sensagent's content

  • definitions
  • synonyms
  • antonyms
  • encyclopedia

  • synonym

Dictionary and translator for handheld

⇨ New : sensagent is now available on your handheld

   Advertising ▼

sensagent's office

Shortkey or widget. Free.

Windows Shortkey: sensagent. Free.

Vista Widget : sensagent. Free.

Webmaster Solution

Alexandria

A windows (pop-into) of information (full-content of Sensagent) triggered by double-clicking any word on your webpage. Give contextual explanation and translation from your sites !

Try here  or   get the code

SensagentBox

With a SensagentBox, visitors to your site can access reliable information on over 5 million pages provided by Sensagent.com. Choose the design that fits your site.

Business solution

Improve your site content

Add new content to your site from Sensagent by XML.

Crawl products or adds

Get XML access to reach the best products.

Index images and define metadata

Get XML access to fix the meaning of your metadata.


Please, email us to describe your idea.

WordGame

The English word games are:
○   Anagrams
○   Wildcard, crossword
○   Lettris
○   Boggle.

Lettris

Lettris is a curious tetris-clone game where all the bricks have the same square shape but different content. Each square carries a letter. To make squares disappear and save space for other squares you have to assemble English words (left, right, up, down) from the falling squares.

boggle

Boggle gives you 3 minutes to find as many words (3 letters or more) as you can in a grid of 16 letters. You can also try the grid of 16 letters. Letters must be adjacent and longer words score better. See if you can get into the grid Hall of Fame !

English dictionary
Main references

Most English definitions are provided by WordNet .
English thesaurus is mainly derived from The Integral Dictionary (TID).
English Encyclopedia is licensed by Wikipedia (GNU).

Copyrights

The wordgames anagrams, crossword, Lettris and Boggle are provided by Memodata.
The web service Alexandria is granted from Memodata for the Ebay search.
The SensagentBox are offered by sensAgent.

Translation

Change the target language to find translations.
Tips: browse the semantic fields (see From ideas to words) in two languages to learn more.

last searches on the dictionary :

djavulsapa · Nordnet Bank · menade · lomar · SAGA SIG SJALVT · PEGGY MARCH · VARG LARSEN · Silkroad Online · SEVERJANERNA · imma ·
5656 online visitors

computed in 0.031s

   Advertising ▼


 » 

Wikipedia

Wilhelm Peterson-Berger

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Wilhelm Peterson-Berger

Olof Wilhelm Peterson-Berger, född 27 februari 1867 i Ullånger i Ångermanland, död 3 december 1942 i Östersund, var en svensk tonsättare och musikskriftställare. Han var en av de främsta nationalromantiska svenska tonsättarna.

Peterson-Berger är i Sverige välkänd för Frösöblomster 1-3, som innehåller pianostycken som Sommarsång och Vid Frösö kyrka.

Innehåll

Biografi

Peterson-Berger var äldsta barnet till lantmätaren Olof Peterson och Sofia Wilhelmina Berger, båda från Dalsland. När han föddes bodde familjen i Ullånger, men den största delen av hans uppväxt tillbringades i Burträsk och Umeå. Efter studentexamen 1885 studerade han vid musikkonservatoriet i Stockholm i fyra år, där han tog organistexamen samt studerade komposition. Därefter fortsatte han sina studier under ett år i Dresden. Sommaren 1889, innan han reste till Tyskland, besökte han Jämtland för första gången, vilket gav honom en stor upplevelse och blev början på hans starka band till detta landskap. I början av 1910-talet manifesterade han detta genom att bygga ett sommarhus på Frösön i Jämtland, vilket fick namnet Sommarhagen.

Efter året i Dresden flyttade Peterson-Berger tillbaka till Umeå och arbetade där som musik- och språklärare under ett par år. Under samma period var han även dirigent för Umeå musiksällskap. Därpå tackade han ja till ett erbjudande att arbeta som musiklärare i Tyskland, men stannade bara något år och återvände ännu en gång till Norrland. År 1895 flyttade han till Stockholm, där han från och med 1896 blev musikkritiker vid Dagens Nyheter. Som sådan blev han omstridd och känd som mycket vass. Han gick till angrepp mot tonsättare som Wilhelm Stenhammar, Hugo Alfvén och Natanael Berg. Den vassa pennan fick till följd att han skaffade sig många fiender inom musiklivet, vilka vände sig emot honom som tonsättare. Förutom ett avbrott åren 1908-11, då han i stället var verksam som operaregissör på Kungliga Teatern (Stockholmsoperan), fortsatte Peterson-Berger som musikrecensent fram till 1930. I och med detta lämnade han också Stockholm och bosatte sig permanent på Frösön.

Peterson-Berger som tonsättare

Peterson-Berger var influerad av framför allt Grieg och Wagner. Han är kanske mest känd för en rad pianostycken i nationalromantisk anda. De mest folkkära styckena ingår i samlingarna Frösöblomster 1-3, till exempel Vid Frösö kyrka och Sommarsång. Han tonsatte också många dikter av nordiska författare, bland annat Erik Axel Karlfeldt, där de mest kända kanske är Aspåkerspolska och Sång efter skördeanden - "Här dansar Fridolin".

Som orkesterkompositör är Peterson-Berger mindre känd. Det bör framhållas att orkesterverken ger en betydligt bredare och djupare bild av hans personlighet som tonsättare än de mindre verken. Han var i de större verken medvetet okonventionell och starkt personlig, men möjligen var hans kompositionsstudier inte tillräckligt omfattande för att han skulle bli en hantverksmässigt säker tonsättare i de större musikaliska formerna. Den kritik mot Peterson-Bergers större orkesterverk som har framförts av svenska musikvetare har handlat om brist på övergripande helhetskänsla samt en benägenhet att ibland begå stilbrott. Orkestreringen av verken kan sägas vara okonventionell på både gott och ont. Det är möjligt att de fiender Peterson-Berger skaffade sig genom sitt kritikerskap har påverkat den gängse bilden av hans verk genom att uppförstora hans brister. Dessa påstådda brister lyser dessutom med sin frånvaro i utländsk press.[källa behövs]

Peterson-Bergers symfonier är fem till antalet. Samtliga har namn och är programmusik, eller snarare idémusik som han själv kallade det. Den tredje, Same Ätnam, som målar en bild i toner av Lappland, brukar framhållas som mest lyckad och intresseväckande. I de tre första symfonierna har varje sats en beskrivande rubrik. Peterson-Berger komponerade också en violinkonsert, som brukar anses som det mest lyckade orkesterverket i hans produktion. Denna saknar all form av litterärt program.

Peterson-Berger var också operatonsättare och som sådan mest känd för Arnljot, som kan ses som en av Sveriges nationaloperor.

Även om Peterson-Berger var nationalromantiker var han inte enbart intresserad av nordisk kultur, utan också av medelhavsländernas. Detta hörs bland annat i symfonin Sunnanfärd, som skildrar en tänkt eller drömd resa från Norden till Grekland och åter, samt i pianosviterna Anakreontika och Italiana.

Verk

Orkesterverk

  • Orientalisk dans, 1890
  • Majkarneval i Stockholm, uvertyr, 1892-93
  • Förspel till Sveagaldrar, 1897
  • Symfoni nr 1 i B-dur, Baneret, 1889-1903, omarbetad 1932-33. Satstitlar: "När vi först drogo ut", "Mellan fedjerna", "Vid hjältebåren", "Mot nya vårar".
  • I somras, svit för piano o ork, 1903
  • Symfoni nr 2 i Ess-dur, Sunnanfärd, 1910. Satstitlar: "Stiltje - Seglats", "Rosenstaden: Dionysoståget - I Eros tempel - Symposion", "Hemlängtan - För sunnanvind".
  • Symfoni nr 3 i f-moll, Same Ätnam (Lappland), 1913-15. Satstitlar: "Forntidsbilder", "Vinterkväll", "Sommarnatt", "Framtidsdrömmar".
  • Romans i d-moll för violin och ork, 1915
  • Koral och fuga ur Domedagsprofeterna, 1915
  • Earina, svit, 1917
  • Italiana, svit, 1922
  • Violinkonsert i fiss-moll, 1915-1928
  • Symfoni nr 4 i A-dur, Holmia, 1929
  • Symfoni nr 5 i h-moll, Solitudo, 1932-33
  • Törnrosasagan (svit ur Lyckan), 1934
  • Ur Frösöblomster, svit för liten ork, 1934

Kammarmusik

  • Violinsonat nr. 1, e-moll, op. 1, 1887
  • Violinsonat a-moll, 1887-88
  • Bolero, Cantilena, violin o piano, 1888
  • Melodi F-dur, violin o piano, 1889
  • Preludium, 2 violiner, 1889
  • Berceuse, cello o piano, 1891
  • Lyrisk sång, violin o piano, 1895
  • Suite, op. 15, 1896
  • 3 melodier ur Frösöblomster, violin o piano, 1904
  • Irmelin Rose, violin o piano, 1909
  • Serenad ur 4 danspoem, violin o piano, 1909
  • Violinsonat nr. 2, G-dur, 1910
  • Melodi d-moll, violin o piano, 1916
  • En visa utan ord, violin o piano, 1916
  • Fem sånger, violin o piano, 1917
  • Gratulation ur Frösöblomster, violin o piano, 1923
  • Canzone, Melodia, violin o piano, 1952 (posth.)
  • Preludium, Intermezzo, 2 violiner, 1952 (posth.)

Pianomusik

  • En herrskapstrall, 1883
  • Valse burlesque, 1886
  • Canzonetta, 1888 (arr. för violin o. piano 1925)
  • Fuga f-moll, 1889
  • Valzerino, 1892
  • Vikingabalk (pianoduett), 1893
  • Bröllopsmarsch, 1894
  • Brudmarsch, 1895
  • Damernas album, op. 6, 1895
  • Tonmålningar, op. 13, 1896
  • Frösöblomster, 1896, 8 stycken, bl a Sommarsång, Lawn tennis, Till rosorna, Gratulation och Vid Frösö kyrka
  • Sex låtar, 1897
  • Invention a 2 voci, 1897
  • Glidande skyar, 1897
  • Inledning till festspelet Sveagaldrar, 1897
  • Stjärngossarna, 1897
  • Norrländsk rapsodi, 1898
  • Fyra danspoem, 1900
  • Serenad (arr. för violin o. piano 1909)
  • Frösöblomster II, 1900, 6 stycken
  • I somras, 1903
  • Ur sagospelet Lyckan, 1903
  • Scener och motiv ur Ran, 1904
  • Danslek ur Ran, 1906
  • Folkvisor, pianosättningar av svensk folksmusik, 1906
  • Dansar, pianosättningar av svensk folksmusik, 1906
  • Kung Junis intåg, 1907
  • Sånger, 2 volymer, 1907 och 1913
  • Färdminnen, 1908
  • Ur Arnljot, 1909
  • Böljebyvals, 1909
  • Frösöblomster III: I sommarhagen, 1914, bl a Intåg i Sommarhagen
  • Tre albumblad i dansform, 1917
  • Earina, 1917, 7 stycken
  • Vallåt, 1917
  • Ur Domedagsprofeterna, 1919
  • September, 1920
  • Italiana, 1922
  • Ingrid och Ulf Tufvessons bröllop (ur Ran), 1922
  • Tre nya danspoem, 1924
  • Anakreontika, två häften, 1924 och 1936
  • Tre tondikter, 1928
  • Solitudo, 1930
  • På fjället i sol, 1932
  • Mirres menuett, 1952 (posth.)

Vokalverk med orkester m.m.

  • Österländsk dansscen (Peterson-Berger), ST, kör, 2 piano, 1892
  • Sveagaldrar, sångdramatiskt festspel vid Oscar II:s regeringsjubileum (Peterson-Berger), 1897
  • Bröllopssång (K.E. Forslund), TBar, kör, orgel, 1909
  • Aubade ur Domedagsprofeterna, 1916 (Peterson-Berger)
  • Norrbotten vid Luleå stads 300-årsjubileum 1921 (Albert Carlgren)
  • Kantat vid Umeå stads 300-årsjubileum (Peterson-Berger), 1922
  • Kantat vid Kungl. Teaterns 150-årsjubileum (Peterson-Berger), 1922, rev. 1935-36
  • Soluppgång, till 250-årsminnet av Frösö trivialskolas instiftelse (Frösö-kantaten) (Peterson-Berger), 1929

Blandad kör a cappella

Manskör

Unison sång

Solosånger med orkester

Solosånger med piano

  • O, moder kära (Friedrich Rückert) 1886
  • Tre sånger, op. 3, 1887
  • Aftonstämning (Daniel Fallström) 1888
  • Vårsång (Peterson-Berger), 1892
  • Jämtlandsminnen, op. 4 (Peterson-Berger) 1893
    • Fjällvandring
    • Locklåt
  • Skogsidyll (Peterson-Berger)
  • Ur en kärlekssaga, sju sånger op. 14 (Günther Walling), 1896
    • Vackra barn der vid ditt fönster
    • Två klara stjärnor har himlen mist
    • Dagen flyr
    • Liksom den unga Zephyr
    • Ibland myrten och jasminer
    • Minns du rosentiden
    • Att sorg du mig gjort
  • Visor i folkton, op. 5, 1892
    • 1. När jag för mig själv i mörka skogen går (Helena Nyblom)
    • 2. Ditt namn har jag skrivit
    • 3. Som stjärnorna på himmelen
    • 4. Bland skogens höga furustammar (Helena Nyblom)
  • Och riddaren drog uti Österland (August Strindberg), 1892
  • Ur minnesångarna i Sverige, op.7 (Per Daniel Amadeus Atterbom), 1895
    • Sorg
    • Appelgården
  • To orientaliske Sange, op. 8 (Holger Drachmann), 1895
    • Osmans sang
    • Kut-Alkulub
  • Tre sånger, op. 10 (Ernst von der Recke), 1895
    • Jungfrun under lind
    • Sommarnattsdagg
    • Jungfrurosen
  • Två dikter av Birger Mörner, 1896
    • Än korpens vinge min tanke tar
    • Där hjortronen blomma
  • Två sånger, op. 9, 1895-96
  • Marits visor, op. 12 (Björnstjerne Björnson), 1896
    • 1. Kom bukken til gutten
    • 2. Solen skiner vakkert om kvælden
    • 3. Holder du af mig
  • Mor Britta (Fredrik August Dahlgren), 1898
  • Dichtungen von Friedrich Nietzsche 1901
    • Meine Rosen
    • Venedig
    • Ecce homo
    • Zarathustras Rundgesang
    • Dionysos-Dithyramb
    • Nicht lange durstest du noch
    • Tag meines Lebens!
    • Heiterkeit, güldene, komm!
  • Vier Gedichte von Ricarda Huch, 1910
    • Liebesreime
    • Vorfrühling
    • Die letzte Nacht
    • Musik bewegt mich
  • Frukttid (Anders Österling), 1919
  • Orientaliska fantasier (Heinrich Heine)
    • Das goldene Kalb
    • Der Asra
  • Två romantiska visor, 1932
  • Svensk lyrik, serie 1
  • Svensk lyrik, serie 2
    • Häfte 1, 1900, Ur Fridolins visor (Erik Axel Karlfeldt)
      • Månhymn vid Lambertsmässan
      • Du ler
      • Humlevisa
      • Jorum
      • Intet är som väntans tider
    • Häfte 2, 1901, Ur Fridolins lustgård (Erik Axel Karlfeldt)
      • Längtan heter min arvedel
      • Maj i Munga
      • Dina ögon äro eldar
      • Böljebyvals
      • Aspåkerspolska
    • Häfte 3, 1902, Ur Fridolins lustgård (Erik Axel Karlfeldt)
      • Herr Ollondal
      • På värdshuset Kopparflöjeln
      • En madrigal
    • Häfte 4, 1905, Ur Vildmarks- och kärleksvisor (Erik Axel Karlfeldt)
      • Drömd lycka
      • Serenad
      • Sagan om Rosalind
      • En spelmansvisa
    • Häfte 5, 1905, Fyra muntra visor (Erik Axel Karlfeldt)
      • Beväringsvisa
      • Sång efter skördeanden
      • Fanjunkar Berg
      • Selinda och Leander
    • Häfte 6, 1906
    • Häfte 7, 1927-28, Ur Hösthorn (Erik Axel Karlfeldt)
      • Vandring
      • Gammal ramsa
      • Humlor
  • Svensk lyrik, serie 3
    • Häfte 1, 1911, Fyra dikter av August Strindberg
      • Mitt trollslott
      • Sju rosor och sju eldar
      • Semele
      • Villemo
    • Häfte 2, 1914, Offerkransar (Anders Österling)
      • O liv, jag såg dig
      • Återkomst
      • Hesperis
      • Det blir ej till stoft
    • Häfte 3, 1921, Två dikter av Bo Bergman
      • Melodi
      • Ödevisan
    • Häfte 4, 1921, Tre dikter av Bo Bergman
      • En gammal dansrytm
      • Vid ässjorna
      • Under vintergatan
    • Häfte 5/6, 1914-24, Två visor av Gustaf Fröding
      • En visa om kärlek
      • En vintervisa
  • Tre sånger ur Arnljot (Peterson-Berger), 1909
    • Arnljot hälsar Jämtland
    • Arnljots kärlekssång
    • Tormods kvad
  • Vainos sånger ur Arnljot (Peterson-Berger), 1909
    • Vems röst hör jag ropa över fjällen
    • O, vore var maska jag knyter
  • Gesällvisa (okänd författare) 1922
  • Till Alma Arbman på sextioårsdagen (Johann Wolfgang von Goethe)
  • Tre andliga sånger av G*****, 1924

Musikdramer

Alla med text av Peterson-Berger

  • Ran, 1895-1900
  • Lyckan, 1903
  • Arnljot, 1907-09
  • Domedagsprofeterna, 1912-1917
  • Adils och Elisiv, 1921-24

Referenser

Tryckta källor

  • Bertil Carlberg: Peterson-Berger. Bonniers 1950
  • Sohlmans musiklexikon, band 5. Sohlmans förlag AB 1979
  • Stanley Sadie (red.): The New Grove - Dictionary of Music and Musicians, band 14. Macmaillan Publishers, London, 1980.
  • Bengt Olof Engström, m.fl. (red.): Wilhelm Peterson-Berger - en vägvisare. Gidlunds förlag 2006.

Externa länkar

 

All translations of Wilhelm_Peterson-Berger


Contact Us  |  Company Information  |  Privacy policy

Copyright © 2012 sensagent Corporation: Online Encyclopedia, Thesaurus, Dictionary definitions and more. All rights reserved.

synonym - definition - dictionary - define - translation - translate - translator - conjugation - anagram

   Advertising ▼