbete tillsattes därför för att precist bestämma massan av en liter vatten. Trots det faktum att den förordnade definitionen av det gramspecifierade vattnet vid 0 °C — en väldigt reproducerbar temperatur - valde vetenskapsmännen att omdefiniera standarden och att göra mätningarna vid den temperatur då vattnet hade högst densitet, det vill säga 4 °C.[36]

SI-systemets kelvinskala är baserat på vattnets trippelpunkt, definierat som exakt 273.16 K eller 0.01 °C. Skalan är en mer exakt utveckling av celsius-skalan, som urpsrungligen definierades enligt vattnets kokpunkt (100 °C) och smältpunkt (0 °C).

Naturligt vatten består huvudsakligen av isotoperna väte-1 och syre-16, men det finns även små mängder av tyngre isotoper såsom väte-2 (deuterium). Mängden deuteriumoxider eller tungt vatten är väldigt liten, men påverkar fortfarande vattnets egenskaper. Vatten från floder och sjöar tenderar innehålla mindre deuterium än havsvatten. Därför är standardvatten definierat i Vienna Standard Mean Ocean Water-specifikationen.

Dricksvatten

Huvudartikel: Dricksvatten
En ung flicka som dricker flaskvatten
Vattenkvalitet: Del av befolkningen som använder förbättrade vattenkällor efter land

Människokroppen består till mellan 55 och 78% av vatten beroende på kroppsstorleken.[37] För att fungera ordentligt behöver kroppen mellan en och sju liter vatten per dag för att undvika dehydrering. Den exakta mängden beror på hur aktiv man är, temperatur, luftfuktighet och andra faktorer. Den största delen av det får man i sig genom mat eller dryck, då ej att dricka vatten inkluderat. Det är oklart hur mycket vatten som välmående personer behöver, även om de flesta kunniga anser att sex till sju glas (runt 2 liter) dagligen är minimum för att hydreringen skall fungera ordentligt.[38] Medicinska skrifter favoriserar en mindre konsumtion, vanligtvis 1 liter vatten för en genomsnittlig man, exklusive extra behov beroende på vätskeförlust från varmt väder eller träning.[39] För de som har friska njurar är det ganska svårt att dricka för mycket vatten, men (speciellt i varmt fuktigt väder och under träning) är det farligt att dricka för lite. Personer kan dricka betydligt mer vatten än vad som behövs under träning dock vilket ger en risk för vattenförgiftning, vilket kan vara dödligt. Det faktum att en person borde dricka åtta glas vatten om dagen kan inte spåras till en vetenskaplig källa.[40] Det finns andra myter såsom att vattnets påverkan på viktminskning och förstoppning har förjagats.[41]

Farosymbol för Inget dricksvatten

En ursprunglig rekommendation för vattenintag från 1945 av "Food and Nutrition Board" av United States National Research Council säger: "An ordinary standard for diverse persons is 1 milliliter for each calorie of food. Most of this quantity is contained in prepared foods." (Fritt översatt: En vanlig standard för olika personer är en milliliter vatten för varje kalori mat. Den största delen av detta kommer från tillagad mat.)[42] De senaste dietiska referenserna för intag av vatten av dem är allmänt rekommenderat (inklusive från mat): 2,7 liter vatten för kvinnor och 3,7 liter för män.[43] Speciellt gravida och ammande kvinnor behöver mer vätska för att inte bli dehydrerade. Enligt Institute of Medicine - som rekommenderar att kvinnor i genomsnitt får i sig 2,2 liter och män 3 liter, rekommenderas det vara 2,4 liter för gravida kvinnor och 3 liter för ammande kvinnor då en speciellt stor mängd vätska förloras under amning.[44] Noterbart är att normallt sett kommer runt 20 % av vattenintaget från mat, medan resten kommer från att dricka vatten och drycker (koffeininnehållande drycker inkluderat). Vatten lämnar kroppen på flera sätt; genom urin och avföring, svettning, och utandning av vattenånga när man andas. Med fysisk ansträngning och värmeexponering ökar vätskeförlusten och dagliga vätskebehovet ökar likaså.

Människor behöver relativt rent vatten. Vanliga orenheter är bland annat metallsalter och oxider (däribland koppar, järn, kalcium och bly)[45] och/eller skadliga bakterier såsom Vibrio. Några lösningar är accepterade och till och med önskade för att förhöja smaken och delge behövda elektrolyter.[46]

Den största ensamma färskvattenkällan som innehåller drickbart vatten är Bajkalsjön i Sibirien, som har väldigt låg salt- och kalciumhalt och är därför väldigt rent.

Hygien

Vattnets förmåga att göra solvatiseringar och emulsioner används vid tvättning. Många industriella processer använder reaktioner där i vatten upplösta kemikalier används, suspension av fasta ämnen i vattenslam eller att använda vatten för att lösa upp och extrahera ämnen.

Kemiska användningsområden

Vatten används mycket i kemiska reaktioner som ett lösningsmedel eller reaktant och mer sällan som löst ämne eller katalysator. I oorganiska reaktioner är vatten ett vanligt lösningsmedel, och löser upp många joniska föreningar. I organiska reaktioner är den mindre vanlig som reagerande lösningsmedel, då det inte löser upp reaktanterna bra och är amfolytiskt och nukleofilt. Icke desto mindre är dessa egenskaper emellanåt önskvärda. Likväl har en ökning av Diels-Alderreaktioner av vatten observerats. Superkritisk vätska har nyligen blivit ett ämne att forska i. Syremättat superkritiskt vatten förbränner organiska föroreningar effektivt.

Som en värmeutbytesvätska

Fil:Kookwekker1268.JPG
Is använt för nedkylning.

Vatten och onga används som värmeutbytevätskor i olika värmeutbytessystem, på grund av dess tillgänglighet och höga värmekapacitet, både för nedkylning och upphettning. Kallt vatten kan även vara naturligt tillgängligt från en sjö eller havet. Att kondensera ånga är ett speciellt effektivt upphettningssystem på grund av den höga värmen vid förångning. En nackdel är att vatten och ånga är någorlunda frätande. I nästan alla elektiska kraftverk används vatten för nedkylning, vilket förångar och driver ångturbiner att driva generatorer. I USA är nedkylande kraftverk det största användningsområdet för vatten.[34]

Inom kärnindustrin kan vatten även användas moderator. I ett tryckvattenreaktor är vatten både en nedkylare och en moderator. Det ger ett passivt säkerhetsmått, då borttagning av vattnet från reaktorn även saktar ner kärnreaktionen.

Vatten som konstnärlig inspiration

Människan har sannolikt alltid haft en stark dragning till vatten. För att ha god tillgång på dricksvatten och vatten att koka sin mat i och att skölja saker i och att hämta fisk ur, har det varit bekvämt att bo nära vatten. Floder, sjöar och hav har dessutom erbjudit människan ett bekvämt sätt att frakta både sig själv och sina tillhörigheter. Därför har poeter har i all tid skrivit och besjungit vatten, såväl källor, bäckar, sjöar och hav som regn, dimma, moln och regnbågar; konstnärer har målat vatten; musiker har komponerat med vatten som tankekälla. I nutid är det dessutom exklusivt att bo strandnära, ty många finner det rofyllt att se ut över vatten och vågors spel.

Färg på vatten

Rent vatten är färglöst. Att havet kan verka blått eller turkost beror på solljusets brytning i atmosfären. I tropikerna där vattnet är klart syns vattnets färg speciellt tydligt på sandstränder där vattnet är grunt och sanden är vit. Anledningen till att havsvatten kan ha andra färger är att vattnet inte är rent eller att det är bemängt med plankton. Den grönbruna färg som havet har i till exempel Nordatlanten beror på alger som ger vattnet denna nyans.Observera att i artikeln om Tungt Vatten står följande om vanligt vattens färg:Vanligt vatten har en svag absorption av rött ljus med en våglängd runt 750 nm vilket gör att stora volymer vanligt vatten får en blåskimrande färg.

Vatten i kulturen

Religion

Kvinna döps genom nedsänkning i vatten i södra Tanzania

Vatten anses vara en renare i de flesta religioner. Större religioner som innehåller rituell tvagning är bland andra kristendom, hinduism, rastafari, islam, shinto, taoism och judendom. Nedsänkning av en person i vatten är ett centralt sakrament i kristendomen (där det kallas dop). Det är även en del av andra religioner, däribland judendom (mikvah) och sikhism (Amrit Sanskar). Dessutom är ett rituellt bad i rent vatten utfört för de döda i många religioner, såsom judendom och islam.

I islam kan de fem dagliga bönerna i de flesta fall göras efter att ha tvättat speciella delar av kroppen med rent vatten (wudu). I shinto används vatten i nästan alla ritualer för att rengöra en person eller ett område (exempelvis i ritualen misogi). Vatten omnämns 442 gånger i Bibeln i New International Version och 363 gånger i King James Bible. I Andra Petrusbrevets tredje kapitel vers 5 (2 Peter 3:5) står det "De bortser från att det för länge sedan fanns himlar och en jord som hade uppstått ur vatten och genom vatten i kraft av Guds ord." I Koranen står det att "levande saker är gjorda på vatten" och är ofta använt för att beskriva Paradiset.

Filosofi

Den antike grekiske filosofen Empedokles konstaterade att vaten är en av de fyra klassiska elementen tillsammans med eld, jord och [[luft, och ansågs vara Universums grundämne. Vatten ansågs vara kallt och fuktigt. Inom humoralpatologin associerades vatten med flegma. Vatten var också än av de fem elementen inom kinesisk filosofi, tillsammans med jord, eld, trä och metall.

Vatten är även använt som en förebild i några delar av traditionell och populär asiatisk filosofi. James Legges översättning av Dao De Jing från 1891 konstaterar att "The highest excellence is like (that of) water. The excellence of water appears in its benefiting all things, and in its occupying, without striving (to the contrary), the low place which all men dislike. Hence (its way) is near to (that of) the Tao" och "There is nothing in the world more soft and weak than water, and yet for attacking things that are firm and strong there is nothing that can take precedence of it—for there is nothing (so effectual) for which it can be changed."[47]

Litteratur

Vatten används inom litteraturen som en symbol för rening. Exempel är till exempel en flods avgörande betydelse i As I Lay Dying av William Faulkner och dränkandet av Ofelia i Hamlet. Sherlock Holmes konstaterade att "från en droppe vatten kan en logiker dra slutsatsen av en atlantisk eller Niagara utan att ha sett eller hört av den ena eller den andre.[48]

Referenser

Noter

  1. ^ United Nations
  2. ^ "CIA- The world fact book". Central Intelligence Agency. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/xx.html#Geo. Läst 2008-12-20. 
  3. ^ Water Vapor in the Climate System, Special Report, [AGU], December 1995. Vital Water UNEP.
  4. ^ Lomborg, Björn (2001). The Skeptical Environmentalist. Cambridge University Press. s. 22. ISBN 0521010683. http://www.lomborg.com/dyn/files/basic_items/69-file/skeptenvironChap1.pdf. 
  5. ^ MDG Report 2008
  6. ^ "Public Services", Gapminder video
  7. ^ Kulshreshtha, S.N (1998). "A Global Outlook for Water Resources to the Year 2025". Water Resources Management 12 (3): 167–184. doi:10.1023/A:1007957229865. 
  8. ^ "Charting Our Water Future: Economic frameworks to inform decision-making"
  9. ^ Baroni, L.; Cenci, L.; Tettamanti, M.; Berati, M. (2007). "Evaluating the environmental impact of various dietary patterns combined with different food production systems". European Journal of Clinical Nutrition 61 (2): 279–286. doi:10.1038/sj.ejcn.1602522. PMID 17035955. 
  10. ^ Braun, Charles L.; Sergei N. Smirnov (1993). "Why is water blue?". J. Chem. Educ. 70 (8): 612. doi:10.1021/ed070p612. http://www.dartmouth.edu/~etrnsfer/water.htm. 
  11. ^ Campbell, Neil A.; Brad Williamson; Robin J. Heyden (2006). Biology: Exploring Life. Boston, Massachusetts: Pearson Prentice Hall. ISBN 0-13-250882-6. http://www.phschool.com/el_marketing.html. 
  12. ^ Lower, Stephen (2009-11-13). "Water and its structure". http://www.chem1.com/acad/sci/aboutwater.html. Läst 2010-01-02. 
  13. ^ Kotz, J. C., Treichel, P., & Weaver, G. C. (2005). Chemistry & Chemical Reactivity. Thomson Brooks/Cole. ISBN 053439597X. 
  14. ^ Ball, Philip (14 September 2007). "Burning water and other myths". Nature News. http://www.nature.com/news/2007/070910/full/070910-13.html. Läst 2007-09-14. 
  15. ^ Gary Melnick, Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics och David Neufeld, Johns Hopkins University citerade i:"Discover of Water Vapor Near Orion Nebula Suggests Possible Origin of H20 in Solar System (sic)". The Harvard University Gazette. April 23, 1998. http://www.news.harvard.edu/gazette/1998/04.23/DiscoverofWater.html. "Space Cloud Holds Enough Water to Fill Earth's Oceans 1 Million Times". Headlines@Hopkins, JHU. April 9, 1998. http://www.jhu.edu/news_info/news/home98/apr98/clouds.html. "Water, Water Everywhere: Radio telescope finds water is common in universe". The Harvard University Gazette. February 25, 1999. http://www.hno.harvard.edu/gazette/1999/02.25/telescope.html. (linked 4/2007)
  16. ^ "MESSENGER Scientists 'Astonished' to Find Water in Mercury's Thin Atmosphere". Planetary Society. 2008-07-03. http://www.planetary.org/news/2008/0703_MESSENGER_Scientists_Astonished_to.html. Läst 2008-07-05. 
  17. ^ Water Found on Distant Planet July 12, 2007 By Laura Blue, Time
  18. ^ Water Found in Extrasolar Planet's Atmosphere – Space.com
  19. ^ Versteckt in Glasperlen: Auf dem Mond gibt es Wasser – Wissenschaft – Der Spiegel – Nachrichten
  20. ^ Water Molecules Found on the Moon, NASA, September 24, 2009
  21. ^ [a b] Sparrow, Giles (2006). The Solar System. Thunder Bay Press. ISBN 1592235794. 
  22. ^ Ehlers, E.; Krafft, T, ed (2001). "J. C. I. Dooge. "Integrated Management of Water Resources"". Understanding the Earth System: compartments, processes, and interactions. Springer. s. 116. 
  23. ^ "Habitable Zone". The Encyclopedia of Astrobiology, Astronomy and Spaceflight. http://www.daviddarling.info/encyclopedia/H/habzone.html. 
  24. ^ Regnbåge, Nationalencyklopedin. Hämtat 4 mars 2010.
  25. ^ Henrik Alvarez: Energiteknik, Studentlitteratur, Lund 2006. ISBN 91-44-04509-3. 
  26. ^ G8 "Action plan" decided upon at the 2003 Evian summit
  27. ^ World Health Organization. Safe Water and Global Health.
  28. ^ UNEP International Environment (2002). Environmentally Sound Technology for Wastewater and Stormwater Management: An International Source Book. IWA Publishing. ISBN 1843390086. OCLC 49204666. 
  29. ^ Ravindranath, Nijavalli H.; Jayant A. Sathaye (2002). Climate Change and Developing Countries. Springer. ISBN 1402001045. OCLC 231965991. 
  30. ^ UNESCO (2006), Water, a shared responsibility. The United Nations World Water Development Report 2
  31. ^ Informationsplansch om vattenbrist (Internation Networks Archive)
  32. ^ en:List of natural disasters by death toll#Ten deadliest natural disasters på engelska Wikipedia
  33. ^ WBCSD Water Faacts & Trends
  34. ^ [a b] Water Use in the United States, National Atlas.gov
  35. ^ Decree relating to the weights and measurements
  36. ^ here L'Histoire Du Mètre, La Détermination De L'Unité De Poids
  37. ^ Re: What percentage of the human body is composed of water? Jeffrey Utz, M.D., The MadSci Network
  38. ^ "Healthy Water Living". http://www.bbc.co.uk/health/healthy_living/nutrition/drinks_water.shtml. Läst 2007-02-01. 
  39. ^ Rhoades RA, Tanner GA (2003). Medical Physiology (2nd ed.). Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins. ISBN 0781719364. OCLC 50554808. 
  40. ^ "Drink at least eight glasses of water a day." Really? Is there scientific evidence for "8 × 8"? av Heinz Valdin, Department of Physiology, Dartmouth Medical School, Lebanon, New Hampshire
  41. ^ Drinking Water – How Much?, Factsmart.org web site and references within
  42. ^ Food and Nutrition Board, National Academy of Sciences. Recommended Dietary Allowances.. National Research Council, Reprint and Circular Series, No. 122. 1945. ss. 3–18. 
  43. ^ Dietary Reference Intakes: Water, Potassium, Sodium, Chloride, and Sulfate, Food and Nutrition Board
  44. ^ Water: How much should you drink every day? – MayoClinic.com
  45. ^ "Conquering Chemistry" 4th Ed. Published 2008
  46. ^ Maton, Anthea; Jean Hopkins, Charles William McLaughlin, Susan Johnson, Maryanna Quon Warner, David LaHart, Jill D. Wright (1993). Human Biology and Health. Englewood Cliffs, New Jersey, USA: Prentice Hall. ISBN 0-13-981176-1. OCLC 32308337. 
  47. ^ Internet Sacred Text Archive Home
  48. ^ Arthur Conan Doyle, A Study in Scarlet, Kapitel 2 2, "The Science of Deduction"

Se även

 

All translations of Vatten


sensagent's content

  • definitions
  • synonyms
  • antonyms
  • encyclopedia

  • synonym

Dictionary and translator for handheld

⇨ New : sensagent is now available on your handheld

   Advertising ▼

sensagent's office

Shortkey or widget. Free.

Windows Shortkey: sensagent. Free.

Vista Widget : sensagent. Free.

Webmaster Solution

Alexandria

A windows (pop-into) of information (full-content of Sensagent) triggered by double-clicking any word on your webpage. Give contextual explanation and translation from your sites !

Try here  or   get the code

SensagentBox

With a SensagentBox, visitors to your site can access reliable information on over 5 million pages provided by Sensagent.com. Choose the design that fits your site.

Business solution

Improve your site content

Add new content to your site from Sensagent by XML.

Crawl products or adds

Get XML access to reach the best products.

Index images and define metadata

Get XML access to fix the meaning of your metadata.


Please, email us to describe your idea.

WordGame

The English word games are:
○   Anagrams
○   Wildcard, crossword
○   Lettris
○   Boggle.

Lettris

Lettris is a curious tetris-clone game where all the bricks have the same square shape but different content. Each square carries a letter. To make squares disappear and save space for other squares you have to assemble English words (left, right, up, down) from the falling squares.

boggle

Boggle gives you 3 minutes to find as many words (3 letters or more) as you can in a grid of 16 letters. You can also try the grid of 16 letters. Letters must be adjacent and longer words score better. See if you can get into the grid Hall of Fame !

English dictionary
Main references

Most English definitions are provided by WordNet .
English thesaurus is mainly derived from The Integral Dictionary (TID).
English Encyclopedia is licensed by Wikipedia (GNU).

Copyrights

The wordgames anagrams, crossword, Lettris and Boggle are provided by Memodata.
The web service Alexandria is granted from Memodata for the Ebay search.
The SensagentBox are offered by sensAgent.

Translation

Change the target language to find translations.
Tips: browse the semantic fields (see From ideas to words) in two languages to learn more.

last searches on the dictionary :

4543 online visitors

computed in 0.156s

   Advertising ▼

I would like to report:
section :
a spelling or a grammatical mistake
an offensive content(racist, pornographic, injurious, etc.)
a copyright violation
an error
a missing statement
other
please precise:

Advertize

Partnership

Company informations

My account

login

registration

   Advertising ▼