» 
Arabic Bulgarian Chinese Croatian Czech Danish Dutch English Estonian Finnish French German Greek Hebrew Hindi Hungarian Icelandic Indonesian Italian Japanese Korean Latvian Lithuanian Malagasy Norwegian Persian Polish Portuguese Romanian Russian Serbian Slovak Slovenian Spanish Swedish Thai Turkish Vietnamese
Arabic Bulgarian Chinese Croatian Czech Danish Dutch English Estonian Finnish French German Greek Hebrew Hindi Hungarian Icelandic Indonesian Italian Japanese Korean Latvian Lithuanian Malagasy Norwegian Persian Polish Portuguese Romanian Russian Serbian Slovak Slovenian Spanish Swedish Thai Turkish Vietnamese

definition - kunskap

definition of Wikipedia

   Advertizing ▼

synonyms - kunskap

see also - kunskap

   Advertizing ▼

phrases

analogical dictionary


kunskap (n.)




Wikipedia

Kunskap

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sant och trott.

Kunskap är ett begrepp som kan syfta på inlärda teoretiska förmågor, alla fakta inom ett ämnesområde eller vad någon känner till om ett sakförhållande eller en situation. Kunskap kontrasteras ibland mot praktiska färdigheter, men oftare mot låg grad av tillgång till fakta. Ibland åsyftas också förståelse av ett ämne så att man kan använda det för ett specifikt syfte när det passar. Vetskap och vetenskap är näraliggande koncept.

Inom den filosofiska disciplinen kunskapsteori (även kallad epistemologi) utgår man ofta från Platons definition av kunskap som "trosföreställningar som är både sanna och man har goda skäl att tro på", men det finns även andra teorier.

Att tillägna sig kunskap kräver komplexa kognitiva processer: perception, inlärning, kommunikation, association och tänkande.

Innehåll

Definition

Huvudartikel: epistemologi

En traditionell uppfattning säger att kunskap är sann, rättfärdigad tro. Att en person P vet A (har kunskap om att A är fallet), betyder således att:

  • Det är sant att A.
  • P tror att A.
  • P har god skäl för A, det vill säga P:s tro på A är rättfärdigad.

Denna analys är inte allmänt accepterad, utan har utmanats, särskilt genom Gettierproblemet. Ludwig Wittgenstein observerade att man kan säga "Han tror det, men det är inte sant." men inte "Han vet det, men det är inte sant." Enligt Wittgenstein är det inte olika mentala tillstånd, utan olika sätt att tala om övertygelse: skillnaden ligger i vilken aktivitet de sysslar med. Att veta till exempel att det brinner är inte ett mentalt tillstånd, utan att utföra en särskild aktivitet med tillståndet att det brinner.

Wittgensteins slutsats är att "Vi förklarar att den vetenskapliga metoden är den mest trovärdiga teknik människan har utvecklat än så länge för att kontrollera tingens flöde och att etablera stabila trossatser."[1]

Typer av kunskap

Information

Huvudartikel: Information

Information är i teknisk bemärkelse detsamma som specificering, avgränsning, utpekning eller reducering av alternativ. I informationsteoretisk mening är information ett mått på den ökade bestämningsgrad man erhåller då ett mängd möjliga alternativ reduceras till ett mindre mängd alternativ. Hit hör sådana begrepp som data (mönster utan mening) och metadata (information om data).

Empirisk kunskap

David Hume var en av de som utvecklade empirismen.

Kunskap som dras från erfarenheter, till exempel via trial and error, kallas empirisk kunskap. Den bygger på sinnesintryck och kräver bevis för att kunna kallas sann. Sådan kunskap tenderar att vara situationsbaserad, vilket betyder att kunskapen kan stämma i en situation, men vara felaktig i en annan. Två svampar till exempel kan vara nära nog identiska, men den ena vara giftig och den andra ätlig. Beroende på vilken man tidigare har stött på, kan man tro att den även den andra är giftig eller ätlig. En av de främsta fördelarna med den vetenskapliga metoden är att teorierna som den producerar i långt mindre grad är beroende på situationer och kan göras mer allmängiltiga.

Empiri, via till exempel experiment ger vad som kallas "a posteriori"-kunskap (från 'efteråt', det vill säga att kunskapen kommer efter ett experiment eller dylikt). Exempel på sådan kunskap är "protoner består av kvarkar" och "Agatha Christie skrev många deckare".

Analytisk kunskap

Arkimedes, här på målning av Domenico Fetti, var en av de första matematikerna.

Kunskap som inte kräver erfarenhet eller sinnesintryck utan beror på logik kallas analytisk kunskap. Det behövs inga bevis eller experiment för analytisk kunskap. Ett exempel är "Alla ungkarlar är ogifta." Sådan kunskap kallas även "a priori" (från 'före', det vill säga att kunskapen kommer före sinnesintryck etc). A priori-kunskap är sådant man tar för givet. En stol är till exempel alltid utbredd i rummet och i tre dimensioner. Denna kunskap kan man inte glömma, ens vid amnesi.

Analytisk kunskap strävar efter att säga något om de strukturella lagar som världen vilar på. Matematik är en sådan vetenskaplig disciplin. Man söker finna ut under vilka villkor som kunskap av olika slag kan byggas upp. Man diskuterar vilka krav som bör ställas för dess verifiering eller falsifiering.

Både sinnesintryck och logisk slutledning har hög status som vägar till kunskap. Men det betyder alls icke att filosofer ser dem som problemfria. Sinnesintryck ger inte nödvändigtvis en säker kunskap om världen. Se: fantomsmärta. Sinnesintrycken kan även betvivlas till exempel med hjälp av det klassiska drömargumentet. (Hur vet du att du inte drömmer?)

Ett sätt att angripa drömargumentet är att säga att kunskap handlar om lagbundenheter, invarianser. De regelbundna dragen i skeendet anses då borga för att det hör verkligheten till.

Partiell och relativ kunskap

En del epistomologer fokuserar på partiell kunskap. I de flesta verkliga fall är det inte möjligt att ha en fullständig förståelse av alla fakta inom ett område och därför måste vi acceptera att vår kunskap inte alltid är komplett. Det är i stort sett bara i enkla matematiska problem där vi har tillgång till alla fakta och alla metoder vi behöver för att lösa problemen. De flesta andra fall måste vi ta hänsyn till kontexten och sannolikhetslära. Lateralt tänkande kan också vara en metod för att lösa sådana problem.

Inom andra grenar av vetenskapen kan man ha kunskapsideal som inte är lika absoluta som i filosofin. Inom till exempel historisk vetenskap gör man en värdering av historiska källor för att uppnå en rimlig grad av säkerhet; och når med andra ord en kunskap som är relativ. Se: historicitet. Här är källkritik en viktig infallsvinkel.

Procedural och deklarativ kunskap

Procedural kunskap är praktisk förmåga att utföra en uppgift, medan deklarativ kunskap är fakta som kan uttryckas i ord, vetande som kan beskrivas med ord. Procedural kunskap lärs bäst av att få utföra uppgiften, medan deklarativ kunskap lärs effektivast genom att till exempel lyssna eller läsa.

Procedural kunskap inom läkaryrket kallas ibland för den kliniska blicken.

Mänsklig kunskap

Fram till 1900-talet, åtminstone i västerländsk filosofisk tradition, togs det för givet att kunskap var något som enbart människor - eller Gud - innehade. Ibland var cirkeln ännu mindre: enbart vuxna, enbart vuxna män, eller enbart vuxna vita män. Ibland åsyftades också vad ett samhälle visste, såsom "den koptiska samhället hade kunskap om X" (i kontrast till vad enskilda kopter hade kunskap om. Det var också ovanligt att anse att kunskap kunde vara omedveten, förrän Sigmund Freud systematiskerade dessa tankar.

Icke-mänsklig kunskap

Enligt Karl Popper och Niels Jerne kan kunskap också kunna sägas finnas i immunsystemet och i DNA.[2]

För att skapa en definition som täcker dessa typer av kunskap har biologer ansett att kunskap måste finnas tillgängligt för systemet, trots att systemet inte måste vara medvetet. De har därför föreslagit följande kriterier:

  • systemet bör vara dynamiskt och självorganiserande (till skillnad från en bok)
  • kunskapen måste representera världen utanför på något sätt, eller sätt att hantera världen utanför
  • det måste finnas något sätt för systemet att nå informationen snabbt nog för att det ska vara användbart

Religiös kunskap

Inom många religioner är kunskap centralt. En gud kan till exempel vara allvetande eller ge folket kunskap. I Gamla testamentet fanns exempelvis kunskapens träd som innehöll den kunskap som skilde människor från Gud.

Spridande av kunskap

Kunskap är på många sätt sammankopplad med spridning. Två av de tydligaste elementen är dels att spridning en förutsättning för att informationen ska fortleva (om originalbäraren av kunskapen dör, dör annars också kunskapen), dels att kunskap inte har lika stor nytta om den hålls hemlig. I de flesta samhällen finns därför skolor vars främsta syfte är att sprida kunskap från den äldre generationen till den yngre generation eller från experter till nybörjare. Det pågår en stor diskussion om vilket som är vitigast av arv eller miljö.

Spridning av kunskap kräver kommunikation. Två av de vanligaste formerna av metoder för att sprida kunskap är skriftspråket och talekonsten. Andra sätt att sprida kunskap är imitation och den sokratiska metoden.

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från en annan språkversion av Wikipedia.
  1. ^ Wittgenstein, Ludwig On certainty (Über Gewißheit) (1969)
  2. ^ Popper, K.R. (1975). "The rationality of scientific revolutions"; in Rom Harré (red.), Problems of Scientific Revolution: Scientific Progress and Obstacles to Progress in the Sciences. Clarendon Press: Oxford.

 

All translations of kunskap


sensagent's content

  • definitions
  • synonyms
  • antonyms
  • encyclopedia

  • synonym

Dictionary and translator for handheld

⇨ New : sensagent is now available on your handheld

   Advertising ▼

sensagent's office

Shortkey or widget. Free.

Windows Shortkey: sensagent. Free.

Vista Widget : sensagent. Free.

Webmaster Solution

Alexandria

A windows (pop-into) of information (full-content of Sensagent) triggered by double-clicking any word on your webpage. Give contextual explanation and translation from your sites !

Try here  or   get the code

SensagentBox

With a SensagentBox, visitors to your site can access reliable information on over 5 million pages provided by Sensagent.com. Choose the design that fits your site.

Business solution

Improve your site content

Add new content to your site from Sensagent by XML.

Crawl products or adds

Get XML access to reach the best products.

Index images and define metadata

Get XML access to fix the meaning of your metadata.


Please, email us to describe your idea.

WordGame

The English word games are:
○   Anagrams
○   Wildcard, crossword
○   Lettris
○   Boggle.

Lettris

Lettris is a curious tetris-clone game where all the bricks have the same square shape but different content. Each square carries a letter. To make squares disappear and save space for other squares you have to assemble English words (left, right, up, down) from the falling squares.

boggle

Boggle gives you 3 minutes to find as many words (3 letters or more) as you can in a grid of 16 letters. You can also try the grid of 16 letters. Letters must be adjacent and longer words score better. See if you can get into the grid Hall of Fame !

English dictionary
Main references

Most English definitions are provided by WordNet .
English thesaurus is mainly derived from The Integral Dictionary (TID).
English Encyclopedia is licensed by Wikipedia (GNU).

Copyrights

The wordgames anagrams, crossword, Lettris and Boggle are provided by Memodata.
The web service Alexandria is granted from Memodata for the Ebay search.
The SensagentBox are offered by sensAgent.

Translation

Change the target language to find translations.
Tips: browse the semantic fields (see From ideas to words) in two languages to learn more.

last searches on the dictionary :

2389 online visitors

computed in 0.109s

   Advertising ▼

I would like to report:
section :
a spelling or a grammatical mistake
an offensive content(racist, pornographic, injurious, etc.)
a copyright violation
an error
a missing statement
other
please precise:

Advertize

Partnership

Company informations

My account

login

registration

   Advertising ▼